NJURAR OCH URINVÄGAR

Överaktiv blåsa

Att ha en överaktiv blåsa innebär att du ofta känner att du behöver kissa. Det är ett mycket vanligt besvär hos både män och kvinnor och kan bli vanligare när du blir äldre. Men även barn och ungdomar kan ha en överaktiv blåsa.

De flesta som har en överaktiv blåsa kan lära sig att leva med det och det finns bra hjälp att få om besvären påverkar vardagen. Du kan till exempel behöva hjälp om det rinner kiss utan att du kan kontrollera det. Det gäller även om du blir störd av att du måste kissa på natten.

Symtom

Det här är vanligt om du har en överaktiv blåsa:

  • Du känner dig ofta kissnödig.
  • Du kissar ofta.
  • Det läcker kiss ibland.

När ska jag söka vård?

Om du har så mycket besvär att det påverkar vardagen bör du kontakta en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vad beror det på?

Många gånger finns det ingen speciell orsak till att du ofta känner dig kissnödig. Ibland beror det på en nervskada, en nervsjukdom, eller till exempel livmoderframfall eller prostataförstoring. Det kan även ha psykiska orsaker eller bero på ett läkemedel du tar. 

Vad kan jag göra själv?

Du kan träna urinblåsan till att klara större mängder kiss innan du blir kissnödig. Efter samråd med en läkare eller en så kallad uroterapeut kan du pröva att hålla dig i minst fyra timmar åt gången.

Undersökningar och utredningar

Halland

Undersökning av blåsfunktion - Cystometri

I Halland görs undersökning med cystometri på urologimottagningen i Halmstad.

Cystometri görs för att bedöma urinblåsans funktion, kontroll och tömningsförmåga. Vid undersökningen förs tunna slangar med sensorer in i urinblåsan via urinröret och i ändtarm. Under sakta tillförsel av ljummet vatten, mäts trycket inuti blåsan både i liggande och i sittande. Mellan fyllningarna får du kissa. Vi avslutar med en fyllning med iskallt vatten samt ev tryckmätning av förmågan att knipa runt urinröret.

Undersökningen görs av en uroterapeut (sjuksköterska med specialistutbildning) och resultatet bedöms sedan av en urologläkare. Räkna med att undersökningen tar cirka 1,5 timme.

Förberedelser inför undersökningen

För att minska besvär från tarmen behöver du laxera tarmen med Microlax 2 timmar före undersökningen. Microlax köps på apoteket. Fyll i den dryck- och urinmätningslista du fått och ta med vid besöket. Du kan äta och dricka som vanligt före undersökningen.

Efter undersökningen

Efter undersökningen kan ett visst obehag i form av sveda i urinröret förekomma. Det är bra att dricka rikligt under första dygnet efter en cystometri. Svaret från undersökningen får du vid ett återbesök hos urologläkare. Då får du också reda på om det behövs någon ytterligare undersökning eller behandling.

Du får svara på frågor som läkaren ställer för att ta reda på vad som kan vara orsaken till besvären. Ibland får du genomgå en så kallad cystometri, där läkaren spolar in koksalt genom en kateter som förs in i urinblåsan och samtidigt mäter trycket där. Beroende på vilka symtom du har kan det också leda till undersökning av prostata, vaginalt ultraljud eller ultraljud eller röntgenundersökning av njurar och urinvägar. 

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Behandling

Du kan behöva få hjälp om inte egen träning hjälper. Det finns till exempel läkemedel som gör att du inte känner dig kissnödig lika ofta. Om du har svåra besvär med överaktiv blåsa finns andra behandlingar. Du kan behöva bli opererad om orsaken är mer ovanlig, till exempel livmoderframfall eller prostataförstoring.

Till toppen av sidan