Glaskroppsavlossning
Glaskroppsavlossning är mycket vanligt och oftast inte farligt. Det är vanligast hos dig som har fyllt 50 år. Oftast märker du inte av det.
Ibland kan näthinnan få ett litet hål när glaskroppen lossnar. Det händer sällan. Om det händer behöver du behandling. Det finns annars en risk att du får näthinneavlossning.
Symtom
Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt. Det gör inte ont. Men det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:
- Du ser små rörliga punkter, streck eller ringar. De kallas för grumlingar.
- Du ser ljusblixtar i utkanten av synfältet.
- Du ser större rörliga sotflagor eller upplever att synfältet blir disigt.
Grumlingar
Du kan uppfatta grumlingarna som gråsvarta halvt genomskinliga punkter, streck eller ringar i synfältet.
Grumlingar brukar bli fler när ögat åldras. De blir också rörligare när glaskroppen blir mer vattnig eller efter en glaskroppsavlossning. Det gör att grumlingarna syns tydligare.
Du kan vänja dig vid grumlingarna
Grumlingarna sjunker med tiden undan i utkanten av synfältet så att du upplever att de försvinner. Det är också vanligt att hjärnan vänjer sig vid dem. Då störs du inte längre av dem.
Rör ögonen för att flytta grumlingarna
Det kan hjälpa att titta upp och ner några gånger om grumlingarna skymmer ditt synfält. Då brukar grumlingarna flytta på sig.
Blixtar
Om du ser ljusblixtar i utkanten av synfältet beror det på att glaskroppen drar i näthinnan när glaskroppen lossnar. Då kan det bli ett hål i näthinnan. Det är allvarligt, men mycket ovanligt.
Rörliga sotflagor och dis
Det kan ha uppstått en blödning i något av näthinnans blodkärl om du ser stora rörliga fläckar som liknar sotflagor, eller om du får mycket disig syn. Det är också allvarligt, men mycket ovanligt.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som har grumlingar i glaskroppen behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själva efter några månader.
Kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du
- ser ljusblixtar
- ser stora rörliga sotflagor
- får mycket disig syn
- ser en stor skugga.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills ögonmottagningen, vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökning
Läkaren behöver undersöka dina ögon för att ta reda på om du har en glaskroppsavlossning och om det har blivit hål i näthinnan.
Undersökningen kan göras på en vårdcentral eller en ögonmottagning.
Undersökning med ögonmikroskop
Läkaren gör en ögonundersökning med ett ögonmikroskop, som förstorar ögat. Ögonmikroskopet står på ett bord som går att höja och sänka.
Ögondroppar vidgar pupillen
Du får oftast ögondroppar som vidgar pupillen innan undersökningen. Det beror på att delar av ögat kan vara svåra för läkaren att undersöka när pupillen har sin vanliga storlek.
Så går undersökningen till
Du sitter på ena sidan av ögonmikroskopet med hakan och pannan mot ett stöd. Det gör så att huvudet är helt stilla. På andra sidan av mikroskopet sitter läkaren och undersöker ögat.
Ljuset i mikroskopet är ganska starkt och bländande, men annars är undersökningen är inte obehaglig.
Efter undersökningen
Dina pupiller kommer att vara förstorade i minst fyra timmar efter undersökningen. Under den tiden kommer du att se lite suddigt. Du ska inte göra någon aktivitet som kräver bra syn, till exempel köra bil eller cykla.
Du kan också bli bländad av starkt ljus. Det kan därför vara bra att använda solglasögon.
Behandling
Du behöver oftast inte någon behandling om du har glaskroppsavlossning. Men om det har blivit ett hål i näthinnan måste den lagas. Det finns annars en stor risk att du får näthinneavlossning.
Behandling med laser
Ett hål i näthinnan lagas med laser. Behandlingen tar mellan tio och tjugo minuter och görs på en ögonmottagning.
Du går hem direkt efter en laserbehandling.
Så går behandlingen till
Du får sitta vid ett ögonmikroskop under behandlingen. Därefter får du bedövningsdroppar. Det kan svida i några sekunder.
Läkaren sätter en kontaktlins på ögat. Läkaren riktar sedan korta ljusstrålar med laser in i ögat. Det kan kännas som lätta stick i ögat, men det brukar inte göra ont.
Du kan se blixtar av ljus när läkaren behandlar med laser. Det är inte farligt.
Så mår du efteråt
Du kan se dimmigt en till tre timmar efter behandlingen. Du kan ha svårt att läsa eller se skarpt på nära håll.
Du bör inte köra bil eller något annat fordon så länge din syn är påverkad.
Dina ögon blir också känsligare för ljus. Det brukar gå över efter en till två dagar. Du kan använda solglasögon för att skydda ögonen från starkt ljus.
Återbesök
Du blir ofta kallad till ett återbesök på ögonmottagningen. Då kontrollerar läkaren att ögat läker som det ska.
Operation av glaskroppen vid näthinneavlossning
Om näthinnan har lossnat behöver ögat opereras.
Läs mer om operation av glaskroppen i ögat här.
Vad är en glaskropp?
Glaskroppen är en genomskinlig geléaktig massa som fyller ut utrymmet mellan linsen och näthinnan i ögat. Den sitter fast i näthinnan på en del ställen. Glaskroppen är inte nödvändig för synen eller ögats funktion.
Grumlingar i glaskroppen följer ögats rörelser
Det är mycket vanligt att se något litet som följer med ögats rörelser när du flyttar blicken. De kallas grumlingar och beror på att det finns ogenomskinligare eller tätare partier i glaskroppen.
Du kan ha den här typen av prickar framför ögonen i alla åldrar. De syns ofta tydligare när du tittar mot en ljus bakgrund, till exempel en vit vägg, en boksida eller snö.
Glaskroppen skrumpnar
Från 50-årsåldern blir glaskroppen ännu mera lättflytande, som vatten. Glaskroppen sjunker också ihop och lossnar så småningom från näthinnan. Glaskroppen lossnar förr eller senare hos de flesta. Det ger oftast inga allvarliga besvär, utan är en del av åldrandet.
Om glaskroppen drar i näthinnan när den lossnar
Ibland drar glaskroppen i näthinnan när den lossnar. Då kan du se ljusblixtar. Du behöver då få ögat undersökt av en ögonläkare. Du kan behöva få behandling.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
