Samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning

Skriv ut (ca 7 sidor)

Barn med en eller flera funktionsnedsättningar har rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste du som förälder söka själv.

Skriv ut

I denna artikel får du veta vilka typer av stöd som du och ditt barn kan få.

Definitionen av en funktionsnedsättning är nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada efter en olycka eller sjukdom. Funktionsnedsättningar kan förekomma under en period eller för alltid och en person kan ha flera funktionsnedsättningar samtidigt.

Funktionshinder och funktionsnedsättning är två olika saker. Med funktionshinder menas de begränsningar som en funktionsnedsättning ger upphov till på grund av att omgivningen inte anpassas utifrån människors olika behov.

Om omgivningen har förväntningar på att ditt barn ska samarbeta får barnet ett funktionshinder om hen inte klarar av det på grund av sin funktionsnedsättning. Om det bara finns trappor i ett hus uppstår ett funktionshinder om ditt barn inte kan gå i trappor. Om huset har en hiss finns inte längre ett funktionshinder.

Tre typer av funktionsnedsättning

Tre typer av funktionsnedsättning

Funktionsnedsättningar grupperas så här:

  • Fysisk funktionsnedsättning innebär svårigheter att använda, styra, balansera och koordinera huvud, bål, armar och ben. Exempel på en sådan funktionsnedsättning kan vara cerebral pares, CP, eller ryggmärgsbråck.
  • Psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär svårigheter som bland annat påverkar barnets sociala samspel. Barnet kan till exempel ha svårt att läsa av och tolka andra människors känslor och ha svårt att koncentrera sig. Till denna grupp räknas till exempel Aspergers syndrom och Adhd.
  • Sensoriska funktionsnedsättningar brukas också räknas hit.
  • Intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning innebär svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information. Det innebär att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker.
Fäll ihop

Var får jag stöd?

Var får jag stöd?

Utgångspunkten i stödet och hjälpen som ditt barn får från samhället är att hen ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Ibland upptäcks funktionsnedsättningen redan vid födseln, på BVC, barnavårdscentralen, eller senare när barnet går i skolan.

BVC brukar hänvisa barnet till en barnläkare, barnpsykolog eller primärvårdsläkare som undersöker ditt barn och ställer en diagnos.

I skolan finns elevhälsan med skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog skolkurator och någon som har specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling för att klara kunskapskraven. På uppdrag av skolans rektor kan elevhälsan utreda orsaker till att ett barn har svårigheter i skolan, så att barnet får rätt stöd. Ibland behöver svårigheterna utredas mer, och då kan elevhälsan skicka en remiss till en specialistverksamhet, som till exempel till barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, bup.

Båda vårdnadshavarna måste vara överens om det ska göras en utredning utanför skolan.

Stödet till familjen beror på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnets vardag. Som vårdnadshavare ska du få stöd hos kommunen eller landstinget/regionen där ni bor.

Det är framför allt fyra lagar som styr vilket stöd ni har rätt till och vem som ska erbjuda stödet:

  • hälso- och sjukvårdslagen, HSL.
  • socialtjänstlagen, SoL.
  • lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • skollagen.

I följande kapitel får du veta mer om lagarna som beskriver samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning.

Fäll ihop

Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Habilitering går ut på att barnet ska fungera så bra som möjligt i alla delar av livet. Det handlar bland annat om medicinska insatser, anpassning av hemmiljön, hjälpmedel, teckentolktjänst samt stöd för att främja motorisk, språklig, psykisk och pedagogisk utveckling.

Habiliteringen är ofta organiserad som en enhet med tillgång till bland andra läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, psykolog och kurator. Kuratorn hjälper ofta till att fylla i vissa ansökningar, till exempel ansökan om vårdbidrag. Vårdbidrag söker man hos försäkringskassan.

