Kranskärlsoperation – bypass-operation

Skriv ut (ca 9 sidor)

Du kan behöva genomgå en kranskärlsoperation för att bli av med förträngningar som hindrar blodflödet i hjärtats pulsådror, de så kallade kranskärlen. Förträngningarna kan annars leda till kärlkramp eller en hjärtinfarkt.

Skriv ut

De allra flesta som har besvär får genomgå en så kallad ballongvidgning vid förträngningar i kranskärlen. Men ibland behövs det en kranskärlsoperation för att minska risken för kärlkramp eller hjärtinfarkt. Operationen brukar även kallas bypass eller CABG. En kranskärlsoperation förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln genom att via nya blodkärl leda blodflödet förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl. Det är ett relativt stort ingrepp som det kan ta tid att återhämta sig ifrån, både psykiskt och fysiskt. 

Varför behöver jag opereras?

Varför behöver jag opereras?

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning. Det innebär att fett i form av kolesterol har inlagrats i kärlväggen på kranskärlen under en längre tid och bildat så kallat plack. Lindrig åderförfettning ger inga besvär, men när förträngningarna gör att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar kan du få ont i bröstet. Det kallas för kärlkramp.

Om du får en hjärtinfarkt har hela eller delar av ett kranskärl proppats igen och då skadas den del av hjärtmuskeln som kärlet förser med blod. Syftet med en kranskärlsoperation är att förbättra cirkulationen i kranskärlen och därigenom lindra kärlkrampssymtom och minska risken för en ny hjärtinfarkt.

Hjärta med kranskärl Kranskärlen transporterar blod till hjärtat när det vilar mellan hjärtslagen. Blodet leds in i hjärtats kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre och näring.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Innan beslut fattas om att du behöver genomgå en bypass-operation måste du utredas på en hjärtmedicinsk klinik. Bland annat undersöks du med kranskärlsröntgen för att kartlägga hur utbredda och tydliga förträngningarna är, hur hjärtmuskeln fungerar och eventuella övriga sjukdomar som kan ha betydelse. Följande undersökningar brukar ingå i utredningen:

Ibland får du även göra ett arbetsprov

Läkemedelsbehandling till att börja med

Till att börja med får du behandling mot kärlkramp med läkemedel samt råd om ändrad livsstil och kost. Behandlingen är oftast en kombination av flera läkemedel. Till exempel proppförebyggande läkemedel, betablockerare som sänker hjärtfrekvensen och statiner som sänker kolesterolnivån i blodet. Det är oerhört viktigt att sluta röka inför operationen om du röker. Förutom en minskning av operationsrisken kommer sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen att förbättras så att du snabbare återhämtar dig. Slemproduktionen i luftvägarna minskar dessutom betydligt om du slutat röka fyra till sex veckor innan operationen.

Du kan behöva genomgå en kranskärlsoperation om utredningen av kranskärlen visar att en ballongvidgning inte är lämplig. Vilken metod som passar bäst bestäms utifrån vad kranskärlsutredningen visar. Vanligtvis rekommenderar läkaren bypass-operation om du har utbredda kranskärlsförändringar i flera kärlområden eller när förändringarna sitter precis i början av det vänstra kranskärlet. Operationen brukar också rekommenderas om ditt hjärta har nersatt pumpförmåga. Du rekommenderas också operation oftare om du har diabetes då studier visat att det gör större nytta ballongvidning.

Viktigt att gå igenom risker

Det finns alltid risker förknippade med en operation där kroppen och hjärtat utsätts för stora belastningar. Därför är det viktigt att du tillsammans med läkaren går igenom riskerna och nyttan av operationen.

En stor del av de undersökningar som du genomgår innan kranskärlsoperationen bidrar till att klarlägga de risker och den nytta som operationen medför. Målsättningen är att minimera risken för komplikationer i samband med operationen. Det finns större risk för komplikationer om du är äldre . Du kan därför få gå igenom fler undersökningar innan operationen.

Fäll ihop

Hur går operationen till?

Hur går operationen till?

När du ska opereras kommer du vanligtvis till sjukhuset dagen före operationen, om du inte redan vårdas på sjukhus för dina besvär. Du blir undersökt och får träffa de personer som du kommer att ha kontakt med under sjukhusvistelsen: hjärtkirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast.

Du får information om vad som kommer att ske och vad du har att vänta dig. Blodprover tas och det görs eventuellt kompletterande undersökningar. Till exempel brukar EKG-undersökning och lungröntgen ingå i förberedelserna.

På kvällen före operationsdagen måste du tvätta dig extra noga med en speciell tvål för att minska risken för att få en infektion efter operationen.

Du är sövd under operationen

Under operationen är du sövd och ligger på rygg på operationsbordet. Det vanligaste är att kirurgen gör ett snitt genom bröstbenet. När bröstbenet har delats ligger hjärtat precis därunder. Snittet ger ett ärr på cirka 15 centimeter.

