Långa telefonköer till 1177.Det här meddelandet avser Västra Götaland

Det är många som ringer 1177 på grund av förkylning.
Har du förkylningssymtom ska du stanna hemma. Det finns mycket du kan göra själv. Läs om förkylning på 1177.se.
Läs om vad du kan göra om du har covid-19

Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid SLE

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammation som hör till de reumatiska sjukdomarna. SLE är också en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen.

Man blir inte frisk från SLE men det finns sätt att dämpa besvären och minska risken för de skador som sjukdomen kan ge, främst med hjälp av läkemedel.

Behandling

De läkemedel som används vid SLE kan dämpa och lindra sjukdomen. Ofta får man flera olika läkemedel. Där en del används för att dämpa smärta och andra för att bromsa immunförsvaret.

Olika typer av läkemedel

Det finns flera olika läkemedel för att behandla SLE och de vanligaste är följande:

Ibland kan också andra läkemedel användas för att behandla symtom som uppstår som en följd av SLE, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter, benskörhet och risk för blodpropp.

Olika behandlingsstrategier

SLE behandlas framför allt under de perioder när man har besvär. Sådana perioder brukar kallas för skov. Många har lindriga eller inga besvär mellan skoven, och då brukar läkaren minska eller ta bort behandlingen. Då kan det till exempel räcka med enstaka tabletter med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller kortisonsalva för att minska lindriga besvär från leder och muskler eller hud.

Kroniska och långvariga besvär

Sjukdomen kan även vara mer kronisk med långvariga besvär. Om man får långvariga eller svårare besvär av SLE brukar man ofta få behandling med kortison. Kortison har ofta snabb och god effekt, men för att undvika biverkningar bör du om möjligt undvika att ta höga doser under lång tid. Därför är det vanligt att man även får malarialäkemedel, cellhämmande eller biologiska läkemedel när läkaren bedömer att det kommer att behövas en längre behandlingsperiod. Sådan behandling kan också skydda mot nya skov.

Allvarligt skov

Du kan behöva vård på sjukhus om du får ett allvarligt skov med svårare symtom från till exempel njurar eller nervsystem. Då får du vanligtvis först kortison i högre doser, som sedan trappas ner i takt med att de cellhämmande läkemedlen börjar verka. Det kan ta några veckor eller mer. Gammaglobulin är en annan behandling som framför allt används om du har ett lågt antal blodplättar, så kallad trombocytopeni som gör att du lättare får blåmärken eller andra blödningar.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID

NSAID verkar genom att hämma ett ämne i kroppen som kallas cyklooxygenas eller cox. De kallas därför också cox-hämmare. När cox hämmas minskar kroppens bildning av prostaglandiner, som bland annat framkallar smärta och inflammation. Det leder till att både smärta, inflammation och stelhet dämpas.

Smärtan minskar snabbt, men det kan dröja en till tre veckor innan läkemedlet ger full effekt på inflammationen. Det är inte säkert att inflammationen helt försvinner, utan dessa läkemedel är symtomlindrande.

NSAID används ofta vid kroniska, inflammatoriska sjukdomar och särskilt om du har inflammationer i leder, senor eller muskler. Läkemedlet minskar besvären, men har inte någon långsiktig effekt på sjukdomen. Därför brukar man kombinera NSAID med andra behandlingar som påverkar själva sjukdomen, och inte bara de symtom som sjukdomen ger.

Finns i olika former

Läkemedlet finns till exempel som tabletter, kapslar och stolpiller. Du kan också få läkemedlet direkt på huden som gel.

Några NSAID finns som långverkande tabletter. Dessa kan vara bra att ta på kvällen om du har besvär med stelhet och smärta på morgonen.

Att tänka på när du använder NSAID

Det finns många olika verksamma ämnen i gruppen NSAID. Effekten av de olika läkemedlen är till stor del lika. Däremot kan biverkningarna skilja en del. Ibland kan det därför vara bra att byta från ett NSAID till ett annat. De kan också verka olika lång tid och doseras därför olika ofta för att effekten ska sitta i hela dygnet.

Ta inte flera olika former av NSAID samtidigt utan läkarordination. De liknar varandra och den totala dosen kan bli för hög. Då ökar risken för biverkningar. En del NSAID finns att köpa receptfritt. Vid långvarig smärta ska de framförallt användas under korta perioder.

