Att vara förälder eller närstående till någon som skadar sig själv

Skriv ut (ca 10 sidor)

Det är vanligt att bli rädd eller ledsen om man får veta att någon man bryr sig om skadar sig själv och mår dåligt. Det finns mycket du kan göra för att hjälpa personen. Du kan prata om hur hen mår, lyssna och hjälpa till att söka hjälp om det behövs. Du kan själv behöva hjälp för att kunna vara ett bra stöd och för att själv må bra.

Skriv ut

Självskadande kan vara att skada sin kropp på något sätt, eller att man utsätter sig för något riskfyllt. Om en person skadar sig själv ska du ta det på allvar.

Vanligt att bli rädd

Det är vanligt att bli rädd, chockad eller ledsen om man får veta att någon skadar sig själv. Det kan även uttrycka sig som ilska. Det kan vara skrämmande att tänka på hur personen mår. Kanske tänker du att du skulle vara en dålig förälder eller vuxen, om det är ett barn eller en ung person som skadar sig. Men många av dem som skadar sig själv har bra relationer. Skadandet är ofta ett sätt att försöka hantera jobbiga känslor.

Det är inte farligt att prata med en person om att hen mår dåligt. Att du pratar om det betyder att du bryr dig, och det är viktigt. Du behöver inte komma med svar eller lösningar. Det viktigaste är att du lyssnar på ett respektfullt sätt och försöker förstå personens situation, utan att döma eller ifrågasätta. 

Olika känslor kan väckas hos dig när du möter och pratar med personen som skadar sig själv. Var medveten om de känslorna, så att de inte belastar personen. Det kan till exempel vara bra att vänta med samtal tills känslorna inte längre är så starka.

Hur kan jag hjälpa någon som skadar sig själv?

Hur kan jag hjälpa någon som skadar sig själv?

Du kan göra mycket för den som skadar sig själv. Du kan stötta din närstående att ta tag i sina problem genom att lyssna, visa att du bryr dig och uppmuntra hen att söka hjälp.

Tips när du pratar med någon som skadar sig själv

  • Säg att du har förstått vad personen gör. Försök att vara rak och direkt, men inte låta arg. Visa att du är orolig och vill förstå personens tankar och känslor.
  • Prata om hur personen mår. Låt hen berätta om sina känslor. Försök att bara lyssna, även om du kanske inte håller med, till exempel om hen uttrycker tankar att hen är sämre än andra. Du kan bekräfta att du har hört, och till exempel säga: "Okej, så du har mycket självkritiska tankar?”
  • Försök att inte komma med råd och lösningar direkt. Du behöver inte göra det. Det viktiga är att du finns där. Vänta in personens egna tankar. 
  • Anklaga eller hota inte. Se inte skadandet som ett sätt för personen att få uppmärksamhet eller påverka personer omkring sig. Att se på det så brukar inte vara hjälpsamt. Säg eller visa att du förstår att det är svårt att sluta och att personen behöver hjälp att få andra sätt att hantera sina svårigheter. 
  • Säg att du önskar förstå och vill vara ett stöd för personen att må bättre. Fråga om hen vill ha hjälp från dig och vad du i så fall kan göra.
  • Om du är förälder till en ung person som skadar sig: Tänk på om det finns saker som behöver flyttas eller låsas in. Lås in mediciner om den unga har överdoserat tabletter till exempel.

Hjälp personen att förstå orsakerna

För att kunna sluta skada sig själv, är det bra att fundera på varför man gör det. Du kan hjälpa personen med det här. Prata om vilka situationer som får hen att vilja skada sig själv. Vilka känslor har hen då? Det blir lättare för personen att låta bli att skada sig, om hen lär sig att känna igen de situationer eller känslor som brukar göra att hen vill skada sig.  

Det finns nästan alltid ett syfte med att skada sig själv. Hjälper det personen att hantera svåra känslor och tankar? Får det andra att förstå hur kämpigt hen har det?

Svaren på de frågorna säger något om vad personen behöver. Men hen behöver få det på andra sätt.

Hjälp till att hitta långsiktiga lösningar

Att skada sig själv löser ofta ett problem för stunden, men innebär nästan alltid att problemen blir större på lång sikt. Att skada sig brukar hindra en från att hitta andra sätt att hantera känslor och lösa problem.