Organisationen kan se olika ut i olika landsting. Ofta finns det flera habiliteringsteam i varje landsting för att underlätta samarbete kring barnet med till exempel skola, socialtjänst och försäkringskassa.

Ni ska inte behöva ansöka om de insatser som ni i familjen har behov av. Det ska landstinget erbjuda ändå, enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Läkaren som har ställt diagnos remitterar barnet till barnhabiliteringen. Habiliteringen kan finnas på barnkliniken på sjukhuset eller i andra, egna lokaler.

Fäll ihop

Stöd enligt socialtjänstlagen, SoL

Stöd enligt socialtjänstlagen, SoL

Kommunen och socialtjänsten där barnet bor har ansvar för att ge stöd till barn med funktionsnedsättning. Det är socialtjänstlagen, SoL, som styr socialtjänstens verksamhet. Målet, med stöd av socialtjänstlagen är att familjen ska ha en så kallad skälig levnadsnivå.

Ni kan bland annat söka så kallat bistånd till livsföringen. Med det menas bland annat ledsagar- och avlösarservice, korttidsboende, kontaktperson och boende med särskild service för barn med funktionsnedsättning. Det kan också vara kostnader för hemutrustning och resor.

Stöd enligt SoL söker du hos socialtjänsten. Efter ansökan tar biståndshandläggaren kontakt för att boka ett möte och göra en uppskattning av familjens behov av hjälp. Biståndshandläggaren utreder och beslutar sedan om ni har behov av det stöd som ni har sökt. En ansökan ska alltid prövas av kommunen och det är individens behov som ska vara i centrum.

Fäll ihop

Stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Målet med stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är att barnet ska kunna leva som andra. Stöd enligt LSS är alltså mer omfattande än det stöd som barn kan få genom annan lagstiftning som socialtjänstlagen, SoL, eller hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Stöd enligt LSS söker man hos LSS-handläggaren i kommunen och i landstinget/regionen där barnet bor.

För att ett barn ska omfattas av LSS finns dessa bedömningsgrunder:

  • Barnet ska ha en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • Barnet ska ha andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, och som gör att hen har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring.

Barnet kan ha rätt till flera olika stödinsatser om någon av beskrivningarna ovan stämmer in. Det är LSS-handläggaren som avgör vilka insatser det kan vara. Varje barn som har stöd enligt LSS har också rätt att få en individuell handlingsplan där alla stödinsatser ska samordnas.

Här står mer om LSS och vilka stöd som finns.

Fäll ihop

Stöd enligt skollagen

Stöd enligt skollagen

Skolan har skyldighet att ge barn som behöver det särskilt stöd, enligt skollagen. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att delta i undervisningen ska dessutom få det stöd de behöver för att funktionsnedsättningen inte blir ett funktionshinder. För att få stöd i förskolan eller i skolan krävs ingen funktionsnedsättning eller diagnos, det är barnets och elevens behov som avgör. Stöd i förskola och skola ska i första hand ges i den grupp eller klass barnet vanligen går i.

Förskola

Barn i behov av särskilt stöd har precis som andra barn rätt att få plats i en förskola. Det är förskolan som har ansvar för barn i förskoleåldern.

Stödet ska i första hand ges i den grupp som barnet tillhör. Det betyder att den pedagogiska verksamheten i förskolan ska anpassas så att alla barn ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas i en trygg miljö. Det gäller oavsett om de är i behov av särskilt stöd eller inte. I vissa kommuner finns det förskolor som är särskilt anpassade för barn med funktionsnedsättning.

Grundskola och gymnasium

Har barnet svårigheter i skolan ska skolpersonalen ge stöd, så kallade extra anpassningar. Rektorn ansvarar för att behovet av stöd utreds om barnet, du som barnets vårdnadshavare, skolans personal eller någon annan ser att de extra anpassningarna inte är tillräckliga.

Om utredningen visar att barnet behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. Det ska svara på de här frågorna:

  • Vilka är barnets behov?
  • Hur ska barnets behov tillgodoses?
  • Hur ska åtgärderna följas upp?
  • Vems ansvar är det att åtgärderna genomförs?

