ANHÖRIG – NÄRSTÅENDE

Närstående till någon som får en allvarlig sjukdom

Ett sjukdomsbesked är svårt för den som är sjuk, men det kan vara svårt även för dig som är närstående. Den här texten handlar om hur du kan hantera sjukdomstiden så att det känns bättre även för dig. Närstående barn behöver också stöd.

Att vara närstående

Det är olika hur tillvaron påverkas om du är närstående till någon som blir sjuk. För en del blir förändringarna inte så stora. Förändringarna kan bli större om du delar vardag med den som är sjuk.

Det kan kännas bra om du och den som är sjuk kan dela upplevelserna och kan stötta varandra. Men det kan också vara svårt. Här är exempel på hur det kan vara.

Du kan vilja stötta den som är sjuk. Samtidigt kanske du själv känner dig pressad, trött, och orolig för hur det ska gå. Du kan också känna dig maktlös för att du inte kan påverka situationen med sjukdomen.

Rollerna i relationen kan förändras. Den som brukar laga mat kan bli alltför svag för att fortsätta med det. Den som brukar vara drivande kan sluta att ta initiativ, bekräfta och uppmuntra. Det kan kännas osäkert och förvirrande.

Behandlingar och undersökningar kan vara ansträngande även för dig som är närstående. Kanske behöver du minska ned på sådant som du behöver göra eller mår bra av. Det kan vara arbete, studier eller saker du brukar göra för att återhämta dig.

Du kan också känna att du inte räcker till för andra som kanske också behöver dig. Du kan bli arg, besviken eller frustrerad fast du samtidigt är orolig eller nedstämd.

Det kan vara svårt att prata med varandra om sjukdomen och hur det känns. Du eller den som är sjuk kanske inte kan eller vill prata. Ni kan båda vara i kris, fast på olika sätt.

Hur kan jag stötta den som är sjuk?

Det finns saker du kan göra för att bevara eller stärka relationen till den som är sjuk.

Följ med

Följ med vid besöken på sjukhuset om det går. Då får du och den som är sjuk samma information. Ni delar upplevelsen. Det kan göra det lättare för dig och den som är sjuk att stötta och prata med varandra.

Var ärlig

Respektera hur den som är sjuk väljer att hantera sin situation, men var uppriktig med vad du själv tänker, känner och behöver. Då kan det bli lättare att börja prata med varandra på ett sätt som hjälper både dig och den som är sjuk.

Sätt gränser om du behöver. Säg ifrån och berätta hur du vill ha det, till exempel om du tycker att den som är sjuk ställer för höga krav på dig.

Försök att behandla den som är sjuk som vanligt. Det är ofta stärkande för den som är sjuk. Det minskar också risken för att relationen försämras mellan till exempel ett sjukt barn och barnets syskon.

Ha rutiner

Försök anpassa vardagen efter den nya situationen, men behåll de rutiner som fortfarande fungerar.

Gör något annat tillsammans

Skingra tankarna tillsammans. Gör saker ihop som du och den som är sjuk brukar tycka om.

Vad kan jag göra för att må bättre?

Det finns olika saker du kan göra för att själv må bättre.

Ta reda på fakta

Ta reda på så mycket du behöver om sjukdomen och behandlingen. Det kan minska oron att veta vad som händer.

Tänk på att behandlingen och hur det kommer att gå kan skilja sig åt mellan olika personer trots att de har samma sjukdom. 

Stäm av med läkaren om du har hittat information själv. Vissa saker behöver den som är sjuk ge tillstånd för att läkaren ska kunna berätta.

Du kan också boka ett samtal för att få svar på dina egna frågor som närstående.

Acceptera dina känslor

Försök att acceptera dig själv och det sätt du reagerar på. Det finns inga reaktioner som är konstiga eller fel.

Undvik att rikta starka känslor mot den som är sjuk. Prata hellre med någon närstående eller annan person. En del tycker det hjälper att vara fysiskt aktiv eller att göra något praktiskt för att få ur sig starka känslor.

Känslorna och hur du bäst hanterar dem kan variera medan tiden går. Det som inte känns bra idag, kan kännas bättre i morgon.

Be om hjälp

Ta hjälp av andra. De flesta vill hjälpa till om du är tydlig med vad du behöver. Det kan till exempel vara att ordna mat, hämta ett barn från skolan, ägna tid åt ett syskon, eller att bara få prata.

Ibland kan hjälpen komma från oväntat håll. Det kan vara en granne eller annan person som du hittills inte haft så mycket kontakt med.

Gör något för din egen skull

Ta hand om dig själv. Gör något som du mår bra av, själv eller tillsammans med andra. Då kan du få mer ork att hantera situationen och att vara ett stöd för den som är sjuk.

Dokumentera vad som händer

Skriv dagbok och fotografera om du orkar och har möjlighet. En del tycker att det ger struktur och överblick över det som händer. Det kan också vara till hjälp för att senare kunna prata om tiden med sjukdomen och behandlingarna.

Var kan jag få stöd?

Ibland kan du behöva mer råd och stöd än vad den närmaste omgivningen kan ge. Här är några förslag.

Hjälp med tankar och känslor

Du som behöver stödsamtal kan pröva med att kontakta kuratorn där den som är sjuk får vård. Inom cancervården finns kontaktsjuksköterskor som också ska vara ett stöd för närstående.

Du som arbetar kan ha möjlighet att få stödsamtal genom företagshälsovården. Du kan också kontakta en vårdcentral.

