Vaccinationsprogrammet för barn

Skriv ut (ca 10 sidor)

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccination mot nio sjukdomar. Flickor erbjuds ytterligare ett vaccin. Barn vaccineras för att få ett bra skydd mot allvarliga sjukdomar.

Skriv ut

Du som vårdnadshavare väljer själv om du vill vaccinera ditt barn och det kostar ingenting. Barnhälsovården eller elevhälsan ger dig information om vaccinationerna när det är dags.

De vaccinationer som alla barn erbjuds kallas gemensamt för det allmänna vaccinationsprogrammet.

I det ingår vaccin mot

  • difteri
  • kikhosta
  • stelkramp
  • polio
  • Haemophilus influenzae typ b (Hib)
  • pneumokocker
  • mässling
  • påssjuka
  • röda hund
  • Humant papillomvirus (HPV). Endast flickor.

Vissa landsting erbjuder vaccin mot ytterligare några sjukdomar.

Varför ska jag låta mitt barn vaccineras?

Varför ska jag låta mitt barn vaccineras?

Vaccination skyddar ditt barn mot sjukdomar som kan vara livshotande eller ge allvarliga skador. Vaccinationer ger ett bra skydd mot smittsamma sjukdomar. De vaccin som ingår i programmet är noggrant testade och kontrollerade. De ger oftast ett långvarigt skydd mot sjukdomarna.

Sjukdomarna är inte utrotade

Flera av sjukdomarna som barn erbjuds vaccin mot är ovanliga i Sverige i dag, mycket tack vare vaccinationsprogrammet.

Sjukdomarna är däremot vanliga i flera andra länder. De skulle snabbt kunna spridas på nytt och leda till epidemier om man slutar vaccinera mot dem. Sjukdomarna kan orsaka både skador och dödsfall hos dem som blir sjuka. Varje år sker flera utbrott av både mässling och röda hund i Europa därför att människor inte är vaccinerade. Det händer även i Sverige, men inte ofta.

Vaccinationsprogrammet ger ett bra skydd mot sjukdomar som ditt barn kan komma i kontakt med i Sverige och utomlands.

Risken att smittor sprids minskar om många är vaccinerade

Vaccination hindrar att sjukdomar sprids i samhället. Är ditt barn vaccinerat kan hen träffa en smittad person utan få sjukdomen, eller att föra smittan vidare till någon som är ovaccinerad. Om många barn är ovaccinerade ökar risken att sjukdomar sprids och orsakar epidemier, det vill säga att ett stort antal personer blir sjuka i en smittsam sjukdom under kort tid.

I Sverige är barnadödligheten låg och det är ovanligt att barn blir allvarligt sjuka och får skador som inte försvinner. Vaccinationerna är en förklaring till det.

Fäll ihop

Så fungerar vaccin

Så fungerar vaccin

Vid vaccinationen sprutas en liten dos med virus eller delar av bakterier som orsakar sjukdomen in i kroppen. Viruspartiklarna och bakterierna kan vara levande men kraftigt försvagade eller avdödade.

När de sprutas in bildar immunförsvaret antikroppar. På så sätt skapas ett skydd mot sjukdomen. Skulle ditt barn komma i kontakt med smittorna kan kroppen försvara sig och hen blir inte sjuk.

Vaccination ger oftast ett bra skydd

Vaccination ger oftast ett bra skydd mot sjukdomen, men inte hos alla. En liten del av alla som vaccineras får ett svagare skydd mot sjukdomen. Om de som får ett svagare skydd ändå skulle få sjukdomen blir de oftast lindrigare sjuka.

När rekommenderas inte vaccin?

Levande försvagade vaccin ges inte till barn som har ett mycket försvagat immunförsvar. Vaccin ges inte heller till barn som fått en svår allergisk reaktion mot något innehåll i vaccinet.

Här kan du läsa mer om barnets immunförsvar och skillnaden mellan levande och avdödade vaccin.

Fäll ihop

Kan barn som är förkylda vaccineras?

Kan barn som är förkylda vaccineras?