Hjärt-lungmaskin tar över hjärtats och lungornas arbete

En vanlig kranskärlsoperation tar cirka 2,5-3 timmar. Under omkring en timme av operationen används en så kallad hjärt-lungmaskin. Den tar över både hjärtats och lungornas arbete genom att pumpa och syresätta blodet och ta bort koldioxid. Ibland kan en kranskärlsoperation göras utan hjälp av en hjärt-lungmaskin.

Nya blodådror sys fast

När hjärt-lungmaskinen har startat, stängs hjärtat av från blodflödet och en kall vätska sprutas in i hjärtat. Detta får hjärtat att stanna och kyler ned det till 10–15 grader. Nedkylningen gör att hjärtat tål att vara utan blod i ungefär två timmar utan att ta skada.

Vanligtvis är hjärtat avstängt i ungefär 45-60 minuter under operationen. Under denna tid kopplas de nya blodkärlen till hjärtat genom att de sys fast på kranskärlen, bortom kärlförträngningen. Den andra änden av de nya kärlen kopplas till stora kroppspulsådern och på så sätt får du syresatt blod till de områden i hjärtat som har påverkats. Som nya kärl används artärer, det vill säga pulsådror, eller vener. Oftast används en artär som finns på insidan av bröstkorgsväggen. Vener tas oftast från något av underbenen.

Hur många nya blodkärl som behöver sys fast beror på hur många förträngningar du har och var de sitter.

Ibland behövs en pacemaker

Innan hjärtat sätts igång kontrolleras de nya blodkärlen och kopplingarna noga så att de fungerar. När blodflödet till hjärtat släpps på igen, startar hjärtat av sig själv. Gradvis stängs hjärt-lungmaskinen av och hjärtat får ta över cirkulationen igen. Därefter sys såret igen. Bröstbenet sys ihop med ståltråd, som inte tas bort efteråt.

Någon enstaka gång behöver hjärtat hjälp att komma igång med rytmen. Då används en tillfällig pacemaker som kan behövas från några timmar till ett par dagar. En pacemaker är en elektrisk stimulator som hjälper hjärtat att slå i önskad takt när det inte själv klarar det.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen vårdas du på intensivvårdsavdelningen, där du vanligtvis stannar till nästa dag. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen, eftersom andningen är påverkad av de olika läkemedel som du har fått i samband med narkosen. När allt är stabilt kopplas respiratorn bort och du får vakna.

Vanligt att vara trött första tiden efter operationen

Oftast är du trött och tagen efter kranskärlsoperationen. Den närmaste tiden efter operationen är det vanligt med följande:

  • Du kan få ett överskott av vätska i kroppen som gör att vikten ökar. Denna vätska försvinner på några dagar, ibland med hjälp av vätskedrivande medicin.
  • Du kan få ont i operationsområdet och i ryggen efter operationen. Det går gradvis över och du kan få smärtlindrande läkemedel om du behöver det.
  • Du kan få dålig matlust. Det tar några dagar innan magen fungerar som vanligt igen.
  • Du kan sova dåligt. Det är vanligt att ha dålig sömn under sjukhusvistelsen, tre till fyra timmar per natt är inte ovanligt. Du kan få sömnläkemedel vid behov. Ibland kan du känna dig förvirrad och ha svårt att koncentrera dig.
  • Du kan få en övergående störning i hjärtrytmen, vanligtvis så kallat förmaksflimmer. Det innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare än det brukar. Det kan kännas obehagligt, men med hjälp av läkemedel och justering av vätskebalansen i kroppen brukar den vanliga regelbundna rytmen komma tillbaka. Det kan ta någon timme eller ibland några dagar. Efter sex till åtta veckor kan du sluta med behandlingen eller återgå till tidigare medicinering oftast utan att riskera att rytmstörningen kommer tillbaka.
  • Du kan få feber dagarna efter ingreppet, vilket kan vara en naturlig reaktion på det som kroppen har utsatts för. Feber kan också bero på en infektion som till exempel urinvägsinfektion, lunginflammation eller sårinfektion. Ibland behöver du då få behandling med antibiotika.

Det är vanligt att känna sig nedstämd efter operationen. Vanligtvis går detta över av sig själv, men ibland behövs samtalsstöd av psykolog eller kurator. Stödet kan fortsätta efter att du har skrivits ut från sjukhuset.

Hur länge måste jag stanna på sjukhuset?

Det är vanligt att du stannar på hjärtkirurgkliniken fyra till sju dagar. Sedan får du flytta till ditt hemortssjukhus eller åka hem direkt. På sjukhuset stannar du några dagar till en vecka innan det är dags att åka hem. Du stannar på hjärtkirurgiavdelningen ungefär sex till tio dagar efter operationen.om du skrivs ut direkt till hemmet.

Tiden på sjukhuset kan kännas jobbig, eftersom du kan vara trött och medtagen. Du får smärtlindring om du har ont. Det brukar ta ungefär tre månader innan bröstkorgen är läkt och du är helt återställd efter en kranskärlsoperation. 

