SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar muskler och senor

Våra muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.

I den här texten kan du läsa om olika typer av muskler som finns i kroppen. Större delen av texten handlar om skelettmuskler.

Olika typer av muskler

Vi har tre olika typer av muskler i kroppen:

  • Hjärtmusklerna finns i hjärtat. De är uthålliga och snabba. Hjärtmusklerna kan inte styras av viljan.
  • Skelettmusklerna finns i till exempel armar och ben. De arbetar snabbt men är inte så uthålliga. De kan styras av viljan. Skelettmusklerna gör att vi kan röra på oss, tala, svälja, tugga och uttrycka känslor genom miner i ansiktet. De ger också stabilitet till skelettet och skyddar våra inre organ.
  • Glatta muskler finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. De kan inte styras av viljan. Glatta muskler är uthålliga men arbetar långsamt. Sammandragningarna av glatta muskler påverkar hur blodet flyter i blodkärlen och hur luften flödar genom luftrören. Glatta muskler trycker också urinen och mag-tarminnehållet vidare mot urinrörsmynningen och ändtarmsöppningen.
Det finns tre olika typer av muskler i kroppen: hjärtmuskler, skelettmuskler och glatta muskler.

Så är skelettmuskler uppbyggda

Skelettmuskelceller består av flera celler som har växt ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor. Muskelcellerna ligger i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns också en hinna av bindväv. I bindväven finns nerver som skickar information till och från muskeln.

Skelettmusklerna styrs av viljan

Skelettmusklernas sammandragningar styrs av vår vilja. När du vill röra dig går en nervsignal från hjärnan genom ryggmärgen. Nervsignalen går sedan vidare till muskeln genom olika nervtrådar. Signalen gör att muskeln dras ihop.

Blodet ger musklerna syre och näring

Musklerna får syre och näring från blodkärl som går in i muskeln. När muskeln arbetar flödar mer blod till muskeln.

Muskelcellerna ligger i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Runt hela muskeln finns också en hinna av bindväv. Bindväven fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskeln får syre och näring från blodkärl. I bindväven finns nerver som skickar information till och från muskeln (3).

Muskler behöver mycket energi när de arbetar

Muskler förbrukar mycket energi när de dras ihop. Därför innehåller muskelcellerna många så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.

Mjölksyra kan bildas om inte muskeln får tillräckligt med syre

En muskel som arbetar behöver också syre. Ibland får muskeln inte tillräckligt med syre. Det gör att näringen i muskeln inte bryts ner fullständigt. Då bildas mjölksyra. Det kan kännas som att du blir trött och får ont i musklerna.

Efter födseln bildas inte fler skelettmuskelceller

Skelettets muskelceller bildas hos fostret. Efter födseln bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.

Senor fäster musklerna vid skelettet

Varje skelettmuskel omges av en hinna av bindväv. Där muskeln tar slut övergår bindväven i en sena som fäster vid skelettet. Senorna består av stram bindväv. De kortaste senorna är bara några millimeter långa och de längsta är ungefär 30 centimeter.

Senorna skyddas av senskidor och slemsäckar

Bindväv är en typ av vävnad som är mycket stark och elastisk. Senan sitter därför mycket hårt fast. En del av kroppens senor ligger skyddade i så kallade senskidor. En senskida är en kanal av bindväv. En del av handens och fotens senor ligger till exempel i senskidor.

Även så kallade slemsäckar skyddar vissa senor. En slemsäck är som en vätskefylld blåsa.

Senskidor och slemsäckar behövs särskilt där senorna utsätts för stora krafter och där senan glider över en hård benkant. Både senskidor och slemsäckar innehåller vätska som gör att senan glider bra mot vävnaden som finns runtomkring senan.

Senor fäster musklerna vid skelettet. En del senor ligger skyddade i senskidor.

Kroppens större muskler

Det finns över 600 skelettmuskler i kroppen. De olika muskelgrupperna arbetar tillsammans när du rör dig. Det gör att rörelserna blir smidiga.

Nedan beskrivs några av kroppens viktigaste skelettmuskler.

Huvudets muskler

I ansiktet finns flera små ytliga muskler som till exempel öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, blinka och forma läpparna på olika sätt. Musklerna gör att vi kan visa andra människor hur vi mår och hur vi reagerar på olika saker genom olika ansiktsuttryck. Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessa muskler samman. Det finns andra muskler som sköter rörelserna i tungan och svalget.

Musklerna som finns i ansiktet gör att du till exempel kan rynka pannan, le och blinka. Sneda halsmuskeln gör att du kan vrida och böja på huvudet.

Halsens och nackens muskler

Halsen har flera viktiga muskler. Bland annat den sneda halsmuskeln som gör att du kan böja och vrida på huvudet. Den utgår från bröstbenet och nyckelbenet och fäster vid tinningbenet bakom örat.

Musklerna i nacken används när vi rör på huvudet. Musklerna hjälper också till att hålla huvudet och de övre halskotorna stabila.

Skuldrans muskler

Det finns flera muskler omkring skuldrorna. De stabiliserar axelleden och gör det möjligt att röra både skuldran och armen.

Här beskrivs några av de viktigaste musklerna:

  • Kappmuskeln går från nackbenet och utskotten i halskotorna och bröstkotorna. Den fäster vid skulderbladet och nyckelbenet. Kappmuskeln gör att du kan lyfta armen över huvudet. Den håller också skulderbladet på plats.
  • Breda ryggmuskeln sitter på ryggens sida. Den går från ryggraden och bäckenet till överarmen. När muskeln spänns dras armen nedåt och vrids inåt.
  • Stora bröstmuskeln utgår från nyckelbenet, bröstbenet och revbenen till överarmsbenet. Muskeln drar armen nedåt och vrider den inåt.
  • Deltamuskeln går mellan nyckelbenet, skulderbladet och överarmen. Den ger axeln dess rundade form. När muskeln spänns lyfts armen till vågrätt läge.
  • Rotatorkuffen är en grupp med fyra små muskler som omger axelleden. Musklerna är viktiga för armens rörelser. De gör att vi kan lyfta och vrida armen. De är också viktiga för att axeln ska hållas stabil.

Armens muskler

Överarmen har två stora muskler:

  • Bicepsmuskeln finns i överarmens framsida. Den går från skulderbladet till strålbenet vid armbågen. Muskeln böjer armbågsleden. Dessutom vrider den underarmen utåt så att handflatan kommer uppåt.
  • Tricepsmuskeln finns i underarmens baksida. Den går från skulderbladet till armbågsbenet och sträcker armbågsleden.
Överarmens muskler är biceps och triceps.

Underarmens muskler

I underarmen finns ungefär tjugo olika muskler. Flera muskler arbetar tillsammans i grupper. De kan till exempel böja eller sträcka handleden och fingrarna. De kan också vrida underarmen och handen utåt eller inåt.

Underarmens muskler sträcker sig mellan underarmens, handens och fingrarnas ben. Några muskler utgår från överarmsbenets nedre del och påverkar därför även armbågsleden.

Handen och fingrarnas grova rörelser sköts av underarmens muskler. Handens finmotorik sker genom små muskler i handen.

Handens muskler

Handen och fingrarnas grova rörelser och kraft sköts av underarmens muskler. Mindre rörelser i fingrarna kallas finmotorik. Finmotoriken sker med hjälp av flera små muskler i handen.

Handens finmotorik är även beroende av att hjärnan samordnar och styr rörelserna. Det område i hjärnan som sköter handens rörelser är lika stort som det område som styr alla muskler i bröstkorgen, ryggen och buken.

Musklerna i handen utgår från handledens och mellanhandens ben, och fäster på mellanhandens eller fingrarnas ben. Tummen och lillfingret är mer rörliga och har egna muskler. Fyra muskler påverkar tummens rörelser och tre muskler påverkar lillfingret. I mellanhanden finns små muskler som gör att du kan spreta med fingrarna, sträcka fingrarna och böja vid knogarna.

Ryggens muskler

Det finns många muskler i ryggen. En del är ligger ytligt när huden. Det gäller till exempel kappmuskeln och den breda ryggmuskeln. De påverkar skuldrans och armens rörelser. Andra muskler ligger djupare, till exempel de långa muskler som går längs med hela ryggraden. De musklerna sträcker ryggraden, vrider kroppen och hjälper till med vår hållning.

Ryggens muskler.

Bröstkorgens muskler

Bröstkorgens muskler kan delas in i ytliga och djupa muskler. De ytliga är viktiga för armens rörelser. Det gäller till exempel stora bröstmuskeln och lilla bröstmuskeln. Till bröstkorgens djupa muskler hör interkostalmusklerna och mellangärdet.

Interkostalmusklerna sitter mellan revbenen

Interkostalmusklerna är små muskler som sitter mellan revbenen. När de arbetar lyfts och sänks revbenen. Interkostalmusklerna är därför viktiga vid andningen, speciellt när vi andas in och andas snabbt. Lugn utandning sker inte med hjälp av muskler utan bara genom att bröstkorgen sjunker ihop till sitt ursprungliga läge.