Tala alltid med personalen på bvc eller inom elevhälsan om ditt barn är sjukt inför en vaccination. En vanlig förkylning är oftast inget hinder för att vaccinera, så länge barnet är piggt och inte har feber. 

Fäll ihop

Vaccinationsschema

Vaccinationsschema

Här kan du se vid vilka åldrar barnet får vilka vaccinationer, av Barnhälsovården eller Elevhälsan.

Grafik som visar vilka vaccinationer som ges vid vilka åldrar av Barnhälsovården.

Barnhälsovårdens vaccinationsschema som lista

Vid 3 månader
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib.
En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 5 månader           
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib.
En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 12 månader         
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib.
En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 18 månader         
En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Vid 5 år                       
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.

Elevhälsans vaccinationsschema som lista

I årskurs 1-2
En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

I årskurs 5-6   
En spruta med vaccin mot HPV. 
Ytterligare en spruta med vaccin mot HPV.

I årskurs 8-9          
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.

Flera vaccin i samma spruta

Flera av vaccinen ges i en och samma spruta.

  • Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib ges i en spruta.
  • Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund ges i en spruta.
  • Vaccin mot 10 eller 13 olika pneumokocker ges i en spruta.

Flera doser kan behövas

Flera av vaccinerna ges i flera doser för att ge ett bra skydd. Den första dosen ger ofta ett grundskydd mot sjukdomen. De doser som barnet får senare stärker och förlänger skyddet. För difteri och stelkramp rekommenderas ytterligare en dos efter ungefär 20 år. Den vaccinationen ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och är inte kostnadsfri.

Vaccinationsprogrammet gäller för barn som är födda 2002 eller senare.

Fäll ihop

Du får en kallelse när det är dags för vaccination

Du får en kallelse när det är dags för vaccination

Barn vaccineras vid flera tillfällen under uppväxten, med start runt 3 månaders ålder. Du som vårdnadshavare får en kallelse när det är dags för vaccination.

Barn till och med fem år vaccineras på en barnavårdscentral, BVC. Oftast av en sjuksköterska. Sjuksköterskan skriver upp i barnets journal och hälsokort vilka vaccin barnet har fått. Information finns också i ett nationellt vaccinationsregister.

Barn som börjat skolan vaccineras av elevhälsan. Oftast av en skolsköterska. När barnet går i skolan får du skriva på ett intyg om att du samtycker till att ditt barn vaccineras.

Fäll ihop

Så här går vaccinationen till

Så här går vaccinationen till

Barn upp till drygt ett år får oftast sprutan i benet. Över ett år får de sprutan i armen. Små barn får sitta i ditt knä, så att det blir bekvämt för barnet och att sjuksköterskan som ger sprutan lätt kan komma åt benet eller armen. Det brukar underlätta om små barn distraheras med leksaker eller såpbubblor.

Olika vaccin kan kännas olika mycket. Vissa barn tycker att sticket gör ont. Ibland kan själva vaccinet som sprutas in svida eller göra ont. Det brukar gå över snabbt.

Barn reagerar olika. Vissa säger ingenting, medan andra kan skrika eller gråta. Det är bättre att barnet känner till att det kan göra lite ont att få en spruta, än att det kommer som en överraskning.

Fäll ihop

Förbered dig själv och barnet för vaccinationen

Förbered dig själv och barnet för vaccinationen

Det är bra om barnet har ätit och är utvilat före vaccination. Låt barnet ha kläder som är lätta att ta på och av. Det är bra att berätta även för små barn hur vaccinationen går till och att barnet får sprutan för att inte bli sjuk.

Barn kan ibland vara rädda för sprutor och att det ska göra ont. Förbered ditt barn genom att berätta att vaccinationen går snabbt och att det kan göra lite ont, men att det går över fort.

Bedövande kräm eller plåster finns receptfritt

För att inte sticket ska göra ont finns bedövande kräm eller plåster som du kan använda. De stryks eller sätts på huden där barnet ska få sticket en stund innan. De bedövar huden på stället, men inte muskeln där vaccinet hamnar. Plåstren och krämerna kan köpas receptfritt på apotek. Om plåstret sitter hårt kan du ta bort det med hjälp av en bomullstuss och lite babyolja. Fråga personalen före besöket var barnet ska få sprutan, så att du sätter krämen eller plåstret på rätt ställe.