Du blir kallad till återbesök

Det är vanligt att du får gå på återbesök hos en specialistsjuksköterska. Det brukar ske på den kirurgklinik där du opererades. Vanligtvis får du göra återbesöket två veckor efter utskrivningen från sjukhuset. Du brukar även bli kallad till en kranskärlsmottagning på sjukhuset på din hemort. Där går du och läkaren igenom läkemedel och riskfaktorer för kranskärlssjukdomen. Ni pratar också om vad du själv kan göra i form av livsstilsförändringar för att minska din risk och eventuella problem i samband med att du kommer hem från sjukhuset. Du brukar även få ett göra återbesök hos läkaren på den hjärtkirurgiska kliniken under den första månaden. Ungefär två månader efter operationen kallas du till läkarbesök på din hemortsklinik. När allt är bra och stabilt sker fortsatta kontroller hos läkaren på vårdcentralen eller motsvarande.

Du kan bli erbjuden att delta i hjärtklinikens rehabiliteringsprogram efter att du har skrivits ut från sjukhuset. Programmet får du information om medan du ligger på sjukhuset. Syftet med rehabiliteringen är att du ska få hjälp med att börja träna fysiskt och att få kunskap om sjukdomen för att kunna återgå till ett aktivt liv.

Operationen kan påverka ditt humör

Kranskärlsoperationen innebär ett ganska stort ingrepp och du kan bli både fysiskt och psykiskt medtagen den närmaste tiden efteråt. Formen och humöret kan variera mycket från dag till dag.

Det är vanligt att hjärtproblemen som lett till operationen kommit plötsligt och oväntat. En del kan hamna i en kris och reagera negativt på den nya livssituationen. Det kan vara svårt att acceptera att du har blivit en hjärtpatient, men de negativa känslorna brukar minska efter en tid så att du mår bättre. 

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

En kranskärlsoperation innebär en belastning för kroppen och hjärtat, och det finns en viss risk för komplikationer. Följande är exempel på komplikationer som kan komma första dygnet eller dygnen:

  • Blödning som kräver ny operation.
  • Hjärtinfarkt.
  • Lunginflammation.
  • Stroke.
  • Hjärtrytmstörningar.

Följande är exempel på komplikationer som kan komma efter flera dagar eller veckor:

  • Hjärtsvikt.
  • Sårinfektion.
  • Hjärtinfarkt.
  • Hjärtrytmstörningar.

Det är ganska vanligt att få övergående humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under de närmaste veckorna efter en kranskärlsoperation. Du bör därför undvika att köra bil den första månaden efter operationen.

Behövs läkemedel efteråt?

Efter operationen kan du ofta slippa läkemedel som du har tagit tidigare vid behov för att lindra kärlkrampssymtomen, till exempel nitroglycerin. Läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes ska du fortsätta att ta som tidigare. Även betablockerare som till exempel Metoprolol och lätt blodförtunnande läkemedel som till exempel Trombyl ska du ta som vanligt eftersom de har en förebyggande effekt mot återinsjuknande.

Viktigt att inte belasta armarna och bröstkorgen

Det tar flera veckor och ibland längre att helt återhämta sig efter en kranskärlsoperation och tiden varierar stort.  Det är viktigt att inte belasta armarna med mer än något kilo per arm under de första sex till åtta veckorna efter operationen. Det innebär att du till exempel får lyfta ett mjölkpaket, men inte bära hem en tyngre matkasse från affären. Ett tecken på att du belastar bröstbenet för mycket är att det gör ont där när du använder armarna. Du ska också undvika aktiviteter där det finns risk att ramla, till exempel cykling.

Eget ansvar för träning

Det är viktigt att komma igång med träning för att snabbare återhämta dig när du har kommit hem. Målet är att du ska kunna leva ungefär som tidigare, men att till en början inte anstränga dig för mycket. Det är viktigt att du vilar ofta i början och du får pröva dig fram till vad du orkar och inte. Så länge det känns bra brukar det inte vara skadligt.

De flesta blir bättre

De flesta som har genomgått en kranskärlsoperation slipper ifrån besvären av kärlkramp helt. Efter ett år är cirka nio av tio bra eller betydligt bättre. Operationen botar inte kranskärlssjukdomen, men den lindrar symtomen och förbättrar din långsiktiga prognos.

Även om du blivit opererad i kranskärlen kan du få tillbaka besvären och även få en ny hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att du fortsätter med de ordinerade läkemedlen och att du försöker undvika sådant som försvårar besvären. Det är också viktigt att du följer de råd och anvisningar som du får vid uppföljande kontroller hos läkare. Du behöver leva på ett sätt som är sunt för hjärtat. Det innebär bland annat att du bör äta bra, hålla koll på vikten, motionera och sluta röka.

Du kan få genomgå ballongvidgning eller eventuellt en ny operation om besvären skulle återkomma.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-29
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Uppsala clinical research center