Mellangärdet är en viktig muskel för andningen

Mellangärdet är en muskelplatta som skiljer brösthålan från bukhålan. Matstrupen och stora blodkärl går genom hål i mellangärdet. Luften sugs in i lungorna när mellangärdet spänns. Då drar mellangärdet ihop sig och sänks nedåt. Det gör att utrymmet i brösthålan blir större och lungorna får mer plats. Du andas ut när mellangärdet slappnar av. Då minskar utrymmet i brösthålan igen.

Bukens muskler

Bukens muskler ligger i flera lager och skyddar bukhålans organ. De raka bukmusklerna finns på båda sidorna av magen. Längre ut åt sidorna finns de sneda bukmusklerna och den tvärgående bukmuskeln. Bukens muskler går mellan de nedre revbenen, höftbenskammarna och blygdbenen. Trycket inne i bukhålan ökar när bukens muskler spänns. Det kan du använda dig av till exempel när du lyfter tungt eller kissar. Det ökade trycket sprids dessutom till brösthålan och kan hjälpa till att trycka ut luften när du andas ut. Ökat tryck i bukhålan minskar även belastningen på ryggraden när du lyfter något tungt.

Bukens muskler.

Bäckenets muskler

I bäckenets nedre del finns den så kallade bäckenbotten. Det är en muskelplatta som består av flera muskler. Bäckenbotten hindrar bäckenets inre organ från att tryckas nedåt när trycket ökar i buken. Exempel på när trycket ökar är när du hoppar, lyfter tungt, hostar, nyser, kissar eller bajsar. Ringformiga muskler i bäckenbotten sitter runt slidan, ändtarmen och urinröret. Slidan, ändtarmen och urinröret kläms ihop när dessa muskler dras samman.

Sätets muskler

Det finns flera muskler i sätet. Här är två av de viktigaste:

  • Stora sätesmuskeln bildar skinkans kontur. Den sträcker i höftleden och vrider benet utåt samt för benet åt sidan.
  • Mellersta sätesmuskeln sitter innanför stora sätesmuskeln. Den går mellan tarmbenets utsida och lårbenet. Mellersta sätesmuskeln sträcker höftleden och vrider den utåt.
Muskler på skinkorna, på lårens baksida och underbenens baksida. Yttre vadmuskeln och inre vadmuskeln fäster i akillessenan. Det är kroppens starkaste sena.

Lårets muskler

I låret finns flera stora muskler:

  • På framsidan av låret finns den yttre breda lårmuskeln, den mellersta breda lårmuskeln, den inre breda lårmuskeln och den raka lårmuskeln. Dessa fyra muskler bildar tillsammans den fyrhövdade lårmuskeln. Musklerna böjer höftleden och sträcker knäleden och gör att vi kan resa oss upp från sittande ställning.
  • Skräddarmuskeln går snett över låret från höftens utsida till skenbenets insida. Muskeln används när du sitter med korslagda ben i så kallad skräddarställning. Höftlederna böjs och låren vrids utåt när skräddarmusklerna dras ihop.  Samtidigt böjs knälederna och underbenen vrids inåt.
  • På lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden och böjer och vrider benet i knäleden. De musklerna brukar kallas hamstringsmusklerna.
  • På insidan av låret finns fem muskler som alla för benet inåt mot mitten av kroppen. Den största muskeln kallas stora inåtförarmuskeln.
Muskler på benens framsida.

Vadens muskler

På underbenet finns flera muskler samlade i grupper. Här är några av de viktigaste musklerna:

  • Framför skenbenet ligger främre skenbensmuskeln. Den utgår från skenbenet och vadbenet och fäster vid vristen och tårna. När du spänner muskeln böjs fotleden och tårna uppåt.
  • Yttre vadmuskeln och inre vadmuskeln finns på underbenets baksida. De här musklerna utgår från lårbenet, skenbenet och vadbenet. De fäster i akillessenan vid hälbenet. Akillessenan är kroppens starkaste sena. När muskeln spänns böjs knäleden och fotleden sträcks. Yttre och inre vadmuskeln gör avstampet möjligt när du går och springer.

Fotens muskler

Den viktigaste uppgiften för fotens muskler är att tillsammans med kraftiga ledband stödja fotvalven. Små muskler på fotens undersida kan böja och spreta tårna. Små muskler på fotens ovansida hjälper till att sträcka tårna.

Fotens muskler och senor.
Till toppen av sidan