Läs instruktionerna på förpackningens bipacksedel.

Om du som vuxen känner obehag

Det underlättar om du som förälder eller vårdnadshavare är lugn och avslappnad när barnet ska vaccineras. Barnet läser ofta av de vuxnas känslor. Om du är trygg överför du den tryggheten till barnet, både före och efter sticket.

Det kan vara så att du som förälder själv är spruträdd och tycker att det är obehagligt när ditt barn ska vaccineras. Berätta på förhand för vårdpersonalen om du känner obehag så att du kan få bra stöd och kanske extra tid vid vaccinationstillfället. Oftast känns det bättre då.

Försök tänka på att du genom vaccinationen skyddar ditt barn från att få allvarliga sjukdomar, som kan vara mycket svårare för barnet.

Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda ditt barn inför vårdbesöket.

Fäll ihop

Hur mår barnet efteråt?

Hur mår barnet efteråt?

En del barn kan gråta efter vaccinationen, men det brukar gå över snabbt. De flesta barn får inga eller bara lindriga biverkningar.

Efter sprutorna vid 3, 5 och 12 månader

De allra flesta barn får inga biverkningar av vaccinationen. Om barnet reagerar är det vanligaste en lokal reaktion med rodnad, svullnad och ömhet där barnet fått sprutan. Det brukar gå över inom några dagar. Samma dag som vaccinationen skett eller dagen efter kan barnet ibland vara ledset och svårt att trösta. Troligtvis känner hen sig sjuk och kan ha värk i kroppen. Inom två dygn kan barnet få feber.

Hypotonic-hyporesponsive episodes (HHE)

En mycket ovanlig reaktion efter vaccination mot difteri, stelkramp, polio och Hib är att enstaka barn kan bli helt slappa och lealösa i kroppen. Ungefär som en trasdocka. Reaktionen kommer vanligen flera timmar efter vaccinationen och kan pågå några minuter, eller längre. Det kan vara obehagligt att uppleva, men det är en ofarlig reaktion. Barn som får den här reaktionen efter vaccinationen blir helt bra utan behandling. Du ska ändå ringa 112 omgående om du inte får kontakt med ditt barn eller hen blir slapp i hela kroppen. En läkare behöver utesluta att inte reaktionen beror på något annat än vaccinationen.

Efter sprutorna vid 18 månader och i årskurs 1-2

Ungefär en till två veckor efter kombinationssprutan mot mässling, påssjuka och röda hund kan några barn få feber och hudutslag. Febern kan hålla i sig i två till tre dagar. Hudutslagen som barnet kan få är inte smittsamma.

Barn i skolåldern som vaccineras kan få ont i lederna, men det är ovanligt.

Allergiska reaktioner i samband med vaccinationer är mycket ovanliga.

Kontakta barnavårdcentralen eller elevhälsan om du märker att barnet får symtom som du inte känner igen den närmaste tiden efter vaccinationen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma barnets symtom eller råd om var du ska söka vård.

Fäll ihop

Om sjukdomarna

Om sjukdomarna

Difteri

Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som orsakas av en bakterie. Bakterien utsöndrar ett gift som kan ge allvarliga skador på hjärtat, njurarna och nervsystemet. Difteri finns i många länder i Afrika, samt i Asien. I Sverige infördes allmän vaccination mot difteri 1944.

Kikhosta

Kikhosta är en mycket smittsam luftvägsinfektion. Sjukdomen orsakas av en bakterie som utsöndrar ett gift. Kikhosta kan orsaka besvärlig hosta som kan pågå i flera månader. Hos barn under ett år kan kikhosta vara allvarligt och till och med livshotande, eftersom barnet kan få andningsuppehåll. I Sverige återinfördes vaccin mot kikhosta 1996 efter ett uppehåll på 17 år. Sjukdomen finns fortfarande både här i Sverige och i andra länder. Skyddet efter vaccination varar omkring fem år. Om barn har haft kikhosta är de skyddade i cirka 15 år. Vuxna med hosta i attacker och hosta med kräkningar kan ha kikhosta och smitta spädbarn som är ovaccinerade som då riskerar att bli livshotande sjuka.

