Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Infektioner i öron, näsa och hals

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Barn brukar få lindriga symtom, men tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka. Du kan bara få körtelfeber en gång i livet.

Symtom

Barn som smittas av körtelfeber brukar få lindriga symtom som påminner om en förkylning.

Du som får körtelfeber som tonåring eller vuxen kan få andra besvär. Symtomen kan påminna om halsfluss, men är ofta kraftigare.

Det här är vanliga symtom på körtelfeber för dig som är tonåring eller äldre:

  • Du har ont i halsen och svårt att svälja.
  • Du känner dig trött.
  • Du har ont i huvudet.
  • Du har ingen aptit.
  • Du har feber.
  • Du har ont i kroppen.
  • Du har svullna lymfkörtlar på halsen, i armhålorna och i ljumskarna.
  • Dina halsmandlar är förstorade och har en gråvit beläggning.

Det här är mer ovanliga symtom:

  • Du blir svullen runt ögonen.
  • Du har utslag på huden.
  • Du mår illa.

Levern och mjälten kan svullna

Det är vanligt att levern svullnar tillfälligt vid körtelfeber. Det ger oftast inga symtom, men en del kan få gula ögonvitor.

Det är också vanligt att mjälten svullnar. Mjälten sitter innanför de nedersta revbenen. Att mjälten svullnar brukar inte kännas någonting. Däremot finns det en liten risk för att mjälten brister när den är svullen. Det kan hända om du till exempel får ett slag över mjälten.

Det här kan vara symtom på att mjälten har brustit:

  • Du får plötsligt ont i magen.
  • Du känner dig matt.
  • Du blir blek.
  • Du får hjärtklappning.

Du kan känna dig trött under en längre tid efteråt

Symtomen vid körtelfeber går oftast över på två till tre veckor. Det är vanligt att känna sig trött under en längre tid efteråt, ibland i flera månader.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har ont i halsen och har feber i mer än två dygn utan andra symtom på förkylning.
  • Du har svårt att svälja.
  • Du får feber igen efter att ha varit feberfri i minst ett dygn.
  • Du har någon annan sjukdom eller tar läkemedel som påverkar ditt immunförsvar samtidigt som du tror att du har körtelfeber.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du vet att du har körtelfeber och får mycket ont i magen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112

Ring genast 112 om du har ont i magen och blir blek och matt.

Gävleborg

Undersökning

På vårdcentralen undersöker läkaren din hals. Vid körtelfeber brukar halsmandlarna bli svullna och röda och ha en gråvit beläggning.

Sedan känner läkaren i armhålorna, i ljumskarna och på andra ställen på kroppen där det finns många lymfkörtlar. Det är för att känna efter om de är svullna eller ömma.

Läkaren känner även på magen för att avgöra om mjälten eller levern är svullen. 

Du kan få lämna blodprov

Du kan få lämna blodprov som kan visa om du har en infektion eller inflammation i kroppen.

Det finns blodprov som direkt kan visa om du har körtelfeber. Men ofta är det först när du har haft sjukdomen i en vecka som det syns i detta prov.

Prov från halsmandlarna

Det är vanligt att även lämna prov från halsmandlarna. Det tar läkaren med hjälp av en smal pinne med bomull på. Provet visar om du har halsfluss som beror på streptokocker. Anledningen till att läkaren tar det här provet är att symtomen för körtelfeber och halsfluss kan vara lika i början av sjukdomen.

Behandling

Körtelfeber orsakas av ett virus och kan inte behandlas med antibiotika.

Du kan få en infektion med streptokocker samtidigt som du har körtelfeber. Då får du behandling med antibiotika.

Ibland blir symtomen så svåra att man kan behöva vård på sjukhus, men det är ovanligt. Det gäller till exempel om du har mycket svårt att svälja vätska. Då kan du behöva dropp under en kortare period.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en del saker du kan göra själv för att lindra besvären vid körtelfeber.

Lindra halsont

Matlusten kan minska när du har ont i halsen. Det viktigaste är att du dricker, även om du har svårt att svälja. Kall och varm dryck kan ha en lenande effekt på halsen. Det kan också kännas bra att äta något kallt som yoghurt eller glass.

Ibland känns det bättre om du har något att suga på. Du kan pröva halstabletter som finns på apotek och i vissa matvaruaffärer. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.

Det finns också sugtabletter och sprejer som kan lindra halsont. De finns att köpa receptfritt på apotek.

En del av dessa läkemedel kan användas både av barn och av vuxna, men inte alla. Läs på förpackningen eller fråga på ett apotek om du känner dig osäker.

Läkemedel mot smärta och feber

Det finns flera olika receptfria läkemedel. Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig

Undvik alkohol

Levern brukar påverkas av körtelfeber. Därför bör du undvika att dricka alkohol tills du känner dig helt bra, men minst fyra veckor.

Viktigt att undvika ansträngning första månaden

Du bör undvika kraftig ansträngning den första månaden efter att du har haft körtelfeber. Mjälten kan fortfarande vara svullen och du behöver skydda den så att den inte brister. Undvik ridning och idrotter där du har mycket kroppskontakt med andra.

Du behöver däremot inte vara helt stilla. Promenader och lugna aktiviteter gör att du snabbare kommer i form igen när du har blivit frisk.

Ska barn stanna hemma?

Det är olika hur länge barn behöver vara hemma. Det som avgör är hur barnet mår.

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Hur smittar körtelfeber?

Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-viruset. Smittan brukar spridas genom saliv. Du kan bli smittad om du pussar någon som har körtelfeber.

Det tar oftast mellan fyra och sex veckor från att du har smittats till att du får symtom.

De flesta blir smittade som barn

Epstein-Barr-viruset är ett mycket vanligt virus. De flesta smittas av viruset när de är barn och får inga eller lindriga symtom. De flesta märker då inte av att det. Personer som inte blev smittade av viruset som barn kan få det senare i livet. 

Du blir immun om du har haft viruset

När du har haft körtelfeber en gång har din kropp bildat så kallade antikroppar mot sjukdomen. Det innebär att du är immun och inte kan få körtelfeber igen.

Körtelfeber och graviditet

Det finns inga kända risker för barnet om du får körtelfeber när du är gravid.

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är ovanligt med komplikationer vid körtelfeber. Men när du har körtelfeber ökar risken för att du ska få vissa andra sjukdomar. Det kan vara blodbrist, blåmärken i huden och problem med njurarna. En del kan bli så svullna i halsen att de får svårt att andas, men det är mycket ovanligt.

Andra mycket ovanliga följdsjukdomar är hjärninflammation och hjärnhinneinflammation. De allra flesta som får en följdsjukdom blir friska.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du ska få information om hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan