DIARRÉ, FÖRSTOPPNING OCH BLOD I AVFÖRINGEN

Förstoppning hos barn

Barn som har förstoppning har svårt att bajsa, och bajset är hårt och trögt. Det är också vanligt att få ont i magen. En förstoppning går oftast över efter några dagar, med det kan ta längre tid. Ibland kan barnet behöva använda läkemedel som mjukar upp bajset.

Hur ofta barn bajsar varierar från barn till barn och beror på vad barnet har ätit. Att ett barn inte bajsar så ofta blir ett problem först när barnet mår dåligt av det. Förstoppning är väldigt vanligt hos barn och oftast helt ofarligt.   

Symtom

En förstoppning är när man bajsar färre än tre gånger per vecka. Det gäller både för barn och för vuxna.

Barn kan ha ett eller flera av följande symtom när de är förstoppade:

  • Bajset är hårt och trögt.
  • Barnet har svårt att bajsa.
  • Det gör ont att bajsa och barnet kan därför bli ledsen och inte vilja bajsa. Du kan ibland se på barnets kroppshållning och på hur barnet beter sig att hen inte vill bajsa.
  • Det kommer mycket bajs när barnet väl bajsar och det kan ibland orsaka stopp i toaletten.
  • Barnets mage kan bli utspänd.
  • Barnet har ont i magen och vill kanske därför inte äta.

Det hårda bajset kan göra att barnet får små sprickor runt ändtarmsöppningen. Sprickorna kan blöda och lämna blodspår på bajset eller på toalettpappret. Barnet kan också få ont i ändtarmsöppningen och därför inte vilja bajsa, trots att hen är bajsnödig.

Det hårda bajset i ändtarmen kan irritera ändtarmens slemhinna. Det kan göra att barnet får slem och blod i bajset.

Det hårda bajset kan också trycka på urinblåsan. Det kan göra att barnet behöver kissa oftare, eller kissar på sig.

Barn som bara äter bröstmjölk blir mycket sällan förstoppade. Det skiljer sig mycket mellan barnen hur ofta de bajsar.

Kan få löst bajs i underkläderna

Det kan komma löst bajs i underkläderna om barnet har haft förstoppning i mer än en vecka. Det är löst bajs som rinner förbi den hårda klump av bajs som finns i ändtarmen. Det är vanligt att tro att barnet har diarré i stället för förstoppning när det händer.

Ibland använder vårdpersonal ordet avföringsinkontinens när barn får löst bajs i underkläderna.

När och var ska jag söka vård?

De flesta barn som får förstoppning behöver inte söka vård. Det kan ta tid, men besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta alltid en barnavårdscentral, barnläkarmottagning eller vårdcentral om barnet har ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet är yngre än en månad och har förstoppning.
  • Barnet äter bara bröstmjölk och bajsar små hårda kulor.
  • Barnet har haft svårt att bajsa i en vecka eller mer.
  • Barnet har återkommande besvär med förstoppning.
  • Barnet har omväxlande förstoppning och diarré.
  • Barnet är ledsen på grund av att det gör ont när hen ska bajsa.
  • Barnet har ont i magen samtidigt som hen har förstoppning.
  • Barnet har svårt att bajsa och ökar inte i vikt som hen ska.
  • Bajset innehåller blod.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan alltid kontakta en barnavårdscentral om du har frågor om barnets matvanor eller toalettvanor.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har förstoppning och ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet har mycket ont i magen.
  • Barnet kallsvettas och har utspänd mage.
  • Barnet kräks.
  • Barnet har blod och slem i bajset och verkar inte må bra.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Vad händer i kroppen?

Genomskärning av matsmältningsorganen på ett barn med förstoppning i tjocktarmen och ändtarmen. Illustration.
Förstoppningen börjar i tjocktarmen om transporten av tarminnehållet går för långsamt.

En förstoppning börjar med att tarminnehållet transporteras för långsamt genom tjocktarmen till ändtarmen. Tarminnehållet består av bearbetade matrester och bakterier.

I tjocktarmen suger tarmens slemhinna upp det sista av vattnet ur tarminnehållet. När det går långsammare hinner tjocktarmen suga upp mer vatten. Tarminnehållet blir då torrt och hårt. När det sedan kommer till ändtarmen samlas det i en hård klump som gör ont att bajsa ut. Denna klump kallas ibland för fekalom av vårdpersonal.

När ändtarmen är full skickar den en signal till hjärnan, och barnet känner sig bajsnödig. Men om barnet undviker att bajsa för att det gör ont, försvinner denna reflex. Det samlas mer hårt bajs i ändtarmen och det blir ännu svårare för barnet att bajsa.

Läs mer om tarmarna och matsmältningsorganen här.

Bajs hos barn som får bröstmjölk eller bröstmjölksersättning

Barn som bara äter bröstmjölk bajsar olika mycket och får sällan förstoppning. De kan bajsa flera gånger om dagen, en gång i veckan, eller ibland varannan vecka. Men trots att det kan gå lång tid mellan gångerna är det inte förstoppning, utan när barnet bajsar är bajset är löst och kommer i stora mängder.

Barn som får bröstmjölksersättning, eller både bröstmjölk och bröstmjölksersättning, brukar bajsa varje eller varannan dag. Barn som får bröstmjölksersättning kan ibland bli förstoppade.

Se bildspelet Barnets bajs första levnadsveckan.

Bajs hos barn som äter mat

Bajsets konsistens och utseende förändras när barn börjar äta annan mat än bröstmjölk och bröstmjölksersättning. Det liknar mer och mer bajset hos en vuxen. När barnet är runt tre år bajsar hen oftast en till tre gånger om dagen.

Vad beror förstoppning på?

Förstoppning kan bero på olika saker. Ofta orsakas förstoppningen av barnets rutiner och matvanor. Många barn kan också få tillfälliga besvär med förstoppning i samband med omställningar av något slag, till exempel följande:

  • Barn under ett år kan få förstoppning när de börjar äta mer och mer vanlig mat, från att tidigare ha ätit bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.
  • Barn kan bli förstoppade när de ska sluta använda blöja och börja använda toaletten eller pottan.
  • Många barn får besvär med förstoppning när de börjar på förskola eller skola.

Ibland kan förstoppning orsakas av en sjukdom. Du kan läsa om dem nedan, under rubriken Sjukdomar. Men oftast finns ingen sådan orsak. Förstoppningen kallas då för funktionell förstoppning.

Mat och dryck påverkar magen

Barnet kan få hårt bajs om hen äter för lite fibrer eller för mycket stoppande mat, eller dricker för lite. Men fiberrik mat kan också göra att barnet får förstoppning, om hen inte dricker tillräckligt.

Stå emot bajsnödighet

När barnet är runt två år kan barnet lära sig att stå emot signalerna som talar om att hen är bajsnödig. Barnet kan då själv välja om hen ska bajsa. Det kan göra att barnet får förstoppning om hen ofta står emot signalerna.

Många gånger blir bajsandet privat, och barn vill gärna vara i en trygg och van miljö när de ska bajsa. De kan därför hålla sig från att bajsa om de är hemma hos någon annan, på förskolan eller i skolan.

Toaletternas miljö kan också påverka, till exempel i skolan. Barnet kan undvika att bajsa om det till exempel inte går att låsa toalettdörren eller om det är ofräscht inne på toaletten.

Barn kan ibland undvika att bajsa om de är bortresta. Om barnet inte får ro att bajsa kan det leda till att barnet undviker att bajsa, trots att hen vill.

Ibland kan barnet vara så upptagen och inne i sin lek att hen står emot reflexen att bajsa, eftersom hen inte vill sluta leka.

Sår i ändtarmsöppningen

Hårt bajs kan ibland ge små sår eller sprickor i ändtarmsöppningen som gör ont när man bajsar. Barnet kanske har fått sådana sår tidigare och minns att det gjorde ont. Därför kan barnet låta bli att bajsa för att hen är rädd att det ska göra ont.

För lite rörelse

Barn som sitter stilla mycket kan få förstoppning. Det gäller också om barnet har legat mycket, till exempel om hen har varit sjuk.

Oro och stress

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på att barnet känner stress eller oro. Det kan till exempel vara i samband med en flytt, att en närstående person är sjuk eller att det är oroligt och stökigt i förskolan eller skolan.

Sjukdomar

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på en sjukdom. Här är några exempel på sjukdomar som kan ge förstoppning:

Ändra inte på barnets kost om du tror att förstoppningen beror på födoämnesallergi. Kontakta istället en barnläkarmottagning eller vårdcentral.

Det är vanligt med förstoppning hos barn som har medfödda skador som utvecklats under fostertiden i exempelvis nervsystemet eller i ändtarmen. Förstoppningen kan bero på den medfödda skadan eller att mag- och tarmkanalens reflexer inte fungerar som de ska, men även på att barnet dricker lite och har svårt att äta, eller på att barnet inte är fysiskt aktivt.

Vad kan jag göra själv?

Vad du kan göra beror till viss del på barnets ålder och vad barnet äter. Ofta går förstoppningen över av sig själv efter några dagar, men ibland kan det ta längre tid.

Massera magen

Barn som äter både bröstmjölk och bröstmjölksersättning kan ibland få förstoppning. Du kan pröva att försiktigt massera barnets mage medurs om du märker att hen försöker bajsa utan att något händer. Sluta massera om du märker att barnet inte tycker om det.

