Rygg och nacke

Spinal stenos

Spinal stenos innebär att det har blivit trångt i ryggraden så att nerver har kommit i kläm. Du kan då få ont i benen och svårt att gå. Besvären brukar lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Du som har stora besvär kan behöva opereras.

De flesta personer som får spinal stenos är över 60 år.

Symtom

Det här är vanliga symtom om du har spinal stenos:

  • Du har ont i benen.
  • Du har domningar i benen.
  • Du känner dig svag i benen.
  • Du har ont i ryggen.
  • Du har sämre balans än tidigare i benen.

Oftast gör det mest ont i benen när du står eller när du går. Det brukar göra mindre ont om du böjer dig framåt och mer ont om du böjer dig bakåt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har spinal stenos. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Gotland

Vad kan jag göra själv?

Att röra på sig kan göra att du får mindre ont. Det här är aktiviteter som kan fungera bra:

  • cykling
  • gå med stavar
  • simma ryggsim.

Behandling

Du kan ta smärtstillande läkemedel om du har ont. Det kan hjälpa att träffa en fysioterapeut och få hjälp med övningar som kan lindra besvären.

Operation

Du kan behöva bli opererad om du har svåra besvär. En operation kan göra att du får mindre ont och kan röra dig lättare.

Vad händer i kroppen?

Ryggraden består av ryggkotor. Mellan kotorna finns det diskar av brosk.

När du har spinal stenos har ofta diskarna sjunkit ihop så att det blir trångt i ryggraden. Då kan nerver som finns i ryggraden komma i kläm.  

När du blir äldre blir det förändringar i ryggkotorna som också kan göra det trångt för nerverna.

Besvären kommer i perioder

Det är vanligt att det gör mer ont i vissa perioder. Andra perioder kan du ha mindre ont. För en del går besvären över av sig själv.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Aktuella artiklar

Stavgång

Promenader är ett bra sätt att träna sin kondition. Genom att gå med stavar kan du träna din kondition ytterligare. Samtidigt stärker du dina muskler i överkroppen och ditt skelett.

Börja träna

De flesta mår bättre både fysiskt och psykiskt av att träna och röra sig lite extra i vardagen. Men det kan kännas svårt att komma i gång med träningen. I den här texten får du tips om hur du kan komma i gång.

Vardagsmotion – rörelse i vardagen

Att röra på dig mer kan göra att du mår bättre på flera olika sätt. Men det kan kännas svårt innan du har kommit i gång. Genom att få in lite rörelse i vardagen tar du ett första steg mot att börja träna.

Till toppen av sidan