Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Avbruten graviditet

Abort

Abort betyder att avbryta en graviditet. I Sverige bestämmer du som är gravid själv om du vill göra en abort. Graviditeten avbryts antingen med hjälp av tabletter eller genom en operation. Du har rätt till samtalsstöd både innan och efter aborten, om du vill.

Du som är ung kan läsa mer om abort på UMO.se.

Rätten till abort finns beskriven i abortlagen.

Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.

Det finns två olika typer av abort

En abort kan göras på två olika sätt. Medicinsk abort innebär att du tar ett läkemedel för att avbryta graviditeten. Kirurgisk abort är en operation. Du pratar med läkaren eller barnmorskan du träffar om vilken metod som är bäst för dig.

Nedan innehåll gäller region Halland

Vad gäller i Halland

Om du är gravid och funderar på abort i Halland kontaktar du en gynekologimottagning, som finns på:

Slut på det regionala tillägget från region Halland

Så går en abort till

Ta kontakt med en abortmottagning eller en gynekologisk mottagning om du är gravid och funderar på abort. Då får du tid för en undersökning för att kontrollera hur länge du har varit gravid. Ofta testas du också för könssjukdomar i samband med undersökningen.

Medicinsk abort

Medicinsk abort är den vanligaste metoden. Det går att göra medicinsk abort under hela tiden då abort är tillåten. Efter vecka 12 eller 13 görs aborter alltid med medicinsk metod. Det är för att inte skada livmodern eller livmoderhalsen.

Den medicinska aborten påbörjas på abortmottagningen eller den gynekologiska mottagningen. Du får ett läkemedel som startar aborten. Sedan får du gå hem. En del kan få en blödning efter den första tabletten, men det är olika. Du behöver sedan ta ett läkemedel till. En del går tillbaka till mottagningen, men det är vanligt att ta den andra omgången tabletter hemma. Det kallas för hemabort.

Tabletterna gör att livmodern får sammandragningar. Efter några timmar får du en kraftig blödning som ofta innehåller klumpar, då graviditeten stöts ut.

Eftersom du kan ha ont och blöda mycket är det en rekommendation att du har någon hos dig när du gör hemaborten.

Du får smärtstillande läkemedel med dig från mottagningen.

Du som gör den andra delen av aborten på mottagningen får oftast åka hem samma dag.

Medicinsk abort efter vecka 12

Om du är efter vecka 12 i graviditeten avslutas den medicinska aborten på abortmottagningen. Aborten tar ofta längre tid. Det är vanligt att få ta tabletterna hemma på morgonen, för att sedan åka till sjukhuset. De flesta kan åka hem senare samma dag. Ibland kan det finnas kvar rester av moderkakan, och då behöver läkaren avsluta med en skrapning av livmodern. 

Kirurgisk abort

En kirurgisk abort är en operation. Det går att göra fram till graviditetsvecka 12 eller 13, men oftast inte innan vecka 7.

Först får du ett läkemedel som mjukar upp livmoderhalsen. Läkemedlet kan tas på olika sätt. Det finns sådant som du för in i slidan, eller sådant som du lägger under tungan.

Innan operationen blir en del sövda, men det vanligaste är att man får lokalbedövning och lugnande läkemedel.

Läkaren för in ett instrument i livmodern. Instrumentet är kopplat till en sug. Försiktigt sugs foster och moderkaka ut ur livmodern. Operationen tar bara några minuter.

Det kan kännas lite obehagligt om du är lokalbedövad, men det brukar inte göra ont. Efteråt kan det kännas som kraftig mensvärk. Då kan du få receptbelagda läkemedel för att lindra smärtan.

Du får stanna kvar på mottagningen en stund för att vila. Efter en kirurgisk abort blöder du vanligtvis mindre än efter en medicinsk abort.

Så länge blöder du efter en abort

Efter aborten är det vanligt att blöda i ungefär två veckor. En del kan blöda längre. I början är blödningen ungefär som en mens eller mer. Sedan minskar blödningen med tiden.

Hur vet jag att allt har kommit ut efter en abort?

Om du gör en kirurgisk abort eller medicinsk abort på sjukhuset kontrollerar personalen att allt har kommit ut. Om du gör en hemabort får du med dig ett graviditetstest som du tar två till fyra veckor efter aborten.

Du som är gravid bestämmer

Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte. Det står i abortlagen. Du har också rätt att ändra dig när som helst före själva aborten. Det kan vara bra att prata med den som du har blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Det är också bra att fatta ett gemensamt beslut om det går. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 

Du som har varit delaktig till graviditeten

Enligt lagen är det alltid personen som är gravid som har rätt att bestämma om en abort. Att ha varit delaktig till en graviditet men inte få vara med och bestämma kan kännas jobbigt. Du har rätt att prata om dina känslor och få samtalsstöd. Läs mer nedan under rubriken samtalsstöd.

Hur länge går det att göra abort?

En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. Fram till och med graviditetsvecka 18 har du rätt att göra abort utan att behöva berätta för någon varför du vill göra det.

Läs mer om vad som gäller efter graviditetsvecka 18 i abortlagen.

Preventivmedel

I samband med aborten får du prata med en barnmorska om eventuella preventivmedel. Det är för att undvika ytterligare en ofrivillig graviditet.

Läs mer om skydd mot graviditet.

Abort när du är under 18 år

Även om du är under 18 år är det du själv som bestämmer om du vill göra abort. Personalen på abortmottagningen har tystnadsplikt och får inte berätta för någon om ditt besök. Personalen brukar föreslå att någon vuxen i din närhet får veta att du ska göra en abort. Det kan vara en förälder, en kurator, skolsköterska eller någon annan du litar på. Det kan vara bra att ha någon som kan vara ett stöd både före och efter aborten. 

Fram till att du är 13 år kan vårdnadshavare själva logga in på 1177 och läsa din journal. Efter att du har fyllt 13 år ska du ha möjlighet att kontakta vården utan att någon annan vuxen får veta om det. Prata med vården om vad som gäller just för dig.  

Vårdpersonalen kan behöva bryta mot tystnadsplikten om de tror att du far illa på något sätt. Då kan de kontakta socialtjänsten. De kontaktar aldrig en vårdnadshavare om du riskerar att råka illa ut.

Så mår du efter aborten

Efter en abort kan du oftast leva som vanligt, men det kan vara skönt att vila någon dag. De första dagarna efter aborten kan du ha ont. Hur ont man har är olika för olika personer. För en del känns det ungefär som mensvärk, andra har mer ont. Hur mycket och hur länge man blöder kan också vara olika. Mängden blod beror också på vilken typ av abort du har gått igenom.  

Mensen brukar ofta komma tillbaka efter fyra till sex veckor. Det är vanligt att den första mensen efter aborten är rikligare än vanligt.

Samtalsstöd före och efter abort

Många känner sig lättade efter en abort men en del känner sig nedstämda. Känslorna kan också komma en tid efteråt.

Oavsett om beslutet var lätt eller svårt kan det ibland vara skönt att få prata med någon, både innan och efter aborten. Det gäller även dig som har varit delaktig till graviditeten.

Du kan boka en tid för samtalsstöd genom abortmottagningen. Rådgivningen är kostnadsfri. Du kan få samtalsstöd även om det har gått lång tid sedan aborten.

Komplikationer efter abort

En abort gör inte att det blir svårare att bli gravid. Den ökar inte heller risken för missfall i framtiden.

Det finns en liten ökad risk för infektion eller en större blödning, men det är ovanligt att få det.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har gjort en abort behöver inte söka vård. Besvär efter en abort brukar gå över av sig själv.

Kontakta mottagningen där du fick aborten om något av följande stämmer:

  • Du inte har börjat blöda efter tre dygn.
  • Du har flytningar som luktar illa.
  • Du har besvär som gör dig orolig.

 Om det är bråttom

Kontakta genast abortmottagningen eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du blöder igenom bindor och behöver byta mer än två gånger i timmen, i två timmar i sträck eller mer.
  • Du får mer ont, eller ont på ett nytt sätt.
  • Du får feber och känner dig mycket sjuk.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Du kan alltid ringa 1177

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

De som svarar är sjuksköterskor. De pratar svenska och engelska. Ibland går det att få hjälp på andra språk. Ring 0046 771-11 77 00 om du har en telefon med ett utländskt nummer. 

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken abortmottagning eller gynekologisk mottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.  

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.  

Texten finns översatt – other languages

Texten finns översatt till följande språk:

لعربية – arabiska

English – engelska

فارسى – persiska

Pусский – ryska

Soomaali – somaliska

ትግርኛ – tigrinska

українська – ukrainska 

Mer på 1177.se

Gynekologisk undersökning

Det kan finnas olika anledningar till en gynekologisk undersökning. Till exempel om du har besvär från underlivet, om du är gravid eller om du ska lämna prov för HPV och cellförändringar. Du får sitta i en särskild stol när barnmorskan eller läkaren gör undersökningen.

Lokalbedövning

Lokalbedövning innebär att en mindre del av kroppen bedövas, till exempel inför en undersökning eller behandling som gör ont.

Narkos – att bli sövd

Narkos innebär att du inför en operation, behandling eller undersökning blir sövd med hjälp av läkemedel. Därför kallas narkos ibland också för sövning. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper känna något och ta del av det som händer.

Ultraljudsundersökning vid graviditet

Vid en ultraljudsundersökning granskas fostret på rörliga bilder. Det är en form av fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innebär att sjukvården bedömer barnets hälsotillstånd redan innan barnet har fötts. Alla gravida erbjuds ett ultraljud mellan vecka 18 och 20. Ljudvågorna påverkar inte barnet.

Till toppen av sidan