Barnet och du har rätt att vara med i att ta fram ett åtgärdsprogram. Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram och innehållet i åtgärdsprogrammet går att överklaga. Skolan ska informera om hur det går till.

Grundsärskola och gymnasiesärskola

Grund- och gymnasiesärskolan är till för barn med betydande och bestående kognitiva funktionsnedsättningar.

Det är barnets hemkommun som avgör om hen får gå i grundsärskola, ofta på skolans initiativ. Innan barnet får en plats på grundsärskolan ska en utredning genomföras. Utredningen ska innehålla en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

Som barnets vårdnadshavare måste du samtycka till att genomföra en utredning. Om det finns två vårdnadshavare krävs att båda samtycker. Vårdnadshavarna bestämmer gemensamt om barnet ska gå i särskola eller inte om utredningen visar att barnet har rätt till en plats i grundsärskola och senare gymnasiesärskola.

Undervisningen inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan liknar grundskolans. Barnen läser samma ämnen som i grundskolan men i grundsärskolan finns större möjlighet att individanpassa undervisningen. Där finns till exempel fler timmar i de praktiska ämnena.

I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är arbetstakten långsammare och arbetssätten varierar efter elevernas behov.

Grundsärskoleundervisning kan organiseras på olika sätt. Ofta går barnet på en grundsärskola i en klass med andra grundsärskoleelever. Men ett barn kan också gå i en grundskoleklass men läsa enligt grundsärskolans läroplan.

Den obligatoriska grundsärskolan består av nio årskurser. Grundsärskolan har två inriktningar, antingen läser eleverna ämnen eller så läser de ämnesområden. Den inriktningen där barnen läser enligt ämnesområden kallas för träningsskolan. Träningsskolan är tänkt för elever som inte har möjlighet att uppnå kunskapskraven i grundsärskolan.

Träningsskola

Träningsskolans kursplan är mindre teoretiskt inriktad än grundsärskolans. Det innebär att den är mer praktiskt orienterad utifrån fem ämnesområden. De är kommunikation, estetisk verksamhet, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning. Det är vanligt att elever i träningsskolan har flera funktionsnedsättningar. Undervisningen är därför mycket individuellt anpassad.

Specialskola

Nästa alla barn med funktionsnedsättningar som hörselnedsättning, synnedsättning, blindhet eller språkstörning får sin undervisning i kommunala eller fristående skolor.

Det finns åtta specialskolor för barn som behöver att alternativ till den vanliga skolan. De drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Specialskolorna tar emot elever från hela landet. Målgruppen för de olika skolorna är elever med dövhet eller hörselnedsättning, barn med hörselnedsättning och utvecklingsstörning, barn med dövblindhet, barn med synnedsättning med ytterligare funktionsnedsättning och barn med grav språkstörning.

Specialskolan har tio årskurser och ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan eller grundsärskolan.

Fäll ihop

Om du vill överklaga

Om du vill överklaga

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) kan överklagas till domstol.

Om socialtjänsten i kommunen där du bor har fattat ett beslut som du inte är nöjd med kan du överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Får du avslag där kan du överklaga till Kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen. Även försäkringskassans beslut överklagas till förvaltningsrätten i första hand.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är tillsynsmyndighet och ska se till att kommunerna och landstingen följer lagarna som styr deras verksamheter. Till IVO kan man vända sig om man har synpunkter på hur landstinget eller kommunen där man bor följer lagarna.

Om du är missnöjd med skolans insatser kan skolan anmälas till Skolinspektionen. Eftersom diskriminering av personer med funktionsnedsättning är förbjudet enligt lag kan du ta kontakt med diskrimineringsombudsmannen, DO, om du anser att ditt barn blir diskriminerat.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-08-16
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lisbeth Ahlqvist, rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Malmö