Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon

Skriv ut (ca 9 sidor)

Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Om sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner får du hypertyreos. Då ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv. Sjukdomen kan behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller med operation.

Skriv ut

Hypertyreos brukar delas upp i två typer. Den ena är Graves sjukdom, som beror på att immunsystemet ökar hormonproduktionen från sköldkörteln. Den andra är knölstruma, som kan bestå av en eller flera knölar.

De flesta blir bra efter behandling, men det finns risk för återfall, särskilt vid Graves sjukdom. Hypertyreos är vanligare hos kvinnor än män. Sjukdomen är ovanlig hos barn.

Symtom

Symtom

Hypertyreos kan ge många olika symtom. Besvären kan komma smygande och många tror felaktigt att de beror på stress, hög arbetsbelastning eller vanlig trötthet. Ibland är sköldkörteln förstorad och ibland, men inte alltid, kan då kännas som ett tryck på halsen.

Symtom som beror på hypertyreos kan ofta vara otydliga och svåra att skilja från andra besvär. Ofta är symtomen tydligare när du är yngre eller medelålders, men äldre kan också få allvarliga symtom. Det här är några vanliga symtom vid hypertyreos:

  • Svettningar och värmekänsla.
  • Trötthet och dålig sömn.
  • Menstruationsrubbningar.
  • Hjärtklappning,  ökad puls, darrningar.
  • Aptitlöshet, lös mage, viktnedgång.
  • Nervositet, oro och lätt för att gråta.
  • Irritation och ilska.
  • Muskelsvaghet.

Du kan även få besvär i form av hudproblem, naglar som släpper från nagelbädden och håravfall.

Äldre personer kan även få besvär med hög puls och förmaksflimmer. Ibland kan det vara det enda symtomet.

Det allvarligaste tillståndet av hypertyreos, så kallad toxisk kris, är ovanligt och innebär att ämnesomsättningen ökar på grund av att kroppen går på högvarv. Symtomen är kraftiga svettningar, hög feber, hjärtklappning och rastlöshet. 

En del får ögonbesvär

En del som får hypertyreos får besvär med ögonen. De kan se uppspärrade och stirriga ut och bli irriterade med gruskänsla, rodnad och sveda. Nästan hälften av de som får autoimmun hypertyreos, det vill säga Graves sjukdom, kan få den här typen av besvär.

I ovanliga fall kan ögonsymtomen bli allvarligare. Då kan du till exempel få dubbelseende, sämre syn och utstående ögon, så kallat exoftalmus.

Rökning kan öka risken för ögonproblem vid Graves sjukdom. Därför är det bra att sluta röka vid den här sjukdomen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral eller husläkarmottagning om du har symtom som kan tyda på hypertyreos. Där får du beskriva dina besvär för läkaren, som gör en bedömning av berättelsen och ställer frågor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Om undersökningen och blodproverna visar att du kan ha hypertyreos kan du få en remiss till en specialist i invärtesmedicin, eller en specialist på hormonsjukdomar, en så kallad endokrinolog, för fortsatt utredning och behandling. Du kan även behöva träffa en ögonläkare om du har ögonproblem.

Om du inte får behandling för din hypertyreos, eller får otillräcklig behandling, påverkas hjärtat och du kan exempelvis få förmaksflimmer och hjärtsvikt.

I mycket sällsynta fall kan hypertyreos leda till en toxisk kris, som kommer snabbt och ofta efter en operation eller om du har fått en infektion. Du kan då bli svårt sjuk med hög feber och måste söka vård direkt eftersom tillståndet är livshotande.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du beskriver dina besvär för läkaren, som gör en bedömning av berättelsen och ställer frågor. Sedan fortsätter läkaren med det här:

  • En allmän kroppsundersökning.
  • Känner på sköldkörteln.
  • Mäter blodtryck och puls.
  • Känner på huden om den är varm, fuktig och svettig.
  • Kontrollera om fingrarna darrar.
  • Kontrollera ögonens utseende.

Blodprov

Därefter får du lämna blodprov för att mäta halten av sköldkörtelhormon i blodet. Om du har förhöjda värden är det stor sannolikhet att du har hypertyreos.

Vid hypertyreos är halten av det hormon som styr sköldkörteln lågt om du är frisk i övrigt. Hormonet heter TSH. Produktionen av sköldkörtelhormon är också ökad. Det hormon som mäts då heter FrittT4.