Stödgrupper i vården för närstående

På vissa håll erbjuder vården stödgrupper för närstående. De kallas ibland anhöriggrupper. Där kan du träffa och prata med andra som är i ungefär samma situation som du. Det kan också finnas grupper för både sjuka och närstående. Fråga där den som är sjuk får vård.

Stödgrupper utanför vården

Många patientföreningar ordnar stödgrupper för närstående. Det kan finnas information på sjukhusets anslagstavlor eller på föreningarnas webbplatser. Fråga kuratorn, som också ska känna till om det finns andra organisationer som ordnar någon liknande verksamhet.

Det finns organisationer som ger råd och stöd på chatt och telefon.

Här hittar du kontaktuppgifter för råd och stöd vid cancer.

Sjukhuskyrkan och andra församlingar

Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige. Där kan du också få hjälp om du vill komma i kontakt med andra religiösa företrädare.

Råd och stöd om ekonomin

Sjukdomen kan påverka ekonomin även för dig som är närstående. Du kan ha rätt till ekonomiskt stöd från kommunen eller Försäkringskassan. Prata med kuratorn om vad du kan göra. Läs mer om till exempel närståendepenning och annat ekonomiskt stöd vid sjukdom.

Vad kan jag göra om jag inte är närmast?

Det kan kännas svårt att veta vad du kan säga eller göra om du inte tillhör de närmaste. Det betyder ofta mycket om du försöker. Här är några tips.

Hör av dig även efter lång tid

Hör av dig, även om du inte vet exakt vad du ska säga. Försök visa att du bryr dig och lyssnar, utan krav eller förväntningar på den som är sjuk.

Ett kort eller ett sms kan betyda mycket. Det är viktigare ju längre tiden går. En cancerbehandling kan pågå länge. Det är lätt att känna sig ensam om kolleger eller vänner slutar att höra av sig efter ett tag.

Hjälp till

Fråga om du kan hjälpa till. Det finns många saker i vardagen som ofta är svåra att hinna eller orka med för den som är sjuk.

Den som är sjuk kanske inte orkar föreslå något, eller vill inte vara till besvär. Då kan du själv säga vad du tänker hjälpa till med. Det kan till exempel vara att tvätta, städa, handla, eller något annat.

Ibland är det lättare att fråga någon annan närstående hur du kan hjälpa.

Den som är sjuk kanske har barn eller syskon. Fråga dem hur de mår. Ring eller skriv. Kanske kan ni hitta på något tillsammans.

Våga bli avvisad

Var beredd på att bli avvisad. Den som är sjuk kanske inte vill ha hjälp. Acceptera det, men tänk på att situationen kan förändras. Fråga igen senare.

Barn som är närstående

Närstående barn påverkas oavsett ålder om någon blir sjuk. Barn kan reagera på olika sätt. De kan bli ledsna, oroliga, arga, besvikna och få skamkänslor. Skamkänslorna kan bero på saker de tänker eller känner, eller på att tillvaron skiljer sig från kompisarnas.

En del visar sina känslor, andra döljer hur de mår.

Det närstående barnet kan vara syskon till den som är sjuk. Närstående syskon kan känna avundsjuka. Avundsjukan kan bero på att de vuxna ägnar all tid åt den som är sjuk, eller på att bara det sjuka barnet får göra eller slippa vissa saker.

Närstående barn riskerar att ta för stort ansvar när de vuxna inte räcker till.

Närstående barn som är syskon upplever ofta att ingen har tid med dem. De vet inte vem de kan prata med om sina tankar och känslor.

Stöd för närstående barn

Närstående barn behöver få veta vad som händer och har rätt till det. Läs mer i Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Här är exempel på saker som du kan göra för att det ska kännas bättre för ett närstående barn:

  • Låt barnet vara med där den som är sjuk får vård, när det går.
  • Var lyhörd för om barnet vill prata eller ställa frågor. Barn undrar ofta över andra saker än vuxna.
  • Svara ärligt på det barnet frågar om, även om du inte berättar allt.
  • Låt barnet förstå att inga tankar eller känslor är konstiga eller fel. Sjukdomen är inte barnets fel.
  • Äldre barn kan tycka att det känns lättare att få prata med någon i personalen utan att någon annan vuxen är med.
  • Försök ordna så att syskonet kan få fortsätta med sin vardag, till exempel aktiviteter, att träffa kompisar eller få hjälp till med läxor.
  • Be någon annan vuxen i din närhet att ägna sig åt det närstående barnet, om du känner att du inte räcker till.
  • Be personalen om hjälp. Inom barncancervården finns syskonstödjare och konsultsjuksköterskor. En konsultsjuksköterska kan till exempel  berätta för kompisar och personal i förskolan eller skolan om hur det är.

Efter behandlingen

Du som närstående kan reagera olika när behandlingen är klar.

För en del är det först nu som alla känslor och reaktioner kommer. Andra kan vara lättade eller väldigt trötta.

Du kan vara orolig för att sjukdomen ska komma tillbaka. Samtidigt kan du behöva ta itu med allt som har fått vänta på grund av sjukdomen och behandlingarna.

Du och den som är sjuk kan ha olika behov av att bearbeta det som har hänt. En av er kan vilja prata mycket om det medan den andra vill tänka på andra saker och planera framåt.

Försök att lyssna på varandra.

Du kan vara i sorg för att sjukdomen har gjort att du eller den som är sjuk har missat en period i livet.

Kanske har den som var sjuk dött. Här kan du läsa mer om sorg när någon har dött.

Sök hjälp om det behövs. Det viktiga är att så småningom kunna acceptera att livet har förändrats men att det ändå kan vara bra.

Till toppen av sidan