Psykiska sjukdomar och besvär

Ångest

Ångest kan kännas olika och bero på olika saker. Här kan du läsa om olika typer av ångest, vad du kan göra själv för att må bättre samt var och när du ska söka vård.

Innehåll - Ångest

Visa innehåll som:
Ångest kan kännas olika

Vi ställde frågan Vad är ångest för dig? till besökarna på vår webbplats. I bildspelet nedan finns några av svaren, följt av tips på vad man kan göra för att hantera ångest, både på kort och på lång sikt.

Dysmorfofobi – BDD

Du kan ha dysmorfofobi om du tycker att detaljer i ditt utseende är så fula eller konstiga att de begränsar ditt dagliga liv. Det finns behandling som hjälper mot dysmorfofobi.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv. Det finns behandlingar som kan hjälpa dig med EIPS. Det finns även mycket du kan göra själv för att må bättre.

Fobier

Du kan ha vad som kallas fobi om du är så rädd för någonting att du gör allt för att undvika det. Det finns behandling som hjälper, om din fobi påverkar dig i vardagen.

Generaliserat ångestsyndrom – GAD

Generaliserat ångestsyndrom , som förkortas GAD, innebär att du har så mycket oro och ångest att det påverkar din vardag. Då kan du behöva få hjälp för att må bättre.

OCD – Tvångssyndrom

När du har tvångssyndrom måste du tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker på ett speciellt sätt. Annars får du ångest eller tror att någonting hemskt kommer att hända. Det finns behandlingar mot tvångssyndrom.

OCD – Tvångssyndrom hos barn och tonåringar

När ett barn eller en tonåring har tvångssyndrom är hen upptagen av obehagliga tankar och känner sig tvingad att göra saker på ett speciellt sätt. Annars får hen stark ångest och tror ofta att någonting hemskt kommer att hända. Det finns behandling mot tvångssyndrom.

Paniksyndrom

Paniksyndrom är när du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen. Ofta undviker du vissa platser eller situationer av rädsla för panikattacker. Sök vård om du har det så.

Posttraumatiskt stressyndrom hos barn och tonåringar – PTSD

Barn och tonåringar som är med om svåra händelser kan ha svårt att må bra igen. De kan till exempel bli rädda, oroliga, arga eller dra sig undan. Fortsätter barn att må dåligt länge kan de ha posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Då behöver de stöd och behandling.

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Det kan vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser som olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld. Du kan få symtom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad. Med rätt behandling har många med posttraumatiskt stressyndrom goda chanser att må bra igen.

Social ångest

Social ångest innebär att du är rädd för att hamna i situationer med andra människor, där du riskerar att känna dig bortgjord eller granskad. Det finns hjälp att få om du behöver.

Tandvårdsrädsla

Här får du veta mer om hur du eller ditt barn kan minska tandvårdsrädslan eller bli av med den.

Ångest – stark oro

Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper.

Ångest och fobier hos barn och tonåringar

Det är vanligt att barn och tonåringar känner oro eller rädsla, och det går oftast över. Men om rädslan inte går över och påverkar hur hen fungerar i vardagen kan det vara ett ångestsyndrom som kan behöva behandlas.

Mer på 1177

Rörelse är livsviktigt

All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt. Du blir piggare, starkare och minnet kan förbättras. Dessutom sover du bättre. Risken för sjukdomar och benbrott minskar också.

Skapa en hållbar vana - gör en hälsoplan

Det kan vara lättare än du tror att byta en dålig vana mot en bra. När du väl bestämt dig för att göra en förändring kan det vara bra att sätta upp realistiska och tydliga mål. Ett sätt kan vara att upprätta ett avtal med dig själv – att göra din egen hälsoplan.

Till toppen av sidan