Vid Graves sjukdom är det mycket vanligt med en viss typ av antikroppar i blodet. Antikroppar är proteiner som startar försvarsreaktioner som förstör smittämnen. Vid Graves sjukdom riktas dessa i stället mot sköldkörteln och stimulerar den. Dessa kallas Tyreoidea-receptorantikroppar och förkortas TRAK.

Fler undersökningar kan behövas

Om utredningen har kommit fram till att du har hypertyreos, fortsätter läkaren med att försöka bestämma vilken typ av hypertyreos det handlar om. Det kan ha betydelse för behandlingen. Har du förhöjda TRAK-antikroppar är det med stor sannolikhet Graves sjukdom.

Skintigrafi

Om antikropparna inte är förhöjda kan undersökningen gå vidare med att göra en bild av sköldkörteln, en så kallad skintigrafi. Den undersökningen hjälper till att skilja mellan Graves sjukdom och så kallad nodös toxisk struma, det vill säga knölstruma. Du får då en spruta i blodet med ett radioaktivt ämne, ofta teknetium. Efter 15 minuter mäts hur mycket av det radioaktiva ämnet du har i sköldkörteln. Undersökningen visar hur sköldkörteln fungerar och hur den ser ut. Den visar om den höga hormonmängden beror på att hormon läcker ut från sköldkörteln, eller om den i stället orsakas av en ökad nybildning av hormon. Vid Graves sjukdom bildar hela sköldkörteln hormon. Är det knölstruma så är hormonproduktionen ojämn och finns bara i knölar. Skintigrafi visar inte hur mycket hormon som bildas från sköldkörteln

Spårjodundersökning

En annan undersökning kallas för spårjodundersökning och visar hormonproduktionen. Den visar hur mycket hormon som bildas, vilket är viktigt vid viss typ av behandling.

Du får dricka en smakfri vattenlösning som innehåller en liten mängd radioaktivt jod. På många sjukhus mäts upptaget i sköldkörteln efter 24 timmar och ytterligare en gång efter ett par dagar, men det finns sjukhus som har andra rutiner.

Ibland är det inte lämpligt att genomföra de här undersökningarna. De ska bland annat undvikas under graviditet och amning, eftersom sköldkörtelns funktion undersöks med hjälp av radioaktiva ämnen.

Finnålsbiopsi

Ibland görs även en så kallad finnålsbiopsi. Då sugs små mängder vävnad ut från sköldkörteln med hjälp av en mycket tunn nål. Sedan undersöks vävnaden i mikroskop. Undersökningen genomförs bland annat när läkaren har känt en knuta i sköldkörteln och är osäker på vad det kan vara.

Ultraljud av sköldkörteln

Ultraljud görs i vissa fall när sköldkörteln är förstorad. Du kan bli undersökt på mottagningen direkt eller på en röntgenavdelning. Ibland kan en finnålsbiopsi göras tillsammans med ett ultraljud. Ultraljudsundersökningen kan visa om knölar ser godartade ut eller inte. En finnålsbiopsi kan sedan ge ytterligare svar på vad det är för slags knöl.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns tre sätt att behandla hypertyreos:

Alla behandlingsformerna är effektiva. Vilken behandling du får beror på flera olika saker.

Det som avgör vilken typ av behandling du ska få är bland annat det här:

  • Vilken typ av hypertyreos du har.
  • Hur gammal du är.
  • Storleken på din sköldkörtel.
  • Hur kraftig överproduktionen av hormon är.
  • Hur påverkad du är av sjukdomen.
  • Om du har någon annan sjukdom.
  • Om du är gravid eller snart vill bli gravid.
  • Om du har ögonbesvär vid Graves sjukdom.

Den vanligaste behandlingen för både Graves sjukdom och knölstruma är radiojodbehandling. Innan du kan påbörja den kan du behöva få läkemedelsbehandling för att lindra symtomen. Du brukar också få läkemedel som minskar produktionen av hormon.

Inför en operation brukar du också få läkemedel för att lindra symtomen och minska produktionen av sköldkörtelhormon.

Ibland räcker det med läkemedel som enda behandling, om du har Graves sjukdom och inte är så påverkade av sjukdomen.

För barn, ungdomar och gravida kvinnor är också läkemedelsbehandling det vanligaste alternativet.