Det kan vara så att personen inte själv vet vad som styr. Ni kan behöva fundera tillsammans:

  • Finns det någon särskild stress just nu?
  • Har det hänt något speciellt?
  • Hur ser relationer till vänner och familj ut?
  • Känner hen sig ensam eller utsatt på något vis? Det kan till exempel handla om höga prestationskrav, konflikter, mobbning eller ätstörningar.

Den som skadar sig själv behöver träna på att stå ut med jobbiga känslor. Hen kan också behöva hitta andra sätt att hantera svåra tankar, känslor och relationer.

Ett tips är att skriva en lista på saker att göra istället för att skada sig när hen får tankar om att göra det.

Fäll ihop

Du kan själv behöva stöd

Du kan själv behöva stöd

Det kan vara skrämmande att vara nära någon som mår dåligt och skadar sig själv. Det kan väcka många känslor hos dig själv. Det är naturligt att känna sig otillräcklig eller maktlös. Att du visar att du bryr dig betyder mycket. Du gör så gott du kan.  Det kan vara svårt att vara ett stöd för någon annan om man själv är mycket orolig, rädd eller ledsen. Därför är det bra att själv ta hjälp.

Prata med någon om du känner dig osäker på vad du ska göra. Du ska också alltid prata med någon om personen som skadar sig själv inte alls vill prata om det. Det kan hjälpa dig att se fler möjliga lösningar på problemet. 

Prata med någon

Du kan börja med att prata med någon du känner, som en vän eller en släkting. Du kan prata med elevhälsan eller annan skolpersonal om den som skadar sig går i skolan. Om hen studerar kan du kontakta studenthälsan.

Du kan också kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral, någon som arbetar med föräldrastöd inom socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del orter finns stödgrupper eller utbildningar för personer som är anhöriga till någon som skadar sig själv.

Sök stöd hos andra 

Det finns också flera ställen som du kan kontakta via telefon eller mejl för att få stöd och råd:

Dina egna känslor kan ändras

Du kan med tiden börja känna irritation och frustration. Du kan också känna dig ledsen jämt. Kanske känns det som att du inte orkar bry dig längre. Så kan det bli om man har varit överväldigad av svåra och smärtsamma känslor under en längre tid.

Till slut stänger du av de känslorna för att orka med resten av livet, som skola, arbete, vänner och andra saker du måste göra. Att känna sig arg och vilja stänga av kan vara ett försök att komma ifrån din sorg, rädsla och oro. Det behöver inte betyda att du har slutat bry dig. 

Ta pauser från oron och gör saker ihop

När någon skadar sig själv, kan personer runt omkring påverkas på olika sätt. Det är svårt för oss människor att vara i en pågående kris. Det finns inte alltid något enkelt svar på vad som är rätt att göra. Försök att inte låta självskadandet styra er allt för mycket, till exempel i familjen. 

En sak som är viktig är att ta pauser från oron. Gör trevliga saker tillsammans, med familjen eller vännerna. Vad brukar ni gilla att göra tillsammans? Vad brukade ni uppskatta tidigare? Försök att hitta sätt som gör att alla kan slappna av och ha det fint tillsammans, även om personen inte har slutat att skada sig. 

Ta hand om dig själv

Glöm inte bort dig själv. Fokusera också på saker som får dig att må bra och att göra saker som du gillar. Träffa personer som du gillar att umgås med. Försök att se till att äta och sova bra och att röra på dig, till exempel genom att träna. Du behöver det för att orka vara ett bra stöd och för att minska din egen sårbarhet.

Fäll ihop

Tecken på att någon skadar sig själv

Tecken på att någon skadar sig själv

Många som skadar sig gör allt för att dölja det. Andra vill att det ska synas, som ett sätt att visa att de behöver hjälp. Det är vanligt att skämmas över det man gör. Det kan därför vara svårt att upptäcka att någon skadar sig själv.

Det finns vissa tecken du kan vara uppmärksam på:

  • Personen kan ha sår från att ha skurit, rispat eller bränt sig. Kanske döljer hen sina armar eller ben med långärmade och täckande kläder.
  • Det kan finnas blodfläckar på lakan eller kläder. Det kan också vara att du hittar rakhyvlar eller andra vassa föremål på platser där de inte brukar vara, till exempel i sovrummet.
  • Du kan också märka att personen är nedstämd under en längre tid, blir mer irriterad eller aggressiv, får mer ojämnt humör än tidigare, eller ofta verkar orolig och ångestfylld.
  • Personen är destruktiv mot sig själv på något annat sätt, till exempel genom att utsätta sig för farliga situationer. Det finns många sätt att skada sig på och det är inte alltid det finns fysiska tecken.

