Gnissla och pressa tänder

Symtomen är olika beroende på om du gnisslar eller och pressar tänderna. Du får ofta mer besvär om du pressar tänderna än om du gnisslar.

Symtom om du gnisslar tänder

Efter ett tag kan du själv märka att tänderna slits lite snabbare än vanligt. Du kan till exempel se de nötta ytorna, speciellt på framtänder och hörntänder. Ibland kan kanterna på tänderna bli vassa eller taggiga.

Nötningen sker långsamt, även om du gnisslar tänder mycket.

Symtom om du pressar tänder

Symtomen som du får om du pressar tänderna beror på att olika delar av käkarna har blivit överbelastade.

Följande symtom är vanliga om du pressar tänder:

• Det låter från ena eller båda käkarna när du öppnar eller stänger munnen.
• Du har svårt att gapa stort. Det kan göra ont i käken när du gapar.
• Du har ont eller känner dig trött i käkmusklerna. Det kan beskrivas som att du har träningsvärk i ansiktet. Det kan kännas på ena eller båda sidorna.
• Det gör ont i käken när du tuggar. Det kan kännas värre när du tuggar seg mat.
• Du känner dig öm eller har ont i tänderna. Det är vanligt att smärtan flyttar sig mellan tänderna.
• Du har en dov, molande värk i tinningen eller över pannan. Det är vanligt att det gör ont redan när du vaknar.
• Dina tänder spricker. Små tandsprickor gör att det kan ila i tanden. Djupare sprickor kan ge värk och ömhet. 

Kontakta en tandläkare om du tror att du gnisslar eller pressar tänder.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha tandvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är ganska vanligt att barn gnisslar tänder. Tandgnisslingen kan börja redan från ettårsåldern, men går ofta över eller minskar i sjuårsåldern.

Tandgnissling hos barn som är yngre än sju år beror ofta på att bettet utvecklas och att nya tänder växer fram.

Ofta nöts de små och mjuka mjölktänderna snabbt, och det gnisslande ljud som uppstår när barnet sover kan vara väldigt högt.

Kontakta en tandläkare om du känner oro för att barnet gnisslar tänderna kraftigt när hen sover. 

Du kan motverka att tänderna nöts fort genom att minska drickandet av sura drycker, till exempel läskedrycker och citrusdrycker. Det är också viktigt att du sköljer munnen efteråt om du dricker sura drycker.

Om du kräks ofta och har sura uppstötningar får du också en sur miljö i munnen som kan nöta på tänderna.

Din saliv kan påverka hur snabbt tänderna nöts

Att ha för lite saliv i munnen kan också göra att dina tänder slits fortare. Du som ofta känner dig torr i munnen kan pröva ett medel som ökar saliven i din mun. Det finns att köpa receptfritt på apotek. Att tugga sockerfritt tuggummi kan också stimulera salivkörtlarna så att du får mer saliv i munnen.

Det kan också vara bra att ta fluortillskott, till exempel med fluorsköljning. Det beror på att fluor bidrar till att skydda tänderna på lång sikt.

Du kan alltid fråga en tandläkare om råd som är anpassade efter dig och dina tänder.

Slitage kan ha olika orsaker och därför börjar tandläkaren med att fråga dig om olika saker, till exempel vad du brukar äta, om du tar några läkemedel eller om du känner dig stressad.

För att ta reda på om du pressar tänder undersöker tandläkaren käksystemets funktion. Hen ställer frågor till dig om du har märkt av olika symtom. Tandläkaren kan undersöka om dina symtom kan visar sig närdina käkmuskler och din käkled.

Tandläkaren kontrollerar också följande:

• Hur stort du kan gapa.
• Om du har några förändringar på tungan eller på insidan av kinden.
• Hur överkäkens och underkäkens tänder har kontakt med varandra när du biter ihop.
• Hur kontakten mellan käkarna är när underkäken glider i sidled och framåt.

