BARNSÄKERHET

Vattensäkerhet för barn och vuxna

Många människor tycker det är roligt att vistas vid och i vatten. Samtidigt är det lätt att överskatta sin egen förmåga. Drunkningsolyckor kan hända överallt där det finns vatten, till exempel i badkar, sjöar, vattenpölar, bassänger eller på öppet hav.

Person som sätter på sig en flytväst.
I båt ska alla använda flytväst, både barn och vuxna.

Den här texten handlar om vattensäkerhet för barn och vuxna. Många av råden är allmänna och passar alla, oavsett ålder.

Drunkningsolyckor

Det kan vara svårt att se hur någon beter sig om hen badar en bit ut i vattnet. Drunkning sker ofta snabbt och tyst. Det är ovanligt att någon som är på väg att drunkna till exempel skriker eller viftar med armarna. Du bör alltid först söka i vattnet om ni är vid vatten och någon har försvunnit, till exempel vid en sjö.

Lämna aldrig barn ensamma i närheten av, eller i vatten. Bara några sekunder utan tillsyn kan vara tillräckligt för att barnet ska råka illa ut. Lämna aldrig ansvaret för ett barn på ett annat barn.

Läs mer om drunkningsolyckor.

Råd för att minska risken för drunkningsolyckor

Det är viktigt att ha en räddningsväst om du inte kan simma.

Det är viktigt att ha en räddningsväst om du inte kan simma. Det finns några saker du kan tänka på för att öka säkerheten:

  • Lär dig att simma och fortsätt att öva dig. Det kan vara bra att börja öva från fyra- till femårsåldern, men det är aldrig för sent att lära sig.
  • Vatten och alkohol eller droger hör inte ihop. Hälften av alla drunkningsolyckor sker under inflytande av alkohol eller droger. Var uppmärksam på om du ser personer som verkar vara påverkade i närheten av vatten. Påminn dina tonårsbarn och unga vuxna om riskerna.
  • Barn och vuxna som har lärt sig att simma bör simma regelbundet för att bli bättre på det. Det är viktigt att vara medveten om de risker som finns och lära sig grunderna till livräddning.
  • Låt barn använda flytväst eller räddningsväst vid lek nära vatten och på bryggor. Bär även flytväst om du är vuxen och inte kan simma.
  • Hjälp barnet att känna sig säker och trygg i vatten. Ett sätt är att leka med barnet i vatten under de första levnadsåren. Lär barnet att ha respekt för vatten, och förklara vad som kan vara farligt.
  • Använd halkskydd i badkaret och i dusch för att förhindra att någon ramlar. Om man har en funktionsnedsättning kan man behöva särskilda hjälpmedel vid bad i badkaret.
  • Var inte längre bort än att du kan ta tag i barnet eller den person som inte kan simma. Barn som är yngre än två till tre år ska vara på gripavstånd.
  • Töm ur vattnet från små flyttbara småbarnspooler när de inte används.

Andra viktiga saker som du bör tänka på:

  • Bada aldrig ensam om du inte kan simma.
  • Simma alltid längs med stranden i stället för utåt.
  • Hoppa eller dyk aldrig i okänt vatten.
  • Simma aldrig under bryggor och hoppställningar.
  • Knuffa aldrig någon i vattnet.
  • Håll aldrig fast någon under vattnet.

Lämna aldrig barn i vatten

Barn som är yngre än tre år har inte fullt utvecklad balans och ramlar lätt. De kan ha svårt att klara sig upp efter att ha ramlat, och kan därför lätt hamna under vattenytan med näsa och mun. Om barnet ramlar i badkaret kan även en låg vattennivå innebära risk för drunkning. Även fågelbad, små dammar, stora vattenpölar och vattenfyllda diken kan vara farliga.

Barn i fem- till sexårsåldern behöver ha någon vuxen med sig. Det gäller oavsett om ni är på stranden, på bryggan, vid dammen eller vid en stor vattenpöl. En vuxen person bör finnas på plats även om barnet kan simma. Barnet har inte tillräcklig kunskap för att klara sig själv. Det är också vanligt att vuxna överskattar barns simkunnighet och låter barn bada själva för tidigt.

Bra med tidig simundervisning

Barn lär sig simma olika tidigt. Det beror på hur intresserade de är, om de är mogna att börja prova och hur mycket ni övar. För de flesta brukar det vara bra att börja öva när barnet är fyra till fem år. En del barn kan börja senare, andra tidigare.

Alla barn ska få kostnadsfri simundervisning i skolan. Om ditt barn är ny i sin skola behöver skolan stämma av om barnet kan simma eller inte. Om ditt barn inte lär sig simma kan simundervisningen anpassas så att barnet får lära sig. Barn kan till exempel få avskild eller enskild undervisning, eller få duscha och byta om enskilt. Att alla barn ska få simundervisning gäller även barn som är asylsökande.

Det finns även vuxna som inte blivit vana vid vatten och inte kan simma. Det är aldrig för sent att bli bättre på att simma.

Många lokala föreningar erbjuder simundervisning för barn och vuxna. Kontakta din kommun eller närmaste simhall för att ta reda på var du kan få ta del av deras simkurser.

Alla förstår inte riskerna

Den vanligaste orsaken till att någon kan få en sämre förståelse för risken att drunkna är konsumtion av alkohol och droger. Personer som druckit alkohol och tagit droger ska hålla sig från vatten tills de har nyktrat till.

Men även kroppsliga sjukdomar som kan ge plötsliga anfall, plötslig förvirring eller medvetslöshet kan ge en ökad risk för drunkningsolyckor. Exempel på sådana sjukdomar kan till exempel vara epilepsi, diabetes, hjärtsjukdomar och öronsjukdomar. Personer med sådana sjukdomar bör vara medvetna om drunkningsrisken och helst bada i sällskap.

En sämre riskförståelse kan också bero på olika funktionsnedsättningar.

Barn och personer med bristande förståelse för riskerna med vatten ska alltid övervakas av en vuxen när de befinner sig vid vatten. Det gäller även personer med olika funktionsnedsättningar.

Vattenland och badleksaker

Det är viktigt att simkunniga personer är med barn och personer som inte kan simma, även i vattenland.

Vattenleksaker som till exempel badringar och badmadrasser är inte flythjälpmedel. Barn och vuxna som inte har lärt sig att simma kan använda leksakerna på grunt vatten under uppsikt av en simkunnig person.

De flesta som leker i vattenland och vattenrutschbanor gör sig inte illa. Men det sker ibland olyckor som till exempel att någon halkar, skär sig, faller eller landar på någon annan i vattnet. Om man har gjort sig illa är det större risk att bli liggande i vattnet, och att inte kunna ta sig upp.

Varningsflaggor på vissa stränder

Det är viktigt att vara uppmärksam på hur vattnet är. På bevakade stränder finns ibland flaggor som ger information om badsäkerhet.

Det är viktigt att vara uppmärksam på hur vattnet är, till exempel om det blåser mycket och om det finns underströmmar.

På bevakade stränder finns ibland flaggor som ger information om badsäkerhet. Titta på varningsflaggor där de finns. En röd eller svart flagga betyder badförbud. En gul betyder att man ska vara aktsam, och särskilt se upp med barn och personer med funktionsnedsättning. En grön flagga betyder att det inte är någon fara, det vill säga att det är fritt att bada. En lila flagga betyder varning för marint liv, till exempel maneter.

Om du har egen pool

Tänk på följande om du har egen pool:

  • Töm små pooler efter att de har använts.
  • Kontrollera överdrag så att det är säkert, att det sitter fast ordentligt så att barn inte kan krypa in under överdraget.
  • Ta bort ytterstegen när poolen inte används.

Fasta pooler och dammar ska vara inhägnade

Det finns regler för hur fasta pooler och andra typer av bassänger ska inhägnas. Reglerna gäller oavsett om du har egna barn eller inte. Simbassänger, pooler och dammar ska vara inhägnade och ha barnsäker låsning. Här kan du läsa om vad du behöver tänka på och hur du kan göra det säkrare.

I följande film får du lära dig hur du kan säkra din pool eller trädgårdsdamm. Filmen är producerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dinsäkerhet.se.

Se hur du kan säkra din pool eller trädgårdsdamm.

Att tänka på när du ska åka båt

Du bör kontrollera sjöväderrapporten innan du ger dig ut på sjön och alltid använda flytväst. Drick inte alkohol när du åker båt.

Ha alltid någonting mellan dig själv och den andra personen om du räddar någon som har ramlat i vattnet, den så kallade förlängda armen. Den kan skydda dig från att själv dras ner under vattenytan. När du räddat den nödställde, ta upp personen i aktern på båten.

Tänk även på följande när du åker båt:

  • Sitt alltid ner i båten och placera dig så att båten är i balans.
  • Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.
  • Byt bara plats i båten om det är nödvändigt och då en i taget.

Stanna så nära båten som möjligt om du faller i vattnet.

Att använda flytväst kan rädda liv

Barn behöver använda flytväst om de inte kan simma, även när de fiskar från brygga eller stranden.

När ni åker båt ska alla använda flytväst, både barn och vuxna. På brygga ska barn som inte kan simma använda flytväst i rätt storlek anpassad efter vikten. Barn som fiskar vid vatten behöver också ha flytväst på sig. Även vuxna som inte kan simma och personer med funktionsnedsättningar kan behöva en flytväst i sådana situationer.

Det finns olika slags flytvästar. Alla som inte kan simma behöver en så kallad räddningsväst med krage. En sådan gör att man snabbt vänds tillbaka på rygg om man hamnar med ansiktet neråt i vattnet.

Det är bra att låta barnet prova att bada med flytvästen först, så att hen lär sig hur den fungerar. Det är viktigt att västen är godkänd för barn och att den är CE-märkt. Västen ska vara gul, orange eller röd. I många kommuner kan man hyra eller låna väst genom Svenska Livräddningssällskapet. Tänk på att flytvästar kan åldras och bli opålitliga. Efter några år kan de rentav bli farliga.

Det kan vara bra att ta med sig flytvästar hemifrån om ni ska resa och kommer att vistas vid vatten. Det är inte säkert att det finns flytvästar på ert resmål.

Om det sker en olycka

Om det ändå sker en olycka är det bra att veta hur du ska göra i en nödsituation. Läs mer i texten om drunkningsolyckor.

Gå en kurs i livräddning och första hjälpen

Det finns särskilda kurser i livräddande första hjälpen till vuxna och barn. Kontakta till exempel barnavårdcentralen, Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning eller Civilförsvarsförbundet för att få reda på var sådana kurser ges.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

För att göra det lättare för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga om du skulle råka ut för någonting kan du lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobiltelefonen. ICE står för engelskans "In Case of Emergency", som betyder "vid en nödsituation". Det används numera internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land du än befinner dig i.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.

Till toppen av sidan