Stelkramp

Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord. Stelkrampsbakterien kan komma in i kroppen via sår. Den kan också finnas i saliven hos djur som har fått in smittad jord i munnen. Därför kan du få stelkramp om du blir biten av ett djur.

Bakterien bildar ett gift som gör att musklerna krampar. Stelkramp som inte behandlas kan leda till kraftiga sammandragningar av musklerna och vara livshotande. Stelkramp smittar inte mellan människor. Vaccin mot stelkramp infördes under 1940- och 50-talen.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)

Hib står för Haemophilus influenzae typ b och är en variant av en vanlig bakterie. Trots namnet har den inget med influensa att göra. Hib-bakterien kan orsaka infektioner som bakteriell hjärnhinneinflammation, sepsis, även kallad blodförgiftning, struplocksinflammation eller ledinfektion. Framför allt hos barn under fem år. Infektionerna kan vara livshotande och ge hjärnskador som inte försvinner, som återkommande krampanfall eller dövhet.

I Sverige infördes vaccination mot Hib 1992. Barn erbjuds vaccin upp till och med fem års ålder. Innan vaccination infördes var Hib den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos barn. I dag är det mycket ovanligt att barn får sjukdomar orsakade av Hib.

Pneumokocker

Många pneumokockbakterier orsakar lindriga infektioner i luftvägar och öron. Men vissa pneumokocker är aggressiva och orsakar infektioner som hjärnhinneinflammation och sepsis, som kan vara livshotande eller ge skador som inte försvinner. Vaccinet skyddar främst mot de pneumokocker som orsakar allvarliga infektioner hos barn upp till två-tre års ålder. Vaccinet ger också ett visst skydd mot öroninflammation. Pneumokockvaccinet infördes i Sverige 2009.

Polio

Polio är en virussjukdom som kan skada ryggmärgen och ibland orsaka förlamning. Polio kallas också för barnförlamning. Det finns ingen behandling mot polio. Viruset sprids med avföringen via avlopp och förorenat vatten, men kan också spridas mellan människor. De flesta som får polio får inga symtom alls, andra får influensaliknande symtom och några får förlamningar. En smittad person utan symtom kan sprida poliovirus länge. Polio kan leda till skador som inte försvinner och även vara livshotande. Sedan 2002 är Europa fritt från polio, men sjukdomen finns fortfarande i några länder i Afrika och Asien. Vaccin mot polio infördes i Sverige på 1950-talet.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom, som orsakar hög feber, utslag och hosta. Det finns ingen behandling mot mässling. Sjukdomen kan leda till följdsjukdomar som lunginflammation eller hjärninflammation. Hjärninflammation kan vara livshotande eller ge skador som inte försvinner. Mässling är i dag ovanlig i Sverige och har minskat kraftigt i världen sedan vaccinationer införts i många länder. Det är ändå fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna för barn i världen. Barn i Sverige har vaccinerats mot mässling sedan mitten av 1970-talet och med kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund sedan 1982.

Påssjuka

Påssjuka är smittsam virussjukdom som gör att spottkörtlarna svullnar. Sjukdomen i sig är ofta lindrig, men den kan leda till följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation och testikelinflammation. Pojkar som får testikelinflammation efter puberteten kan bli sterila. De övriga följdsjukdomarna kan orsaka dödsfall eller försämrad hörsel eller skador på nervsystemet.
Sedan barn började vaccineras i Sverige 1982 är sjukdomen ovanlig. I mycket sällsynta fall kan barn få påssjuka trots att de har blivit vaccinerade.

Röda hund

Röda hund är en smittsam virussjukdom, som är vanlig i många länder. Sjukdomen är oftast lindrig, men om en gravid kvinna blir smittad tidigt i graviditeten kan fostret få allvarliga skador. Röda hund ingår i vaccinationsprogrammet sedan 1982.

Humant papillomvirus - HPV

För flickor ingår också vaccin mot HPV, humant papillomvirus. Viruset smittar vid sexuell kontakt och är mycket vanligt. HPV kan leda till livmoderhalscancer och kan orsaka könsvårtor som kallas kondylom. Vaccinationer mot HPV påbörjades 2010. Sedan juni 2016 erbjuds alla flickor upp till 18 år vaccinet.

Fäll ihop

Ibland erbjuds extra vaccin

Ibland erbjuds extra vaccin

Barn som tillhör riskgrupper erbjuds att vaccineras mot fler sjukdomar, utan att det kostar något. Det kan vara barn som lever i miljöer där sjukdomarna är mer vanliga. Eller barn som kan bli allvarligt sjuka om de skulle smittas.

Det gäller vaccin mot

En del landsting erbjuder vaccinen till alla barn, även om de inte räknas in i någon riskgrupp.

Fäll ihop

Kan barnet vaccineras tidigare eller senare?

Kan barnet vaccineras tidigare eller senare?

Kan vaccinationen skjutas upp?

Det går att skjuta upp vaccinationerna om barnet till exempel har en infektion vid det planerade vaccinationstillfället. Barnet saknar då skydd mot sjukdomen fram till att vaccinationen har gett effekt. Risken att smittas är ändå liten om de flesta i barnets omgivning är vaccinerade. Undantaget är stelkrampsbakterien, som inte smittar mellan människor utan kan finnas i jord och hos djur.

Kan mitt barn vaccineras tidigare om vi ska resa utomlands?

Rådgör med BVC eller elevhälsan om du ska resa utomlands med ditt barn. Gärna ett par månader innan, om det är möjligt. Om barnet inte har vaccinerats mot en viss sjukdom som ingår i programmet kan det behöva göras tidigare än planerat. Barnet kan också behöva få en andra dos av ett vaccin tidigare än planerat, för att ha ett bättre skydd mot en viss sjukdom.

Precis som vuxna kan barn också behöva få andra vaccinationer inför resan, beroende på vilka sjukdomar som är vanliga i landet barnet ska åka till. De vaccinationerna får barnet på en vaccinationsmottagning.

Vad gäller om mitt barn har flyttat till Sverige från ett annat land?

Vaccinationsprogrammet kan se olika ut i olika länder. Om ditt barn är fött i ett annat land ska du tala med BVC eller elevhälsan. De hjälper till att ta reda på vilka vaccin ditt barn eventuellt har fått eller behöver få. Barn kan ansluta till vaccinationsprogrammet fram till att de fyller 18 år.

Fäll ihop

Olika uppfattning om vaccin

Olika uppfattning om vaccin

En del föräldrar kan känna sig oroliga eller tveksamma inför att låta vaccinera sina barn. Prata gärna med personalen på BVC eller inom elevhälsan om du har sådana funderingar. Vissa vill också vänta med att påbörja vaccinationsprogrammet tills barnet har blivit större. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bättre att vänta. Tvärtom bidrar vaccinet till att barnets immunförsvar utvecklas. Risken med att låta barnet vara ovaccinerat är att hen kan få sjukdomar, som kan vara allvarliga eftersom barnet saknar skydd. Om många barn är ovaccinerade ökar också risken att epidemier uppstår.

Felaktiga uppgifter om mässlingsvaccin

Det har tidigare publicerats en forskningsstudie om att vaccin mot mässling kan orsaka autism och kronisk tarmsjukdom. Den studien drogs senare tillbaka eftersom uppgifterna inte stämde. Ett antal stora oberoende undersökningar har efteråt konstaterat att det inte finns något samband mellan vaccin mot mässling och autism eller tarmsjukdomar. Däremot kan flera av sjukdomarna som man vaccinerar mot i vaccinationsprogrammet orsaka svåra hjärnskador. Det kan undvikas genom vaccination.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-15
Redaktör:

Maud Cordenius, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Margareta Blennow, barnläkare, Barnhälsovården i Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, Göteborg