Byt ut bröstmjölksersättningen

Pröva att byta ut ett eller flera mål till en annan tillverkare av bröstmjölksersättning, om barnet äter bröstmjölksersättning. Prata med en sjuksköterska på barnavårdscentralen, de kan ge råd om vilka ersättningar som gör bajset mjukare.

Ge fruktpuré

Du kan ge barnet lite puré av katrinplommon, fikon eller päron om barnet är sex månader eller äldre. Du kan göra puré själv eller köpa färdiga fruktpuréer i mataffären. Det finns också dryck av katrinplommon eller av päron som du kan ge barnet.

Öka smakportioner långsamt

Barn som börjar äta mat från att bara ha ätit bröstmjölk eller bröstmjölksersättning kan få förstoppning om de får för stora smakportioner.

Öka långsamt på smakportionerna. Minska storleken om barnet får förstoppning i samband med att hen börjar med smakportioner. Öka sedan igen långsamt.

Läs mer om smakportioner här.

Ge mer vätska att dricka

Försök att se till att barnet dricker tillräckligt med vätska, och att det finns vätska att dricka när hen är törstig. Välj vatten och inte söta drycker.

Det kan ibland vara svårt att veta om barnet dricker tillräckligt med vätska. Ett bra tecken är att barnet kissar regelbundet. Då behöver du inte ge barnet mer vätska.

Ge fiberrik och lösande mat

Ge barnet något mer lösande och fiberrik mat om hen äter vanlig mat. Här är exempel på lösande och fiberrik mat:

  • grönsaker som morötter, broccoli, blomkål, bönor och ärtor
  • frukt och då särskilt katrinplommon, fikon, aprikoser och päron
  • fullkornsprodukter som fullkornspasta
  • grovt bröd
  • grova gryner som havre och vetekli
  • messmör.

Använd gärna fullkornsprodukter i matlagningen. Du kan till exempel använda fullkornsmjöl i pannkakor och i bröd om du bakar själv. Du kan också blanda i olika grova gryner eller frön i müsli.

Tänk på att barnet behöver dricka mer när hen äter fiberrik mat. Barnet kan få magont, gaser i magen och mer förstoppning om hen äter mer fibrer utan att dricka tillräcklig. Det gäller framför allt om barnet är under sex år. För mycket fibrer kan också ge diarré. Minska på mängden fibrer om barnet får diarré på grund av att hen äter mer fibrer.

Barnet behöver inte mer fibrer eller vätska om hen kissar och bajsar som hen ska.

På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om fibrer och hur mycket man bör äta.

Ge mindre av stoppande mat

Minska på mängderna av stoppande mat om du vet att ditt barn äter mycket av dem. Exempel på mat som har en stoppande effekt är följande:

  • mat med mycket vitt mjöl som pasta, ljust bröd och pannkakor
  • vitt ris
  • banan
  • blåbär.

Läs mer om mat till barn i texterna Barnets mat upp till ett år och Barnets mat 1–6 år. Det finns också mer information om mat till barn på Livsmedelsverkets webbplats:

Uppmuntra barnet att vara fysiskt aktiv

Försök att få barnet att vara fysiskt aktiv. Att röra kroppen hjälper tarmarna att arbeta och gör det lättare att bajsa. Barn som är sex år och äldre rekommenderas att vara fysiskt aktiva sammanlagt minst en timme per dag.

Försök att få regelbundna vanor

Det är bra om barnet får sitta ner i lugn och ro på toaletten eller pottan varje dag, gärna vid ungefär samma tid. Då kan barnet så småningom få in en vana och det blir lättare att bajsa. Använder barnet blöja kan du ta av blöjan innan du sätter barnet på pottan eller på toaletten.

Ofta kommer en reflex att bajsa efter en måltid. Ibland kommer reflexen under själva måltiden. Du kan uppmuntra barnet att försöka bajsa då, men tjata inte.

Låt barnet sitta på huk eller ha stöd för fötterna

Det blir lättare för barnet att bajsa om hen kan ta stöd med fötterna. Du kan till exempel försöka få barnet att sitta på huk om hen använder blöja. Använd en fotpall som barnet kan stödja fötterna på, om barnet sitter på toaletten.

Ibland kan barn som använder blöja stå upp när de bajsar. Barnet får svårare att bajsa ordentligt då, och det kan därför leda till att barnet får förstoppning.

Låt barnet vara utan blöja under dagen, om barnet är tre år eller äldre och använder blöja. Förstoppningen kan minska när barnet börjar använda potta eller gå på toaletten.

Skapa lugn och ro på toaletten

En del barn vill bara bajsa i en miljö de känner sig trygga i. Märker du att ditt barn till exempel bara vill bajsa hemma kan du försöka ge den möjligheten.