Betyder inte alltid att personen skadar sig

Att du uppmärksammat något av det här, behöver förstås inte alltid betyda att personen skadar sig. Personer i alla åldrar skadar sig själva, men det är vanligast bland ungdomar. Även yngre barn kan skada sig själva på olika sätt, men det är ovanligare.

De flesta som skadar sig själv gör det någon enstaka gång och några gör det flera gånger. Bara för ett fåtal blir det ett beteende som det är svårt att bli av med. De flesta slutar när de blir äldre.

Fråga och visa att du vill veta

Du kan alltid fråga försiktigt, om du misstänker att någon skadar sig själv på något sätt. Försök inte tvinga fram ett svar om personen inte vill prata om det. Fortsätt att vara uppmärksam på hur hen verkar må.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Ju tidigare den som skadar sig får hjälp, desto större chans har hen att må bättre. Därför ska du inte vänta med att prata med personen om att söka hjälp om du har förstått att det behövs. 

Du som är närstående till ett barn eller en ung person under 18 år som skadar sig själv: Sök hjälp, oavsett hur mycket eller länge personen har skadat sig. Det är alltid bra att få en första bedömning av situationen och av vilken hjälp som behövs.

Var uppmärksam på hur personen mår

Det är också bra att få en bedömning om barnet eller den unga är nedstämd under en längre tid, blir irriterad eller aggressiv, får mer ojämnt humör än tidigare eller ofta verkar orolig eller ångestfylld.  

Andra saker som du kan vara uppmärksam på är om det börjar fungera sämre i skolan, hemma eller på fritiden, om hen sover dåligt eller om hen inte ser någon mening med sådant som förr var roligt.

Sök också hjälp om den unga förutom självskadebeteendet har andra problem, till exempel ätstörningar, missbruk av alkohol eller droger, sex på ett destruktivt sätt, situationer med våld, eller om hen har tankar på att ta sitt liv eller gör självmordsförsök.

Ditt stöd kan vara viktigt

En person som skadar sig själv kan behöva samla kraft och mod för att söka hjälp. Det kan även kännas svårt att ta emot hjälp. Att du som närstående finns där och ger stöd kan betyda mycket.

Ni kan behöva söka hjälp flera gånger innan ni hittar något som fungerar. Om ni tidigare har fått hjälp, men inte tycker att det var rätt, försök igen.

Söka vård för personer under 18 år

Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. Den ni träffar kan hänvisa vidare till mer specialiserad vård om ni tillsammans kommer överens om att det behövs. Det finns också privata mottagningar som tar emot personer med självskadebeteende.

En tonåring kan också själv ta kontakt med bup eller en ungdomsmottagning, eller elevhälsan om hen går i skolan. Ni kan behöva söka hjälp på olika ställen, och söka igen, om ni upplever att ni inte får den hjälp ni behöver.

Även personer under 18 år ska få vara med och bestämma om sin egen behandling. Bedömningen och behandlingen blir oftast bättre om föräldrar eller närstående är delaktiga i vården.

Söka vård för personer över 18 år

En person som är 18 år eller äldre behöver söka vård själv. Som närstående kan du förstås erbjuda dig att ta första kontakten, boka tid eller följa med. 

Hen kan kontakta en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller en akutmottagning. Personen kan också kontakta en ungdomsmottagning om hen är upp till 20-25 år, åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar.

Om hen studerar och problemen har med studierna eller högskolan att göra, kan hen kontakta studenthälsan. På en del orter finns psykiatriska mottagningar för unga vuxna upp till 25 års ålder. Som närstående får du vara delaktig i vården av någon över 18 år om personen själv vill det.

Hjälp din närstående med tips

Du kan alltid stötta personen som skadar sig själv genom att till exempel ta reda vilken hjälp som finns där hen bor. Det gäller både vård och ideella föreningar. Tipsa om det du hittar. Fråga om hen vill att du ska hjälpa på något annat sätt. 

Fäll ihop

Bedömning och behandling

Bedömning och behandling

Personen som skadar sig själv kan få olika typer av hjälp. Vilken hjälp hen får beror på hur mycket och länge hen har skadat sig själv, och vad det beror på att hen skadar sig själv. Hen kan få behandling för andra problem samtidigt om det behövs. 

Om ni söker vård på bup eller på en psykiatrisk mottagning görs ibland en första bedömning på telefon. Ibland görs bedömningen vid det första besöket. Därefter får ni veta om mottagningen kommer att fortsätta med ytterligare utredning och behandling. 

