En njurtransplantation och behandlingen efteråt är ansträngande för kroppen. Därför är det viktigt att du förbereder dig så bra som möjligt. Du kan också få råd och stöd från vården inför operationen. 

Träna kondition och muskler 

Det är bra om du försöker få bättre kondition och starkare muskler inför operationen. Då kommer du lättare kunna vara uppe och röra dig den första tiden efter operationen. Risken för att du ska få komplikationer minskar då, till exempel risken för blodpropp och lunginflammation. 

Du behöver oftast ta ett läkemedel som heter kortison efter en transplantation. Kortisonet gör musklerna svagare. Därför att det viktigt att ha bra muskelstyrka från början. En fysioterapeut kan tipsa om lämplig träning före transplantationen. 

Ät näringsrik mat 

Det är viktigt att äta hälsosamt. Om du får näringsbrist kan du bli svagare och ha svårare att återhämta dig efter operationen. 

Du kan få hjälp av en dietist om du mår illa och har svårt att äta tillräckligt. 

En hälsosam vikt 

Du behöver gå ner i vikt innan transplantationen om du har stor övervikt. Det är för att övervikt innebär en ökad risk vid operationen. Det är viktigt att du inte försöker gå ner i vikt på egen hand. Du får råd och stöd av en dietist. 

Sluta röka  

Du behöver sluta röka innan du kan få en ny njure. Att sluta röka gör till exempel att dina sår läker bättre, att blodcirkulation blir bättre och att du återhämtar dig fortare efteråt. Din läkare kan berätta om vilket stöd som finns att få om du behöver hjälp att sluta röka. 

Undvik alkohol 

Om du dricker alkohol är det viktigt att du inte dricker någon alkohol minst fyra veckor före operationen. Alkohol ökar risken för komplikationer.  

Det finns stöd och hjälp att få om du har svårt att sluta dricka alkohol. 

Samtal och stöd inför operationen 

Det är vanligt att ha många känslor inför en stor operation. Därför kan det vara bra att prata med en kurator. Din läkare skriver en remiss till kuratorn. 

Det kan till exempel gälla oro för vad som ska hända, eller kring relationer, arbete och ekonomi. Kuratorn kan hjälpa till med kontakter med andra delar av vården och med Försäkringskassan. 

Kuratorn kan också ha stödjande samtal med närstående. 

För att kunna få en ny njure behöver det finnas en donator. Det är en person som donerar en av sina njurar, antingen i livet eller efter sin död. Läs mer om donation av organ och vävnader.

Väntelista om ingen levande donator finns 

Om det inte finns någon levande donator kan du få en njure från en avliden person. Då skrivs du upp på en väntelista. Hur lång väntetiden blir beror bland annat på blodgrupp och vävnadstyp. Det är vanligt att vänta två till tre år. Ibland kan det gå snabbare. 

Under väntetiden kan du kontakta en patientkoordinator på transplantationsenheten som kan ge stöd och svara på frågor och funderingar. Du följs under hela väntetiden upp via din njurmottagning eller dialysmottagning. Där får du regelbundet lämna prover och ibland göra undersökningar. 

Njure från en levande person 

En frisk person får donera en njure om beslutet är frivilligt, väl genomtänkt och medicinskt godkänt. Ibland kan givaren också genomgå en psykologisk bedömning. Oftast är det en nära anhörig, partner eller vän som donerar. Det finns också möjlighet att donera anonymt. 

Väntetiden efter att både donator och mottagare är godkända är oftast två till tre månader, ibland kortare. 

Transplantationen görs på ett sjukhus som utför transplantationer. 

Det är olika vilka förberedelser just du behöver göra. 

Om du får en njure från en avliden person 

Du blir kontaktad med kort varsel när en njure finns tillgänglig och kallas direkt till sjukhuset. Tiden är kort eftersom njuren måste opereras in så snart som möjligt. Innan operationen görs ett korstest. Det är ett blodprov som visar om njuren passar dig. 