Behandling med läkemedel

Du kan behandlas med läkemedel om du har en lindrig form av hypertyreos. I hälften av fallen läker då sjukdomen ofta utan att återkomma. Återfall i sjukdomen är vanliga. Möjligheterna att bli frisk på sikt med enbart läkemedel är mindre om du har höga halter av sköldkörtelhormon i kroppen och är mycket påverkad av sjukdomen. Då behövs ofta andra behandlingsmetoder.

Behandling med radioaktivt jod

Behandling med svag radioaktiv jodlösning är en typ av strålbehandling som verkar direkt på själva sköldkörteln.

Innan strålbehandlingen görs får du dricka en vattenlösning eller svälja en kapsel med radiojod. Större delen av joden tas upp av sköldkörteln och avger strålning med mycket kort räckvidd. Därför verkar strålningen framför allt inom sköldkörteln. De organ som ligger intill får obetydligt med strålning.

Det är en mycket låg risk att människor i din omgivning påverkas. Men som en extra försiktighetsåtgärd brukar du få rådet att undvika kontakt med gravida och små barn två veckor efter behandlingen. Du brukar också få information om att du under en tid ska hålla ett visst avstånd människor när du vistas nära dem under mer än en timme. Det gäller till exempel vid resor eller om man delar sovrum. Behandlingen är enkel och risken för komplikationer är liten. I de allra flesta fall behöver du inte läggas in på sjukhus.

Efter behandlingen blir du långsamt bättre, vilket brukar märkas efter tre till fyra veckor. Om inte en behandling ger tillräcklig effekt kan den upprepas.

För liten hormonproduktion vid Graves sjukdom

På sikt utvecklar de flesta med Graves sjukdom som har behandlats med radiojod en underfunktion i sköldkörteln. Den innebär att det produceras för lite hormon. Det behandlas genom att du tar tabletter som innehåller sköldkörtelhormon.

Inför en behandling med radioaktivt jod, kontrolleras alltid om du har ögonsymtom eller inte och om du har Graves sjukdom. Ibland kan du då inte få radioaktiv jodbehandling eller bli behandlad med kortison under några veckor. Anledningen är att det vid Graves sjukdom finns studier som visar på en något ökad risk för ögonen vid behandling med radioaktivt jod.

Det är särskilt viktigt att patienter med Graves sjukdom slutar röka inför en radiojodbehandling, då risken för ögonbesvär därmed sannolikt minskar.

Alla som har behandlats med radiojod måste kontrolleras med jämna mellanrum. I början görs det ganska ofta och sedan alltmer sällan. Det är individuellt hur ofta du behöver gå på kontroll. Ett bra grundschema är kontroll efter sex veckor, tre månader, sex månader och ett år samt därefter en gång per år. Det gäller både om du får läkemedel efteråt och om du inte får det. Kontrollerna kan göras hos en allmänläkare.

Gravida och ammande kvinnor får inte behandling med radiojod på grund av att det är ett radioaktivt ämne.

Behandling med operation

Om du opereras tar kirurgen bort en del av sköldkörteln på varje sida, eller hela sköldkörteln. Operation är lämplig om du har en kraftigt förstorad sköldkörtel eller om du som ung får ett återfall efter läkemedelsbehandling.

Före operationen behandlas du med läkemedel så att halten av sköldkörtelhormon i kroppen blir som den ska vara. För det mesta används tyreostatika. När halten av sköldkörtelhormon i kroppen blivit rätt får du ofta även sköldkörtelhormon i form av till exempel Levaxin fram till operationen. Det behövs för att undvika att du får för låga hormonhalter.

Du kan också få så kallade betablockerare som minskar de besvär som överskottet av sköldkörtelhormon ger. Fördelen med att använda betablockerare före operationen är att den då kan göras ganska snabbt efter det att hypertyreosen har upptäckts. På ett par veckor kan symtomen minska betydligt. Nackdelen är att betablockerare inte påverkar själva hormonhalten i kroppen.

Om du röker är det bra att sluta röka inför en operation. Såren läker snabbare och blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Du bör helst sluta röka helt. Om du inte klarar det är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Läkaren kan berätta vilket stöd du kan få, om du behöver hjälp med att sluta röka.

Finns det risker med operationen?

Bisköldkörtlarna sitter mycket nära sköldkörteln och kan störas av operationen. Ju mer som tas bort av sköldkörteln, desto större är risken. Bisköldkörtlarna styr kalkomsättningen i kroppen.

Därför måste läkaren efter en operation alltid kontrollera att kalkvärdena är som de ska vara. Om du förlorar bisköldkörtlar efter en operation måste du få tablettbehandling med vitamin D resten av livet för att reglera kalkhalten i kroppen.

En annan ovanlig komplikation vid kirurgi är att nerven som går till stämbanden kan bli skadad. Du blir då hes och kan behöva behandlas av en logoped.

Behandling av ögonbesvär

Om du får ögonbesvär ska du behandlas av en ögonläkare som samarbetar med en specialist i internmedicin eller endokrinolog. Besvären minskar eller försvinner ofta när hormonbalansen rättas till. Ibland behövs specialbehandling med antiinflammatoriska läkemedel. I enstaka fall kan även en ögonoperation bli nödvändig.

Fäll ihop

Efter behandlingen

Efter behandlingen

Besvär som trötthet och oro kan sitta i lång tid efter behandlingen, trots att blodvärdena är bra. Men de brukar försvinna så småningom hos de allra flesta.

Det finns en viss risk för återfall efter behandlingen. Det är vanligast efter behandling med tyreostatika, men förekommer även efter andra typer av behandling.

Det finns också alltid en viss risk för att du utvecklar en underfunktion i sköldkörteln. Därför behöver du gå på regelbundna kontroller hos läkare livet ut.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Sköldkörteln, som även kallas tyreoidea, sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Den tillverkar livsnödvändiga hormoner som inverkar på nästan alla kroppens funktioner. Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3.

Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan.

Illustration på sköldkörteln Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet.

Hypertyreos - för mycket sköldkörtelhormon

Hypertyreos kallas det tillstånd då sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormon. Det gör att du får för hög ämnesomsättning och kroppen går på högvarv.

För att det ska vara balans i kroppen måste sköldkörtelhormon tillverkas i lagom mängd. Om sköldkörteln däremot tillverkar för lite hormon, känns det som att kroppen går på lågvarv. Tillståndet kallas hypotyreos och kan behandlas med läkemedel.

Vad beror olika besvär på?

Du kan gå ned i vikt på grund av att hypertyreos gör att kroppen går på högvarv och ger en ökad energiförbrukning.

Muskelsvaghet beror på ökad energiförbrukning och att musklerna bryts ner.

Du kan få lös mage som beror på att maten passerar snabbare genom tarmen.

Darrningar beror på att känsligheten för vissa ämnen i nervsystemet ökar. 

Fäll ihop

Vad beror hypertyreos på?

Vad beror hypertyreos på?

Den vanligaste orsaken till att du får för mycket sköldkörtelhormon i kroppen är en överfunktion i sköldkörteln. Detta tillstånd kallas ofta giftstruma, trots att sköldkörteln inte alltid är förstorad.

Hypertyreos kan vara en så kallad autoimmun sjukdom. Det betyder att kroppens immunförsvar stimulerar sköldkörteln att bilda för mycket hormon. En sådan störning förklarar drygt hälften av fallen. Det är inte klarlagt varför kroppens immunförsvar reagerar på detta sätt.

Hypertyreos, av autoimmun typ, kan även kallas Graves sjukdom, Basedows sjuka, eller toxisk diffus struma.

Hypertyreos kan också bero på att det bildas för mycket hormon i en eller flera knölar i sköldkörteln, så kallad toxisk nodös struma. Detta är ovanligt före 30 års ålder.

I enstaka fall kan en enda knuta i sköldkörteln producera för mycket hormon. Det kallas solitärt toxiskt adenom.

Det finns även en viss typ av hypertyreos som du kan få om du fått i dig för mycket jod. Det kan till exempel hända när du behandlas med hjärtläkemedel som innehåller amiodaron eller vid användning av kontrastmedel för röntgen som innehåller jod.

En inflammation i sköldkörteln, tyreoidit, kan göra att körteln tillfälligt producerar för mycket hormon. Det finns flera olika sorters inflammationer som orsakar överproduktion av hormon.

Hypertyreos kan vara ärftligt

Sköldkörtelsjukdomar är delvis ärftliga. Om du har en sköldkörtelsjukdom i släkten är det större risk att du själv får sjukdomen. Inom en och samma släkt kan risken för både hög och låg funktion i sköldkörteln vara ökad. Hypertyreos smittar inte.

Vanligare hos kvinnor än hos män

Överfunktion i sköldkörteln är ungefär fem gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Sjukdomen är ovanlig hos barn.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-14
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge