Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Kroppsundersökningar och funktionstest

Allergiutredning

Du kan behöva göra en allergiutredning om du misstänker att du har en allergi, men inte vet mot vad. Under utredningen får du berätta om dina besvär. Du kan också behöva genomgå olika undersökningar.

En allergiutredning kan göras på de flesta vårdcentraler eller barnläkarmottagningar. Vissa utredningar kan du få göra på andra mottagningar.

Förberedelser

Du som använder något läkemedel mot allergi kan behöva göra ett uppehåll med det innan undersökningen. Det kan vara till exempel allergitabletter, kortisontabletter eller kortisonkräm. Du får mer information från vården innan ditt besök.

Om ett barn ska utredas kan en förälder eller närstående följa med på undersökningen.

Läs här om hur du förbereder barn i vården.

Så går undersökningen till

Det finns olika typer av undersökningar. Vilken typ som används beror på vad läkaren vill undersöka.

Utredningen brukar börja med att du får berätta vilka besvär du har, när du får besvär och var i kroppen de känns eller syns.

Du får också lämna ett blodprov. Det kan ta några veckor innan svaret på blodprovet kommer.

Pricktest

Ett pricktest.

Ett pricktest innebär att den allergiska reaktionen testas i huden. Undersökningen kan visa om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Det är ofta en sjuksköterska som gör undersökningen.

Så går det till

Sjuksköterskan droppar en lösning av ämnet på underarmen. Sjuksköterskan rispar sedan lite med en nål i huden.

Undersökningen gör inte ont och tar inte mer än några minuter.

Du har förmodligen en allergi om det blir svullet, rött och börjar klia där lösningen har droppats på huden. Det är ännu mer troligt om du också har upplevt att du får symtom av det ämnet.

Reaktionen syns efter ungefär femton minuter. Du kan få en reaktion på pricktestet utan att vara allergiskt mot ett ämne.

Lapptest

Ett lapptest.

Du kan få göra ett lapptest om du har eksem och läkaren misstänker att det kan bero på kontaktallergi. Ett lapptest visar om du reagerar mot vissa ämnen som huden kommer i beröring med.

Testet kallas också för epikutantest och görs oftast på vuxna.

Så går det till

Undvik att vara i solen 14 dagar innan du gör ett lapptest. Använd kläder för att skydda huden.

En liten mängd av ämnet som misstänks framkalla allergi läggs på huden och täcks med tejp. Du kan vara allergisk mot ämnet om du får en rodnad på huden.

Du har lapptestet på huden under två dygn. Testet blir avläst efter ytterligare ett dygn.

Ibland görs en provokation

Du kan få genomgå en så kallad provokation. Det är ett sätt att ta reda på om du är allergisk mot någon viss typ av mat

Du får börja med att utesluta det misstänka livsmedlet en viss tid. Då märker du om besvären har försvunnit. Därefter får du äta mycket små doser av det livsmedel som misstänks orsaka besvär. Dosen ökas sedan gradvis om du inte reagerar. Det brukar ta drygt en halv dag att genomgå en provokation.

Det är vanligast att allergi mot mat börjar när man är barn.

Så mår du efter undersökningarna

Ingen av undersökningarna gör ont och du mår som vanligt efteråt. Det kan klia lite på huden om du gör ett lapptest.

Varför görs undersökningen?

Undersökningarna görs om det finns misstankar om att du är allergisk mot något. De görs också för att utesluta misstänkt allergi. Undvik om möjligt det du är allergisk mot om du har en allergi. Du får vanligtvis läkemedel och kan påbörja behandlingen efter ett första besök hos en läkare.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du ska få information om hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Aktuella artiklar

Allergier och överkänslighet

Här kan du läsa mer om allergier och överkänslighet.

Så fungerar kroppen

Här kan du läsa om hur kroppen fungerar. Du kan till exempel läsa om olika delar av kroppen, såsom muskler, leder, celler, könsorgan och urinvägar. Du kan också läsa om klimakteriet, om mens och om hur kroppen åldras.

Till toppen av sidan