Om du får en njure från en levande donator 

Du läggs vanligtvis in på sjukhus en till två dagar före operationen. Då görs undersökningar och du får information. Det behövs behandling om din blodgrupp inte passar med donatorns. 

Fasta inför operation med organ från en levande donator 

Du ska inte äta eller dricka från kvällen före operationen. Det kallas för att fasta. 

Du får information av vårdpersonalen hur många timmars fasta som gäller för dig. Du får också veta om du kan ta dina vanliga läkemedel innan operationen, eller om du behöver göra ett uppehåll. 

Prover och undersökningar  

Du får en venkateter insatt i handen eller armen så att du kan lämna blodprover inför transplantationen. Du blir också undersökt med EKG och ibland lungröntgen.  

Du får träffa kirurgen som ska utföra själva operation. Ibland träffar du också en narkosläkare som berättar hur sövningen går till. 

Duscha och tvätta håret med bakteriedödande tvål 

Före operationen får du duscha och tvätta dig med en speciell tvål som är bakteriedödande. Det är för att minska risken för att få en infektion i operationssåret efteråt. 

Du får lugnande läkemedel och en kateter 

Du får ligga i en säng på avdelningen. Där får du lugnande läkemedel innan du skjutsas till operationsavdelningen. Läkemedlen gör att du är avslappnad. 

Du kommer att vara sövd. Det kallas också narkos. Det betyder att du sover djupt under hela operationen. Du får sömnmedel och sedan narkosmedel. 

När du sover djupt förs en tunn plastslang ner genom munnen och ner i luftstrupen. Slangen kopplas sedan till en respirator som hjälper dig att andas under operationen. 

Du får också en urinkateter, det är en tunn och böjlig plastslang som förs in i urinröret in till urinblåsan. Urinkatetern sitter kvar några dagar efter operationen. 

Operationen tar vanligtvis två till tre timmar. Du är sövd under hela operationen.

Den nya njuren opereras in 

Kirurgen gör ett snitt på cirka sex till tio centimeter strax ovanför ena ljumsken. Den nya njuren placeras där, medan dina gamla njurar oftast får vara kvar. 

Blodkärlen från den nya njuren kopplas ihop med dina egna blodkärl i bäckenet. Urinledaren från den nya njuren fästs vid din urinblåsa. En tunn slang läggs ibland in i urinledaren tillfälligt för att urinen ska kunna rinna fritt. Den tas bort efter ungefär en vecka. 

Såret sys ihop eller stängs igen med metallklämmor. Ibland sys såret med tråd som löser upp sig själv.  Såret täcks sedan med bandage.

Efter operationen vaknar du upp på en uppvakningsavdelning. Personalen kontrollerar hur du mår, till exempel hur du andas och hur blodtrycket och pulsen är. 

De kontrollerar också att den nya njuren fungerar som den ska. Det görs genom att mäta mängden urin via katetern. 

Du får smärtstillande och ibland läkemedel mot illamående. Du kan ha ont runt operationssåret och i halsen efter den slang som har suttit där. 

Du får vätska via dropp eftersom du inte får äta eller dricka direkt efter operationen. 

När du har vaknat till ordentligt och verkar må bra får du komma tillbaka till vårdavdelningen. Då kan du också börja äta och dricka igen. 

Första tiden efter operationen 

Det är vanligt att vara kvar på vårdavdelningen upp till en vecka efter transplantationen 

Viktigt att dricka 

Det är viktigt att komma ihåg att dricka när den nya njuren börjar fungera och producera urin. 

Viktigt att röra på sig 

Att röra på sig minskar risken för komplikationer som blodpropp och lunginflammation. 

Det är vanligt att ha ont i operationsområdet de första dagarna. Du får smärtstillande läkemedel så att du kan röra dig utan för stora besvär.  

Att röra på sig hjälper också mot förstoppning och magknip. Ibland får man laxerande läkemedel. 

Såret och förbandet 

Förbandet över operationssåret kontrolleras varje dag och byts vid behov till exempel om det läcker sårvätska. 

En del sår sys med tråd som löser upp sig själv. Om du har blivit sydd med tråd som behöver tas bort görs detta efter två till tre veckor vid ett återbesök. Om såret har stängts med metallklämmor tas de bort efter cirka tre veckor. 

Om njuren inte fungerar direkt 

Ibland tar det några dagar innan den nya njuren börjar fungera. Du kan då behöva få tillfällig bloddialys. Bloddialys kallas också hemodialys. 

Efterkontroller och prover 

Efter njurtransplantationen får du komma på regelbundna kontroller på den mottagning som sköter din uppföljning efter transplantationen. Det är för att läkaren ska kunna se hur den nya njuren fungerar och hur du återhämtar dig. 

I början är kontrollerna täta. Hur ofta de behövs beror på hur du mår och om du har några komplikationer. Efter första året går du sedan på kontroller några gånger om året resten av livet. 

Om du har frågor 

Kontakta mottagningen där du följs upp efter transplantationen om du har frågor.

Efter en njurtransplantation behöver du ta läkemedel som dämpar immunförsvaret så att kroppen inte stöter bort det nya organet. Läkemedlen kallas immundämpande läkemedel. 

Doserna är högre i början, men minskas med tiden. Du fortsätter med en lägre dos hela livet. 

Det är viktigt att ta läkemedlen i rätt dos och vid rätt tid. 

Läs mer om immundämpande läkemedel.

Efter en njurtransplantation är början till ett friskare liv. 

Du behöver ta läkemedel och gå på regelbundna kontroller. 
 
Mer om levnadsråd till dig som är vuxen och har fått ett transplanterat organ.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling. 

Sök vård om du får feber eller känner dig sjuk

Efter en transplantation är det viktigt att vara uppmärksam på hur du mår. 

Det är exempelvis viktigt att söka vård om du får feber eller börjar känna dig sjuk. Du ska också söka vård om du får besvär från operationssåret. 

Om kroppen försöker stöta bort den nya njuren 

Det vanligaste är att man själv inte märker att kroppen försöker stöta bort den nya njuren. Sjukvården brukar upptäcka det genom de njurprover som tas vid varje besök.  Därför är det viktigt att du lämnar prover och kommer på läkarbesök. 

Ibland kan en avstötning ge något av följande symtom: 

• Du känner dig sjuk eller får feber. 

• Du kan ha lite ont och känna dig öm över det område där den transplanterade njuren finns. 

• Du går upp i vikt på kort tid. 

• Du kissar mindre. 

• Kroppen blir svullen.

Sök vård så snart som möjligt 

Sök vård så snart som möjligt. Om den mottagning som följer upp dig är stängd, ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med var du kan söka vård. 

Ring genast 112 om du mår mycket dåligt. 

Mer om komplikationer 

Läs mer om komplikationer efter en transplantation. 

När någon är svårt sjuk påverkas också du som är närstående. Det är till exempel vanligt att känna oro och trötthet. 

Ta hand om dig själv 

Glöm inte att ta hand om dig själv. Försök att behålla dina egna rutiner och intressen. 

Träffa personer och gör saker som får dig att må bra och ger dig energi 

Det är bra att äta hälsosamt, sova tillräckligt och röra på dig. 

Om du behöver stöd 

Du kan få stöd av patientföreningar som också riktar sig till närstående.  

Du kan också kontakta en vårdcentral om du mår dåligt eller behöver stöd. 

Det är extra viktigt om du till exempel börjar känna dig nedstämd eller får ångest. 

Barn som närstående 

Barn behöver få ställa frågor och få svar om den närståendes sjukdom. De behöver också få prata om hur de har det och vad de tycker, tänker och känner. Barn undrar ofta om andra saker än vuxna. 

Läs mer om att prata med barn när någon är allvarligt sjuk. 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.   

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.   

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.  

Barn ska få vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktigt hänger ihop med barnets mognad. 

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet förstår den information hen får av vårdpersonalen.