I artikeln Att skada sig själv kan du läsa mer om vilken hjälp personen kan få. 

Hjälp som känns bra fungerar bäst

Det är viktigt att personen som får hjälp känner förtroende för den behandlare hen träffar, för att hjälpen ska fungera. Be att få träffa någon annan om det inte känns bra.

Det är en rättighet att få information som man förstår 

Den som får hjälp kan ställa frågor till behandlaren om det är något hen inte förstår. Be att få informationen nedskriven eller översatt för att kunna läsa det i lugn och ro.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon som inte vill ha hjälp

Att vara närstående till någon som inte vill ha hjälp

Det betyder mycket att du som närstående eller förälder finns där för den som skadar sig själv. Att du visar att du bryr dig och erbjuder dig att hjälpa, är viktigt för att hen ska må bättre. Men om personen själv inte vill ta emot behandling, kan du troligen inte få hen att göra det. Detta gäller även personer under 18 år.

Det kan vara en mycket svår och jobbig situation för dig. Försök att respektera personens önskan. Det du kan göra är att fortsätta prata om hur hen mår. Ta upp frågan om hjälp gång på gång, på ett kravlöst sätt. 

Ibland behövs tvångsvård 

En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan att själv ha gått med på det. Detta gäller även personer under 18 år. Samtidigt finns det lagar som säger att en person kan tvingas till vård i vissa situationer.

Det kan till exempel bli aktuellt om någon som skadar sig själv allvarligt inte själv vill ha vård. 

Socialtjänsten kan besluta om vård av unga

Socialtjänsten kan omhänderta en person under 18 år enligt lagen om vård av unga, LVU. Det kan till exempel vara aktuellt om personen som skadar sig själv också riskerar sin hälsa allvarligt på något annat sätt, till exempel med droger eller annat självdestruktivt beteende.

Då ges vård utanför hemmet, till exempel i ett så kallat hem för vård och boende, HVB-hem. Insatser enligt LVU är inte frivilliga.

Tvångsvård om någon riskerar att skada sig allvarligt och vägrar ta emot behandling

Personer kan också tvingas till vård enligt en lag som heter vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Den gäller till exempel om någon riskerar att allvarligt skada sig själv eller andra på grund av psykisk sjukdom, och vägrar ta emot vård och behandling.

Det kan handla om någon som säger sig ha allvarliga planer på att ta sitt liv och vägrar ta emot vård. Om det förekommer våld kan polis hjälpa till så att den som mår psykiskt dåligt kommer till en psykiatrisk klinik. En läkare bedömer om LPT bör användas. Den här lagen gäller både barn och unga och personer över 18 år.

Fäll ihop

Lästips

Lästips

  • Att leva ett liv, inte vinna ett krig av Anna Kåver. Natur & Kultur 2005
  • För att överleva – om självskadebeteende, Sofia Åkerman
  • Ibland finns det inga enkla svar, Ego Nova, 2013.
    Boken kan beställas, laddas ner som pdf eller för att läsa på läsplatta.
  • När livet gör ont: om självskadande beteende bland unga av Per Straarup Söndergaard
  • Smarta tankar om starka känslor – en självstärkande verktyg för barn, Solfrid Raknes 
Fäll ihop

Projekt om självskadebeteende

Projekt om självskadebeteende

Ego Nova

EgoNova är ett treårigt informationsprojekt om självskadebeteende och dubbelproblematiken självskadebeteende/ätstörningsproblematik och genomförs av Föreningen SHEDO. Syftet är att öka kunskaperna på området och att verka mot fördomar och stigmatisering. Projektet vill också lyfta fram berättelser som visar att det går att bli frisk. Läs mer på Ego Novas webbplats.

Nationella självskadeprojektet

För att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller som redan har ett allvarligt självskadebeteende samarbetar alla landsting i Nationella självskadeprojektet. Målet är att projektet ska bidra till att ge ett bättre tidigt omhändertagande och bättre vård.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Halland

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan man kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan man även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Akut läge

Om läget är akut och du behöver omedelbar hjälp kontakta en psykiatrisk mottagning eller ring 112. Det finns också flera jour- och hjälptelefoner dit du kan ringa.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer man kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-03
Redaktör:

Moa Lindholm, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Zetterqvist, psykolog och psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Fotograf:

Juliana Wiklund


Halland
Tillägg uppdaterade:
2017-02-03
Skribent:
Charlotte Tavelin, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef BUP Region Halland