Huvudvärk hos vuxna
Huvudvärk är vanligt. Oftast beror inte huvudvärk på något allvarligt, även om den är besvärlig. Tillfällig huvudvärk går ofta över med hjälp av receptfria värktabletter. Ibland kan du behöva söka vård för att få behandling.
Den här texten handlar om huvudvärk hos vuxna. Läs om huvudvärk hos barn.
Det finns många olika typer av huvudvärk. Vad som hjälper beror på vilken typ av huvudvärk du har.
Olika typer av huvudvärk
Du kan få tillfällig huvudvärk av till exempel stress, sömnbrist, vätskebrist, att du druckit mindre kaffe än du brukar eller att du druckit mycket alkohol.
Om du får huvudvärk någon gång ibland kan receptfria läkemedel mot tillfällig smärta vara ett enkelt sätt att bli av med värken. Men det är viktigt att du inte använder läkemedlen oftare än nio dagar i månaden.
Om du ofta får huvudvärk är det bättre att du försöker hitta orsaken. Då kan du lättare hitta sätt att minska besvären. Om det behövs kan du få hjälp av vården.
Det finns många olika typer av huvudvärk. Här är några exempel.
Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk känns oftast på båda sidorna av huvudet. Den är tryckande och molande. Det kan kännas som om du har en trång mössa på dig. Spänningshuvudvärk blir inte värre av fysisk aktivitet.
Läs om spänningshuvudvärk.
Migrän
Migrän brukar göra att du mår illa. Smärtan kommer i anfall med intensiv huvudvärk i ena sidan av huvudet. Anfallet kan pågå i några timmar upp till tre dygn eller mer. Migrän blir oftast värre av fysisk aktivitet.
Läs om migrän.
Klusterhuvudvärk
Klusterhuvudvärk kommer i perioder med flera attacker efter varandra. En attack kan pågå från 15 minuter upp till tre timmar. Attackerna börjar oftast med smärta i eller bakom ena ögat. Smärtan är oftast så intensiv och stark att du inte klarar att vara stilla utan måste hålla dig i rörelse hela tiden som attacken pågår.
Läs om klusterhuvudvärk.
Huvudvärk vid infektion
Du kan få huvudvärk i samband med infektioner, till exempel vid en förkylning.
Huvudvärk efter slag mot huvudet
Du kan få huvudvärk efter att du har slagit i huvudet, till exempel om du har fått en hjärnskakning eller andra skador på huvudet eller ögonen.
Vad kan jag göra själv?
Det finns en del du kan göra själv för att slippa huvudvärk.
Att leva hälsosamt kan göra att du slipper huvudvärk
Regelbundna måltider, lagom med rörelse och aktiviteter, frisk luft och dagsljus kan göra att du slipper huvudvärk. Det är också viktigt att få tillräckligt med sömn.
Receptfria smärtstillande läkemedel
Du kan ofta minska din huvudvärk med hjälp av receptfria läkemedel vid tillfällig smärta.
För mycket läkemedel kan ge fler dagar med huvudvärk
Receptfria smärtlindrande läkemedel mot huvudvärk ger bara tillfällig hjälp. Du ska därför inte använda dem under en längre tid eller för ofta. Använd dem högst 2–3 gånger i veckan, annars kan du få huvudvärk oftare.
Ha koll på hur mycket läkemedel du tar
Skriv upp i mobilen eller en kalender vilken sorts läkemedel du tar, hur mycket och hur ofta. Då blir det lättare att hålla koll på hur mycket läkemedel du använder.
Skriv en huvudvärksdagbok
Det är bra att skriva upp saker om din huvudvärk, till exempel i mobilen, en app eller en kalender. Det gör det lättare att se vad huvudvärken kan bero på.
Du kan till exempel skriva upp följande:
- Hur ofta huvudvärken kommer.
- Hur länge den pågår.
- Hur intensiv den är.
- Om du tar läkemedel mot huvudvärken och i så fall vilket läkemedel.
Efter en tid kan det bli lättare att se vad som verkar bidra till huvudvärken. Då kan det också bli lättare att förstå vad du kan göra för att minska risken för huvudvärk.
Du kan söka efter appar som kan användas som huvudvärksdagsböcker eller ladda ner en gratis här: Huvudvärksdagböcker, Huvudvärksförbundet.se.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som får huvudvärk behöver inte söka vård eftersom den ofta går över av sig själv. Men ibland kan du behöva söka vård.
Ring telefonnummer 1177 om du har slagit i huvudet och tror att du har fått en hjärnskakning eller någon annan skada på huvudet eller ögonen.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
- Du har huvudvärk som inte går över och som inte lindras av receptfria läkemedel.
- Du använder läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan.
- Du har huvudvärk som känns annorlunda än vid tidigare tillfällen.
- Du får huvudvärk när du krystar eller hostar. Annars har du inte huvudvärk.
- Du har huvudvärk och samtidigt cancer.
- Du har huvudvärk och har ofrivilligt minskat i vikt.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om något av följande stämmer:
- Du har huvudvärk och din personlighet eller ditt beteende har förändrats den senaste tiden.
- Du har huvudvärk och det gör ont om du rör vid ena tinningen.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Du har huvudvärk och feber och känner dig sjuk och är stel i nacken.
- Du har plötsligt fått en intensiv huvudvärk.
- Du har huvudvärk och har förlorat känseln eller känner dig svag i någon del av kroppen.
- Du har huvudvärk och skakningar eller ryckningar i någon del av kroppen.
- Du har huvudvärk och har plötsligt fått besvär med yrsel, balans eller synen.
- Du har huvudvärk efter ett slag mot huvudet och känner dig slö.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Undersökningar och utredningar
När du träffar en läkare får du svara på frågor om din huvudvärk. Det är bra om du kan förbereda dig innan läkarbesöket. Här är några frågor som du kan fundera på.
Hur brukar huvudvärken kännas?
- Är den lätt eller svår?
- Har du huvudvärk i hela huvudet eller bara på ena sidan?
- Känns huvudvärken tryckande, molande eller pulserande?
- Har huvudvärken förändrats från hur den tidigare har känts?
Hur ofta och hur länge brukar du ha huvudvärk?
- Hur många dagar i månaden?
- Hur länge brukar den hålla i sig?
- När hade du huvudvärk de senaste gångerna? Ange tid på dygnet och veckodag, om det går.
Vad tror du huvudvärken beror på?
- Verkar den utlösas av stress eller oro?
- Kommer den i samband med din mens?
- Får du besvär efter att du har druckit alkohol eller ätit vissa saker?
Använder du läkemedel mot huvudvärken?
- Vilka?
- Hur ofta?
- Hjälper de?
Hur brukar huvudvärken påverka dig?
- Blir du känslig mot ljus och ljud?
- Mår du illa och kräks?
- Blir den värre av lätt fysisk aktivitet eller behöver du lägga dig ner när det är som värst?
Utifrån dina svar kan läkaren oftast bedöma vilken typ av huvudvärk du har. Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller med magnetkamera.
Ibland kan du behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.
Behandling
Det finns olika behandlingar för olika typer av huvudvärk.
Behandling med läkemedel
När huvudvärken är tillfällig hjälper det ofta med receptfria läkemedel. Vid svårare värk kan du behöva receptbelagda läkemedel.
Andra typer av behandling
Ibland hjälper inte läkemedel tillräckligt. Då finns det andra typer av behandlingar som kan fungera.
Innan du börjar med en annan behandling är det viktigt att du först har talat med en läkare. Det är för att du ska få den behandling som brukar hjälpa för just den typen av huvudvärk som du har.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.