Prata med personalen på förskolan eller skolan om barnet tycker att det är jobbigt att bajsa där. Ni kan försöka att hitta lösningar, till exempel att barnet kan gå på en toalett där det är lite lugnare. Tänk på att fråga barnet om det går bra att du pratar med personalen. Om barnet vill kan hen vara med och prata.

Du kan följa med barnet in på toaletten om barnet behöver bajsa och ni inte är hemma. Barnet kan känna sig tryggare när du är där. Använder ditt barn blöja kan ni gå iväg en stund tillsammans till en plats det är lugnare på.

Fundera över barnets tillvaro

Försök att ta reda på om det är något i barnets tillvaro som kan orsaka förstoppningen, till exempel stress. Undersök då om det är något ni kan göra åt situationen.

Fortsätt med rutinerna

Fortsätt med rutinerna och att ge barnet fiberrik mat och vätska när barnet kan bajsa igen. Även om förstoppningen har släppt kan barnet komma ihåg hur ont det gjorde, och kan därför medvetet eller omedvetet hålla sig från att bajsa. Det kan leda till att förstoppningen kommer tillbaka.

Använd salva om barnet har ont

Barnet kan använda en mjukgörande salva i ändtarmsöppningen, om hen har fått sprickor eller sår där. Det finns också smärtstillande salvor som kan lindra om barnet har ont när hen ska bajsa. Du smörjer då salvan strax innan barnet ska bajsa. Fråga personalen på ett apotek vad barnet kan använda.

Använd receptfria läkemedel

Det finns olika typer av receptfria läkemedel mot förstoppning som du kan köpa på apotek. Läkemedlen fungerar på olika sätt och ni kan få pröva er fram till vad som fungerar för barnet. Vilket läkemedel barnet kan använda beror också på hens ålder. Fråga därför om råd på barnavårdscentralen, vårdcentralen eller apoteket om du är osäker på vad barnet ska ha.

Ge inte barnet tarmstimulerande laxermedel utan att en läkare har rekommenderat det.

För aldrig upp något i barnets ändtarm

Försök aldrig att själv lösa en förstoppning genom att stoppa in exempelvis en febertermometer i barnets ändtarm. Det kan skada ändtarmen. Det gäller framför allt barn under ett år.

Undersökningar och utredningar

Barnet kan behöva bli undersökt för att ta reda på vad förstoppningen beror på. Du och barnet får först berätta om besvären, vad barnet äter och hur ofta barnet bajsar. Sen gör läkaren en kroppsundersökning. Barnet mäts och vägs också, för att se hur barnet växer.

Ibland behöver läkaren undersöka barnets ändtarm med ett finger, för att se om det finns hårt bajs som stoppar upp i ändtarmen. Undersökningen kan hjälpa läkaren att avgöra vilken behandling som passar bäst. Barnet kan också behöva lämna blodprov.

Behandling

Barnet kan behöva få läkemedel om det inte hjälper med att ändra vanorna eller om barnet har haft problem med förstoppning en längre tid. Oftast är det så kallat mjukgörande medel, som drar till sig vatten till bajset. Det gör att bajset blir mjukare och tarmen kan arbeta bättre.

Barnet behöver använda medlet i minst två månader, och därefter en månad till efter att förstoppningen har gått över. Minska doseringen lite i tagen när behandlingen ska avslutas.

Det tar oftast mellan tre och sex månader för ändtarmen att fungera som den ska igen, men ibland kan barnet behöva använda läkemedel i ett år eller längre. Du och barnet bör då ha en regelbunden kontakt med en läkare på en barnläkarmottagning eller på en vårdcentral.

Sluta inte använda läkemedlet för tidigt. Även om bajset blivit mjukt och det går bra att bajsa kan barnet minnas hur ont det gjorde, och därför undvika att bajsa. Då kan förstoppningen komma tillbaka.

Lavemang

Ibland kan förstoppningen vara så besvärlig att tarmen behöver rensas. Barnet får då ett lavemang på en barnläkarmottagning eller en vårdcentral.

Tarmsköljning kan behövas

Barnet kan behöva få mycket mjukgörande medel eller tarmsköljning om hen har en hård klump bajs i ändtarmen. Vid en tarmsköljning spolas vätska in i barnets ändtarm. Vätskan får sedan rinna ut. Det är ovanligt att barn behöver få tarmsköljning.

Samtalsstöd

För vissa barn kan det ta mer än ett år för kroppen att ställa om sig, och för barnet att glömma hur ont det gjorde att bajsa. Barnet kan behöva få prata med personal på en barnläkarmottagning, till exempel om barnet är rädd för att det ska göra ont när hen bajsar. Du som förälder kan också få stöd, så att du sedan kan stötta barnet.

Barn ska ha möjlighet att förstå

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information som ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan