Besök på barnmorskemottagningen under graviditeten

Skriv ut (ca 7 sidor)

När du är gravid erbjuds du att regelbundet besöka barnmorskemottagningen. Det är för att se hur du och fostret mår, och för att förbereda inför förlossningen. Besöken är gratis och frivilliga.

Skriv ut

Som blivande medförälder är du alltid välkommen att följa med på alla besök hos barnmorskan, om den som är gravid vill det. Du kan också ställa frågor och få stöd. Det finns också vissa frågor barnmorskan tar upp som är bra att diskutera tillsammans, till exempel om eventuell fosterdiagnostik.

Vad är en barnmorskemottagning?

Vad är en barnmorskemottagning?

Till barnmorskemottagningen går blivande föräldrar under en graviditet. Du kan gå till en barnmorskemottagning även i andra ärenden, till exempel:

Mottagningarna har också hand om de gynekologiska cellprovskontroller som alla kvinnor över 23 år kallas till.

Den här texten handlar om besöken under en graviditet.

Vilka arbetar på en barnmorskemottagning?

På barnmorskemottagningarna arbetar barnmorskor. De brukar även ha erfarenhet från förlossningsavdelningar och bb. På en del mottagningar arbetar undersköterskor som tar hand om viss provtagning. Det kan också finnas en gynekolog eller allmänläkare, men det är vanligast med att en läkare kommer till mottagningen bestämda dagar.

Alla som arbetar på barnmorskemottagningen har tystnadsplikt.

Hur ofta går jag till barnmorskemottagningen?

Du besöker barnmorskan ungefär sex till tio gånger om graviditeten är utan komplikationer. Det är olika på olika barnmorskemottagningar, men den grundläggande vården är densamma. Ofta får du som är gravid för första gången gå fler gånger än du som har fött barn tidigare.

Besöken är glesare i början av graviditeten och blir tätare mot slutet. Du besöker barnmorskan ungefär en gång i månaden till omkring vecka 30, om allt är som det ska. Därefter blir det tätare besök. Det blir fler besök om du behöver extra stöd, eller om det uppstår komplikationer.

Efter vecka 30 kan det vara en eller tre veckor mellan besöken, beroende på vilka behov du har.

Möjlighet att träffa läkare

Barnmorskan bokar in ett läkarbesök om det till exempel finns några risker med graviditeten, eller om du har någon sjukdom som kan påverka. På en del mottagningar får alla träffa en läkare, men på andra bokas det in om det behövs. Om du vill träffa en läkare kan du alltid säga det till din barnmorska.

Läkaren eller barnmorskan kan skriva remiss till någon specialistklinik om det behövs, eller se till att vissa extra kontroller och undersökningar görs under graviditeten.

Du som behöver mer stöd

Om du känner dig orolig eller är rädd under graviditeten, kanske inför förlossningen, kan du behöva extra stöd. Din barnmorska hjälper dig med det.

Att vara gravid kan väcka många tankar och funderingar. Du kanske har varit med om någonting jobbigt tidigare i livet som du tänker mycket på nu. Det kan vara bra att bearbeta sådana händelser innan barnet föds. Det brukar hjälpa att prata med barnmorskan.

Om du har en relation som är problemfylld kan ni också behöva få hjälp med det under graviditeten. Din barnmorska hjälper till med kontakter.

En del behöver gå till specialistmödravården

Du kan behöva gå till specialistmödravården om du till exempel har någon sjukdom eller annat som kan påverka graviditeten eller förlossningen. Det kan vara om du till exempel har högt blodtryck, diabetes eller tidigare har fött barn för tidigt. Din barnmorska eller läkare på barnmorskemottagningen skickar remissen till specialistmödravården.

Fäll ihop

Besöken på barnmorskemottagningen

Besöken på barnmorskemottagningen

Du kan ringa till en barnmorskemottagning så fort du har fått reda på att du är gravid. Det är vanligt att bli kallad till ett första besök tidigt i graviditeten, då du får information om hälsa och levnadsvanor när du är gravid. Det handlar till exempel om hur rökning, alkohol och en del läkemedel kan påverka fostret under graviditeten.

Själva inskrivningen sker ungefär i graviditetsvecka nio till tolv. Då går du och barnmorskan också igenom din eventuella sjukdomshistoria, hur du mår, dina tankar om graviditeten och andra saker som är viktiga att känna till. Du får också information om ultraljudsundersökning och eventuell annan fosterdiagnostik.

Barnmorskan skriver en journal under hela graviditeten

Barnmorskan börjar skriva en journal vid inskrivningen. I journalen för barnmorskan in uppgifter om hur du mår, hur lång du är, vad du väger och olika provsvar. Uppgifter om sjukdomar och läkemedel skrivs också in. Om du använder naturläkemedel eller hälsokostpreparat är det bra att nämna det. Dessutom vill barnmorskan ha svar på om du själv har någon ärftlig sjukdom, eller om det finns i släkten. Uppgifter om tidigare graviditeter och förlossningar förs in. Barnmorskan frågar också om du har funderingar kring tidigare förlossningar eller den kommande.

Vid något av de sista besöken före förlossningen skriver barnmorskan ner en sammanfattning av graviditeten. Hen skriver medicinska fakta och hur du upplever att graviditeten har varit. Hen skriver även ner de önskemål och tankar som du har inför barnets födsel och kring amning, så att barnmorskorna på förlossningen och BB senare kan ta del av dem. Du kan komplettera med att själv skriva ett förlossningsbrev.

Diskuterar hälsa och livsstil

Du kommer att diskutera din hälsa under graviditeten med barnmorskan, och du får vara beredd på att svara på frågor om dina vanor. Anledningen är att du och fostret ska må så bra som möjligt.

Barnmorskan ger också tips om vilken mat som är nyttig och vilken du kan äta som gravid, och ger tips på motion som kan fungera för dig. Andra frågor som ofta kommer upp är om hur det känns att bli förälder och hur du kombinerar graviditeten med ditt vardagsliv.

Moderskapsintyg

Ungefär i vecka 20 får du ett moderskapsintyg av barnmorskan. Det är ett intyg som bekräftar att du är gravid. Det anger också datum för beräknad förlossning. Intyget skickas till Försäkringskassan, som ger besked om kommande föräldrapenning.

Fäll ihop

Prover och kontroller

Prover och kontroller

För att kontrollera hur du och fostret mår ingår flera prover och kontroller vid besöken hos barnmorskan. En del tas bara vid inskrivningen, andra tas vid flera tillfällen.

Vilka prover och kontroller som görs kan variera något beroende på vilken mottagning du går till och var i landet du bor.

Blodprover vid inskrivningen

Först får du lämna ett blodprov, Hb, som visar det så kallade blodvärdet. Även sockerhalten, glukos, mäts i blodet. Det provet kallas för p-glukos och tas med ett stick i fingret. 

Ett annat blodprov tas i armvecket och skickas för analys. Provet tas för att undersöka om du saknar skydd mot röda hund. I så fall erbjuds du att vaccinera dig efter förlossningen. Provet visar också om du har hepatit B, hiv eller syfilis. Har du någon av de sjukdomarna kan du få behandling så att fostret skyddas så bra som möjligt.

Även ferritin brukar tas, ett blodprov som visar hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.

När du lämnar prover blir du tillfrågad om du samtycker till att proven sparas för framtiden. Då finns det bättre möjligheter att jämföra proverna med sådana som tas senare. Proverna kan dessutom användas till forskning.

Du får reda på din blodgrupp

Blodprovet som tas armvecket visar också vilken blodgrupp du tillhör: A, B, AB eller 0. Samtidigt får du veta om blodgruppen är Rh-positiv eller Rh-negativ. De flesta människor är Rh-positiva.

Blodprover som tas flera gånger

Blodvärdet, hb, och blodsockret, p-glukos, testas vid flera tillfällen.

Om blodvärdet ligger för lågt behöver du äta extra järnrik kost för att få i dig järn, och eventuellt även järntabletter. Det är vanligt att blodvärdet blir lite lägre under en graviditet.

Blodtrycket mäts vid varje besök

Blodtrycket mäts vid inskrivningen och vid varje besök. Det görs för att kontrollera att du inte har för högt blodtryck. Ofta sjunker blodtrycket lite i början av graviditeten för att sedan stiga under de tre sista graviditetsmånaderna.

Urinprov vid inskrivningen

Vid inskrivningen får du lämna ett urinprov för att se om det finns protein i urinen. Det kallas även för äggvita och kan vara ett tecken på en urinvägsinfektion eller att njurarnas funktion är nedsatt.

Protein i urinen kan ibland vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Då brukar även blodtrycket vara förhöjt.

Vikten följs under graviditeten

Vid en del av besöken hos barnmorskan får du väga dig. För de flesta brukar det vara lagom att öka ungefär tio till tretton kilo under hela graviditeten, för att må så bra som möjligt. Om du var mycket smal innan du blev gravid behöver du kanske gå upp mer. Om du var överviktig behöver du i stället se till att du inte går upp fullt så mycket.

Fosterrörelser och hjärtljud

De flesta börjar känna fosterrörelser runt graviditetsvecka 17 till 20, men det är inte ovanligt att känna dem tidigare eller senare. Fosterrörelserna känns i början som en liten virvel i magen. Barnmorskan brukar fråga om det känns något i magen vid den här tiden.

I mitten av graviditeten börjar barnmorskan även lyssna på fostrets hjärtslag, som kallas fosterljuden. Det görs sedan vid varje besök. Fosterljuden brukar variera mellan 110 och 160 slag per minut.

Magmått visar om fostret växer som det ska

Efter graviditetsvecka 25 börjar barnmorskan mäta hur livmodern växer. Barnmorskan mäter med ett måttband från blygdbenet och till livmoderns topp. Det är för att se att fostret växer som det ska. Måttet kallas symfys-fundusmått, eftersom det mäts mellan blygdbenet, symfysen, och livmoderns topp, fundus.

Barnmorskan börjar känna på magen

Från ungefär graviditetsvecka 33 börjar barnmorskan känna med sina händer på magen för att kontrollera hur barnet ligger. Barnmorskan känner på nedre delen av magen hur långt ned i bäckenet barnet har kommit. De flesta barn ligger med huvudet nedåt i bäckenet mot slutet av graviditeten.

En del barn lägger sig med stjärten nedåt, så kallat sätesläge eller sätesbjudning. Då blir du kallad till det sjukhus du har tänkt föda på cirka en månad före beräknad förlossning. Där gör läkare en bedömning om de ska försöka vända barnet från sätesläge till huvudläge. Om barnet ligger kvar i säte kan du rekommenderas att föda med planerat kejsarsnitt, eller via slidan under vissa förutsättningar.

Fäll ihop

I slutet av graviditeten

I slutet av graviditeten

När du har kommit längre i graviditeten är det naturligt att prata mer konkret med barnmorskan om förberedelserna inför förlossningen. Även amning brukar diskuteras. Du kan själv ta upp olika saker som du funderar över. Parallellt kan du gå på kurser och ibland också på olika aktiviteter som barnmorskemottagningen ordnar. Det är framför allt förstagångsföräldrar som brukar få sådana erbjudanden, som en förberedelse inför förlossningen och livet som föräldrar.

Om du går över tiden

Den beräknade förlossningsdagen är ett riktmärke, men det är vanligt att gå över tiden. Om du går över tiden får du tid för kontroll där du ska föda. Tiden för kontrollerna skiljer sig mellan olika kliniker i landet, och beror också på hur du själv och barnet mår. En del sjukhus kallar till kontroll redan när du har gått en vecka över beräknad förlossningsdag, alltså efter 41 veckor. Andra väntar en vecka till, efter 42 veckor.

Fäll ihop

Efterkontroll hos barnmorskan efter förlossningen

Efterkontroll hos barnmorskan efter förlossningen

När du har kommit hem från BB kan du ringa din barnmorskemottagning och boka en tid för efterkontroll. Den brukar göras mellan en och tolv veckor efter förlossningen. Ibland kan det behövas flera efterkontroller, en ganska snart efter förlossningen och en senare.

Vid besöket kontrolleras ditt blodvärde, blodtryck och din vikt. Om du vill gör barnmorskan eller en läkare en gynekologisk undersökning för att se efter att allt ser bra ut. Du får också information om hur du ska träna musklerna i bäckenbotten med så kallade knipövningar för att förhindra problem längre fram med till exempel läckande urin. Du kan även diskutera preventivmedel.

På en efterkontroll kan du också prata om hur förlossningen var, och om den första tiden som förälder. Eventuell medförälder får gärna vara med.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Publicerad:
2017-02-22
Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Nash, barnmorska, Åkermyntans barnmorskemottagning, Stockholm