Gipsmodeller mäter hur snabbt tänderna slits

För att ta reda på hur snabbt dina tänder slits kan tandläkaren göra följande:  

• En gipsmodell av din överkäke och din underkäke.
• Ett foto av övre och undre käken.
• En tredimenionell bild av tandfoton.

Tandläkaren kan sen använda den informationen för att jämföra hur tändernas kontaktytor förändras mellan tandläkarbesöken.

Det finns flera behandlingar som kan hjälpa om du gnisslar eller pressar tänder.

Träningsprogram mot tandpressning

Behandlingen går ut på att bryta vanan att pressa ihop käkarna. Du får ett träningsprogram med speciella rörelser för underkäken som gör att käkmusklerna slappnar av och blir samordnade. Det tar några minuter att göra rörelserna och du ska göra dem några gånger om dagen.

Det är viktigt att du gör övningarna på rätt sätt. Tandläkaren ger dig instruktioner innan du börjar programmet och följer upp hur det går under tiden.

Den här typen av behandlingsprogram hjälper främst dig som pressar tänder när du är vaken.

Ofta märker du att övningarna hjälper redan efter någon vecka men ibland tar det längre tid.

Du kan behöva en bettskena

Du kan behöva en bettskena om du har symtom från käkmusklerna eller käklederna som beror på tandgnissling eller tandpressning. Du kan också få en bettskena om tänderna slits snabbt.

Det finns olika typer av bettskenor. Den vanligaste är formad som en hästsko och sitter i överkäken. Oftast är bettskenan tillverkad av genomskinlig plast. Bettskenan är anpassad efter dina egna tänder och provas ut av en tandläkare. Du har den i munnen när du sover. 

Det varierar från person till person hur länge en bettskena behövs.

Justering av bettet om du pressar tänder

Ojämnheter i bettet är oftast inte orsaken till tandpressning men det är viktigt att en tandläkare undersöker bettet. Det gäller både om du pressar tänder när du sover och när du är vaken. 

Belastningen på käklederna och käkmusklerna kan bli större om det finns ojämnheter på tänderna som gör att du biter snett. Tandläkaren kan då slipa på emaljen eller bygga upp tänderna så att bettet blir bättre. Det gör att belastningen fördelas jämnare när du biter.

Med en bettskena kan du få hjälp med tandpressning på natten. Den får du efter att tandläkaren har behandlat ojämnheter, om du hade några. Bettskenan blir då som en stötdämpare mellan tänderna. Du pressar ihop tänderna mer sällan, mindre hårt och under kortare tid med en bettskena.

Viktigt att tänder blir lagade

Det är extra viktigt att dina tänder blir lagade och att de tänder du tappat ersätts om du pressar tänder. Annars slits de tänder som är kvar snabbare.

Sjukgymnastik och smärtlindring

Du kan även ha ont i nackmusklerna och i musklerna i skuldrorna om du har spänningar i käkleder och käkmuskler. Du kan behöva behandling av en fysioterapeut om du har sådana problem.

Du kan behöva värktabletter och inflammationsdämpande läkemedel om du har mycket ont. Även akupunktur har en viss effekt, speciellt på långvariga smärtor i käkmusklerna. Akupunktur kan ibland ha samma effekt på smärtorna som en bettskena.

Det är inte klart vad tandgnissling och tandpressning när du sover beror på. Det sker framför allt i vissa sömnfaser, speciellt när du går från djup till ytlig sömn.

Det finns flera saker som påverkar sömnens kvalitet och som kan göra att du gnisslar eller pressar tänder i sömnen. Det kan till exempel vara rökning, alkohol, stress, oro och snarkningar.

I ovanliga fall kan tandgnissling när du sover bero på neurologiska sjukdomar, på en stroke eller missbruk av läkemedel eller droger.

Tandpressning på dagen

Det är inte klart vad tandpressning på dagen beror på men det kan höra samman med stress.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.