Om du är överkänslig mot läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller någon annan NSAID kan du få en kraftig reaktion med nässelutslag, rinnsnuva eller andningsbesvär. Sådana reaktioner är vanligare bland personer med astma. Har du astma ska du därför rådgöra med läkare innan du använder NSAID i andra former än som gel. Om du har astma eller allergiska besvär av acetylsalicylsyra eller av andra NSAID ska du aldrig använda NSAID i någon form.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel påverkar njurarna och kan leda till att njurarna fungerar sämre, att vätska samlas i kroppen och att blodtrycket stiger. Därför bör du bara ta NSAID i samråd med läkare om du har någon njursjukdom eller hjärtsjukdom. Detsamma gäller om du har någon leversjukdom.

Var mycket försiktig med att använda NSAID om du har eller har haft återkommande magsår. Diskutera med en läkare innan du använder NSAID om du har problem med magen eller njurarna. Det går att få läkemedel som skyddar magen samtidigt som du behandlas med NSAID.

NSAID minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar, och läkemedlen bör oftast inte användas samtidigt som du tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar, till exempel warfarin.

Behandling vid graviditet och amning

Undvik NSAID om du är eller försöker bli gravid. Prata med en läkare först. Under de tre sista månaderna av graviditeten ska NSAID inte användas alls.

Alla NSAID går över i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att de påverkar barnet när du ammar. Prata med en läkare om du är osäker.

Biverkningar

NSAID kan ge magbesvär som illamående, ont i magen eller diarré. Läkemedlen kan öka risken för magsår. Risken för magsår kan minskas om du också tar läkemedel mot magsår, till exempel omeprazol eller esomeprazol.

NSAID kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Andra biverkningar kan vara huvudvärk, hudutslag eller yrsel.

Även om en del biverkningar är gemensamma för alla NSAID, kan det skilja i hur stor risken är. En del kan ha en lägre risk för magsår än andra, medan risken för hjärtinfarkt och stroke kan vara högre. För andra kan det vara tvärtom. Därför tar läkaren hänsyn till om du har eller har haft andra sjukdomar vid valet av NSAID.

Risken för biverkningar ökar med åldern.

Många användningsområden

NSAID har många användningsområden. De används till exempel vid andra reumatiska sjukdomar och vid artros. NSAID som används vid SLE är läkemedel som innehåller till exempel naproxen och ibuprofen.

Exempel på NSAID som används vid SLE

Läkemedel som innehåller naproxen:

  • Alpoxen
  • Ipaflex
  • Naprocur
  • Naprosyn Entero
  • Naproxen
  • Pronaxen
  • Vimovo, som även innehåller esomeprazol som minskar risken för magsår.

Läkemedel som innehåller ketoprofen:

  • Orudis och Orudis Retard.

Läkemedel som innehåller ibuprofen:

  • Brufen och Brufen Retard
  • Ibumax
  • Ibumetin
  • Ibuprofen
  • Ipren
  • Iprensa.

Kortison

Kortisonläkemedel liknar kroppens eget kortisol och fungerar på samma sätt, men har framställts på konstgjord väg. Kortison minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Kortison dämpar på så sätt inflammationer och hämmar immunförsvaret.

I vissa situationer kan kortison vara direkt livräddande, till exempel vid mycket svåra skov av SLE.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter, i form av en spruta, som dropp direkt i blodet och som salvor eller krämer på huden.

Kortisondropp används när du måste behandlas med mycket höga doser kortison eller när snabb effekt behövs, som till exempel vid svåra skov.

Man får oftast kortison som tabletter. Du kan behandlas med höga doser som akutbehandling för att dämpa ett sjukdomsskov. Sedan trappas dosen gradvis ner till en låg underhållsdos, som du ibland kan behöva ta under långa perioder.

Du kan få en spruta direkt i leden när du till exempel har en ledinflammation. Effekten varar ofta i flera månader.

Du kan få kortison som kräm eller salva när huden behöver behandlas. De är olika starka beroende på vilket kortison som ingår. De starkare har större risk för biverkningar. De kan framförallt orsaka tunn och ömtålig hud. Du ska därför bara använda dem enligt läkarens anvisningar. Svagare hydrokortisonkräm eller hydrokortisonsalva kan köpas receptfritt.

Att tänka på när du använder kortison

Kroppens egen kortisolproduktion minskar om du använder kortison i lite högre doser under en längre tid. Om du slutar tillföra kortison kan du få kortisolbrist, något som kan vara mycket allvarligt. Därför ska du aldrig sluta tvärt med kortison om du har behandlats under en längre tid. I stället ska behandlingen trappas ner gradvis i samråd med läkare.

Om du har behandlats med kortison under en längre tid kan kroppens egen tillverkning av kortisol vara så dämpad att den inte klarar att bilda det extra kortisol som behövs om du får feber, någon allvarligare infektion eller skada. Då kan du behöva ta extra kortison.

Kortison kan dölja tecken på infektion. Därför ska du inte vänta för länge med att söka läkare om du får tecken på infektion, till exempel feber.

Kombinationen av kortison och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID, ökar risken för blödningar i magen.

Behandling vid graviditet och amning

Du kan använda kortison när du är gravid, men det bör alltid ske i samråd med läkare. Om det är möjligt ska du undvika höga doser eftersom risken kan öka för tidig födsel och minskad tillväxt hos barnet.

Prata med en läkare om du behöver använda kortison när du ammar. Kortison passerar över i modersmjölken, men om du följer doseringsanvisningarna finns det inget som tyder på att det påverkar barnet.

Biverkningar

Biverkningar av kortison får man oftast vid behandling under en lång tid. De är också beroende av hur hög dos du tar. Kortison kan orsaka en rad biverkningar, men är samtidigt ett läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom. Kortison i låga doser under kortare perioder ger större fördelar än nackdelar eftersom inflammationen dämpas så effektivt.

Om du får sprutor är det bara en liten del av kortisonet som går ut i blodet och därför är risken för biverkningar mindre.

Hos en del personer som använder kortison kan vätska samlas i kroppen. Du kan till exempel få svullna händer och fötter. En del personer kan få högt blodtryck eller förhöjt blodsocker. Du kan få tunn och ömtålig hud, blåmärken eller så kan det ta längre tid än vanligt för sår att läka. En del kan också få ökad aptit och ändrad ämnesomsättning. Det kan göra så att du går upp i vikt. Kroppsfettet kan omfördelas så att ansiktet och magen blir rundare.

Om du tar höga doser av kortison kan du bli överaktiv och få svårt att sova. Då kan du behöva ta sömntabletter under en kortare period för att få sova och behålla en vanlig dygnsrytm.

En av de allvarligaste biverkningarna är benskörhet, som ökar risken för benbrott. Det kan du i viss mån förebygga genom att äta tillskott av kalcium och D-vitamin.

Kortison minskar kroppens känslighet för insulin. Det kan leda till att du utvecklar diabetes. Om du redan har diabetes krävs ofta extra intensiv behandling av diabetessjukdomen under hela kortisonbehandlingen.

Kortison har flera olika användningsområden

Kortison används på flera olika sätt, bland annat vid andra reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, allergier eller astma.

Exempel på kortisonläkemedel som används vid SLE 

  • Depo-Medrol 
  • Prednisolon 
  • Solu-Medrol.

Malarialäkemedel

Läkemedel som från början togs fram för att användas mot malaria används i dag ofta för behandling av reumatiska sjukdomar. Man tar då högre doser än vad man gör vid malaria.

Malarialäkemedel kan både lindra och förhindra nya skov av SLE. Det är inte klarlagt exakt hur läkemedlet verkar, men det minskar den inflammatoriska aktiviteten i immunförsvarets celler.

De verksamma ämnena hydroxiklorokin och klorokinfosfat är malarialäkemedel som används vid SLE. I första hand används hydroxiklorokin. De används främst för att minska besvären från leder och hud. Det tar lång tid innan malariapreparaten ger någon effekt. Man måste därför ta läkemedlen i flera månader innan man känner att de börjar hjälpa. Det kan ta en till tre månader innan läkemedlet har fått full effekt.

Läkemedlet kan minska risken för skov som utlöses av solljus.

Studier visar att hydroxiklorokin kan förbättra prognosen vid njurinflammation och bidra till att minska de organskador SLE kan orsaka på lång sikt. Malarialäkemedlen sänker blodfetterna, vilket är positivt med tanke på att risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar om man har SLE. Rökning minskar effekten av hydroxiklorokin när man har SLE.

Läkemedlet finns som tabletter.

Att tänka på när du använder hydroxiklorokin och klorokinfosfat

Du ska inte använda läkemedlen om du har epilepsi, porfyri eller vissa skador på syn eller hörsel.

Behandling vid graviditet och amning

Prata med en läkare om du behöver använda läkemedlen när du är gravid eller ammar. Om du behöver denna typ av läkemedel när du är gravid får du oftast hydroxiklorokin.

Du bör inte sluta ta hydroxiklorokin under graviditeten eftersom det kan öka risken för skov av sjukdomen.

Biverkningar

Läkemedlen har oftast inga allvarliga biverkningar. Men vissa personer kan må illa, tappa aptiten och känna obehag från magen. Det brukar bli bättre när man har tagit läkemedlet en tid. En del kan få suddig syn och svårigheter att ställa om ögat från fjärrseende till närseende och tvärtom. Dessa besvär från ögonen kommer ofta tidigt i behandlingen och är inte farliga, utan brukar gå över om man slutar med läkemedlet eller sänker dosen.

Om du behandlas med höga doser under lång tid finns en liten risk att du kan få skador på ögats näthinna. Risken är betydligt mindre med hydroxiklorokin än med klorokinfosfat. Om du behandlas under lång tid ska du kontrollera ögonen hos en ögonläkare.

Hudutslag, klåda och pigmentförändringar i huden är andra biverkningar som kan förekomma.

Exempel på malarialäkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller hyroxiklorokin:

  • Plaquenil.

Läkemedel som innehåller klorokinfosfat:

  • Klorokinfosfat RPH Pharma.

Cellhämmande läkemedel

Cellhämmande läkemedel hämmar cellernas förmåga att dela sig och har därför störst verkan på celler som delar sig fort. Cellerna i immunförsvaret tillhör de celler i kroppen som delar sig och förnyas snabbast. Därför har cellhämmande läkemedel stor dämpande effekt på immunförsvaret, vilket i sin tur leder till att inflammation vid SLE dämpas.

Cellhämmande läkemedel används oftast tillsammans med kortison när viktiga inre organ i kroppen är påverkade av SLE. De kan också användas som tillägg till kortison när sjukdomen annars kräver höga doser kortison under lång tid.

Det tar tid innan cellhämmande läkemedel verkar fullt ut. Det kan ta från några veckor upp till tre månader innan du känner av någon effekt, beroende på vilket cellhämmande läkemedel du använder.

Flera olika läkemedel

I första hand används mest läkemedel som innehåller de verksamma ämnena azatioprin, cyklofosfamid och mykofenolatmofetil vid SLE. I vissa fall kan två andra ämnen prövas till exempel metotrexat eller ciklosporin.

Du kan bli känslig för infektioner

Alla cellhämmande läkemedel påverkar benmärgen. Det kan leda till för lågt antal vita eller röda blodkroppar eller blodplättar. Det kan göra att du blir känsligare för infektioner eller att du lätt blöder.

Därför är det viktigt att du söker läkare om du har tecken på infektion i kroppen. Symtomen kan till exempel vara feber, hosta, halsont, diarréer, utslag på huden eller att du behöver kissa ofta. Detta är också anledningen till att du regelbundet måste kontrollera blodet med blodprover när du använder cellhämmande läkemedel.

Det går ofta att minska påverkan på benmärgen genom att minska dosen.

Kroniska infektioner, som till exempel tuberkulos och hepatit kan påverka så att du inte kan använda cellhämmande läkemedel.

Hantera försiktigt

Du måste vara mycket försiktig när du hanterar cellhämmande läkemedel, eftersom det är viktigt att andra personer inte får i sig något av läkemedlet. Du ska undvika att dela eller krossa tabletter och alltid lämna tillbaka överblivna läkemedel till ett apotek.

Azatioprin

Azatioprin har länge använts efter transplantationer för att minska risken för att kroppen stöter bort transplanterade organ. Om du har SLE kan du få azatioprin när inre organ, som till exempel njurarna är påverkade av sjukdomen. Läkemedlet används också som tillägg till kortison så att kortisondosen kan sänkas.

Det kan dröja upp till ett par månader innan du får full effekt av läkemedlet.

Läkemedlet finns som tabletter.

Att tänka på när du använder azatioprin

Undvik att ta azatioprin samtidigt som du använder allopurinol, som är ett medel mot gikt. Det gäller om det inte särskilt har ordinerats av läkare och doserna av båda läkemedlen har anpassats till varandra. Eftersom allopurinol hämmar det enzym som bryter ner azatioprin ökar halten av azatioprin i blodet. Det kan skada kroppen.

Behandling vid graviditet och amning

Du bör alltid prata med en läkare inför en planerad graviditet om du behandlas med azatioprin. Du bör inte amma om du måste ta azatioprin.

Biverkningar

En del personer som tar azatioprin kan bli illamående och få magbesvär. Besvären kan minska efter en tids användning. Hos vissa kan levern påverkas, och det brukar upptäckas på blodprover. En del kan få feber, andra kan få hudutslag och klåda.

Exempel på cellhämmande läkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller azatioprin:

  • Azatioprin eller Azathioprin
  • Imurel.

Cyklofosfamid

Du kan behandlas med cyklofosfamid som dropp om du har ett svårt skov av SLE, med exempelvis inflammation i njurar eller nervsystem. Det sker för det mesta en gång i månaden. Du kan också få tabletter som du tar varje dag.

Effekten kommer vanligen inom några veckor.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter och som dropp direkt i blodet.

Att tänka på när du använder cyklofosfamid

Grapefrukt kan minska läkemedlets verkan. Du bör därför inte äta grapefrukt eller dricka grapefruktjuice när du använder läkemedlet. Du bör inte heller dricka alkohol eftersom risken för illamående och kräkningar ökar.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda cyklofosfamid när du är gravid. Läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka missbildningar. Du bör använda säkra preventivmedel under behandlingen och sluta ta läkemedlet minst tre månader före en planerad graviditet. Det gäller både män och kvinnor.

Du ska inte amma om du behandlas med cyklofosfamid. Ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet.

Biverkningar 

Risken för biverkningar av cyklofosfamid är mindre om du får det som dropp direkt i blodet, än om du tar läkemedlet som tabletter.

Om du tar cyklofosfamid som dropp är påverkan på benmärgen störst cirka tio dagar efter behandlingen. Därför får du ofta lämna ett blodprov då. Du får också lämna ett blodprov inför varje droppbehandling.

En del mår illa när de får cyklofosfamid, särskilt om de behandlas med dropp. Illamåendet brukar vara värst ungefär tolv timmar efter behandlingen, sedan går det gradvis över. Illamåendet kan ofta minskas med läkemedel.

Urinblåsan kan bli irriterad och börja blöda när du behandlas med cyklofosfamid. Det beror på att giftiga nedbrytningsprodukter samlas i urinen. Om man behandlas med dropp går det att skydda urinblåsan med läkemedel som neutraliserar de giftiga ämnena.

Det är viktigt att du tar läkemedlet på morgonen, dricker mycket och kissar ofta. På så vis passerar ämnena ut ur urinvägarna så fort som möjligt. Du ska kontakta en läkare om du får besvär som liknar de som man får vid urinvägsinfektion, till exempel sveda och täta trängningar. Anledningen är att irritationen i urinblåsan kan ge bestående skador.

Du kan tappa hår, men det brukar växa ut igen när du avslutar behandlingen.

Behandling med cyklofosfamid under lång tid kan öka risken för ofrivillig barnlöshet. Det gäller både män och kvinnor. Risken är störst om du är över 30 år och den ökar ju mer cyklofosfamid du har fått.

Läkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller cyklofosfamid:

  • Sendoxan.

Mykofenolatmofetil

Mykofenolatmofetil används för att förhindra att kroppen stöter bort transplanterade organ. Men läkemedlet har också god effekt på SLE, särskilt vid njurinflammation som orsakats av SLE.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter och kapslar.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda mykofenolatmofetil när du är gravid. Det finns i dag inte tillräcklig kunskap om hur läkemedlet fungerar under graviditet. Om du behandlas med mykofenolatmofetil ska du använda säkra preventivmedel. Du ska inte heller använda läkemedlet när du ammar.

Biverkningar 

Det är inte klarlagt i vilken utsträckning personer som har SLE får biverkningar av mykofenolatmofetil. De flesta rapporter som finns om biverkningar av mykofenolatmofetil gäller personer som har genomgått transplantationer, och de behandlas ofta med flera olika immundämpande läkemedel samtidigt. Det verkar som om de flesta som har SLE tål mykofenolatmofetil ganska bra.

En del personer kan få besvär från mag-tarmkanalen som illamående, förstoppning, diarré eller kräkningar. Magsår förekommer. Andra får feber eller influensabesvär. Risken för infektioner ökar av mykofenolatmofetil. Därför är det viktigt att du söker en läkare om du har sådana symtom. Ibland kan levern påverkas, något som brukar upptäckas med blodprover.

Exempel på läkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller mykofenolatmofetil:

  • CellCept
  • Myfenax.

Metotrexat

Metotrexat används framför allt för att behandla inflammationer i leder eller i huden om man har SLE. Vid reumatisk sjukdom bromsar läkemedlet sjukdomsförloppet genom att immunförsvaret hämmas. Det gör att inflammationen minskar. Effekten kommer vanligen inom två till tre månader.

Läkemedlet kan även användas vid vissa tumörsjukdomar, men då används mycket högre doser än vid reumatiska sjukdomar.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter och i form av en spruta. 

Att tänka på när du använder metotrexat

Läkemedlet tas i låg dos en gång i veckan.

Behandling vid graviditet och amning

Metotrexat kan orsaka missbildningar hos foster. Därför bör du använda säkra preventivmedel under behandlingen och sluta ta läkemedlet minst tre månader före en planerad graviditet. Det gäller både män och kvinnor. Du ska undvika läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Biverkningar 

En biverkning av metotrexat kan vara illamående dagen efter att du har tagit läkemedlet. Illamåendet kan minskas genom att sänka dosen eller ta tabletterna på kvällen. Du kan även ta tabletter med folsyra, som är ett B-vitamin för att motverka och lindra illamåendet. Du ska inte ta folsyra samma dag som metotrexat, eftersom det kan minska dess effekt. Ett annat alternativ till att minska illamåendet kan vara att få metotrexat i form av en spruta.

En del personer kan få inflammation i munhålans slemhinnor, huvudvärk, yrsel, håravfall, hudutslag eller tappa matlusten.

Påverkan på levern är en annan biverkan, som ofta beror på hur hög dos du tar. Leverpåverkan går tillbaka om du gör ett uppehåll med behandlingen och därefter eventuellt minskar dosen. Leverpåverkan brukar man inte märka själv utan det upptäcks på blodprover som bör tas regelbundet under behandlingen.

En biverkning som är sällsynt men allvarlig är torrhosta och andningsbesvär som beror på inflammation i luftvägarna. Om du får sådana besvär ska du genast kontakta läkare.

Läkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller metotrexat:

  • Ebetrex 
  • Metoject 
  • Metotab 
  • Metotrexat.

Ciklosporin

Cyklosporin används framför allt som allmänt sjukdomsdämpande tillägg till kortison om man har SLE. Dessutom används det vid vissa symtom från njurar och blod som beror på SLE.

Ciklosporin har även andra användningsområden, som till exempel för att förhindra att transplanterade organ stöts bort av kroppen och vid psoriasis.

Läkemedlet finns som kapslar.

Att tänka på när du använder ciklosporin

Du kan vara mer mottaglig för infektioner när du behandlas med immunhämmande läkemedel. Därför ska du kontakta läkare om du får symtom som feber, ont i halsen och förkylning eller andra influensaliknande symtom.

Ciklosporin kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Därför bör du tillsammans med din läkare ha en noggrann genomgång av vilka läkemedel du använder innan du påbörjar behandlingen med ciklosporin.

Grapefrukt och grapefruktjuice hämmar kroppens nedbrytning av ciklosporin och du kan då få för mycket ciklosporin i blodet. Därför ska du undvika grapefrukt när du behandlas med ciklosporin. Johannesört kan minska koncentrationen av ciklosporin och bör därför heller inte användas samtidigt.

Du bör prata med en läkare om du är sjuk och riskerar att bli uttorkad, till exempel vid magsjuka eller hög feber. Du kan eventuellt få minska dosen eller göra ett uppehåll med läkemedlet, eftersom det då kan påverka njurarna negativt.

Behandling vid graviditet och amning

Du kan fortsätta ta läkemedlet när du är gravid, men bör ändå prata med en läkare inför en planerad graviditet.

Du ska undvika läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Biverkningar

En del personer som använder läkemedlet kan till exempel få magbesvär, hårväxt, trötthet, huvudvärk, muskelbesvär eller svullet tandkött. Man kan också få högt blodtryck, nedsatt njurfunktion eller påverkan på levern, blodfetterna eller saltbalansen. Därför får du regelbundet gå på kontroller under behandlingen.

Exempel på läkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller ciklosporin:

  • Ciqorin
  • Ciklosporin IVAX
  • Sandimmun Neoral.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel används vid svåra sjukdomssymtom och kan hjälpa om du inte får tillräcklig effekt av kortison och cellhämmande läkemedel. Det biologiska läkemedel som använts mest mot SLE innehåller det verksamma ämnet rituximab. Det har använts vid svåra skov, särskilt med symtom från njurarna. Ett nyare läkemedel är belimumab, som framför allt används vid svårbehandlade symtom från hud och leder.

Några celler i immunförsvaret, B-lymfocyter, bildar speciella proteiner som kallas antikroppar. Antikroppar är viktiga i försvaret mot infektioner, men kan också orsaka sjukdom till exempel vid SLE. De ovan nämnda biologiska läkemedlen påverkar på olika sätt dessa antikroppsproducerande celler.

Biologiska läkemedel kan verka på många olika sätt. Gemensamt för gruppen är att läkemedlen påverkar specifika processer i immunsystemet.

Hur snabbt läkemedlen ger effekt varierar. Några biologiska läkemedel kan ha mycket snabb effekt medan det för andra kan dröja upp till sex månader innan de ger full effekt. Om du får bra effekt av ett biologiskt läkemedel kan du ofta fortsätta med det under lång tid. Hur ofta du får läkemedlet beror på vilken sort du använder.

Finns i olika former

Läkemedlet finns som tabletter och i form av en spruta.

Att tänka på när du använder biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel påverkar immunförsvaret och man bör därför göra ett uppehåll om man får en infektion. Du bör vänta tills infektionen har läkt innan du återupptar behandlingen. Du kan också behöva göra uppehåll i behandlingen om du ska opereras.

Behandling vid graviditet och amning

Generellt ska man undvika biologiska läkemedel när man är gravid. Prata alltid med en läkare i god tid innan en planerad graviditet gällande läkemedelsbehandling. Rekommendationen är att kvinnor bör göra uppehåll med rituximab i ett år och belumimab fyra månader före planerad graviditet.

Vad gäller amning finns inte några säkra rekommendationer. Läkemedlen bör inte användas under amning.

Biverkningar

Du kan känna svaga influensaliknande symtom som frysningar och värk i leder eller muskler. Detta kan komma i början av behandlingen och går vanligtvis över av sig själv. Du kan ta receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon för att lindra besvären.

Förutom risken för tuberkulos finns risk för andra infektioner, främst i luftvägarna. Vanligast är förkylningar. Du kan också få urinvägsinfektion, infektion i en led eller lunginflammation. Om du redan har en infektion i ett sår kan den förvärras. Om du får en infektion ska du göra uppehåll med behandlingen till dess att infektionen har läkt, annars finns en risk för att du blir sämre.

Huden kring det ställe där du fått sprutan kan rodna men det är vanligtvis ofarligt. Någon gång kan rodnaden bli stor och så besvärande att behandlingen avbryts. Kraftiga allergiska reaktioner är ganska ovanliga. Om det är viktigt att fortsätta behandlingen trots den allergiska reaktionen kan du få kortison och läkemedel mot allergi i form av antihistaminer.

Exempel på biologiska läkemedel som används vid SLE

Läkemedel som innehåller belimumab:

  • Benlysta.

Läkemedel som innehåller rituximab:

  • Mabthera
  • Rixathon
  • Ruxience
  • Truxima.

Andra läkemedel kan behövas

Man kan ibland behöva ta andra läkemedel mot till exempel blodpropp, högt blodtryck, höga blodfetter och benskörhet.

Behandling mot blodpropp

SLE ökar risken för blodpropp. Därför kan man behöva blodförtunnande läkemedel, till exempel acetylsalicylsyra. Acetylsalicylsyra minskar blodplättarnas förmåga att fastna vid varandra och bilda blodproppar.

Om man får en akut blodpropp brukar man få blodförtunnande som spruta och i sällsynta fall dropp. Efter några dagar brukar man få gå över till tabletter med det verksamma ämnet warfarin, som man kan ta under längre tid. Det är viktigt att du följer läkarens råd och regelbundet kontrollerar blodet genom att lämna blodprover när du behandlas med warfarin. Annars riskerar du att få blödningar.

Det finns andra typer av blodförtunnande läkemedel i tablettform som du ibland kan få mot blodpropp vid SLE, men inte om du har så kallade fosfolipidantikroppar. Det är viktigt att du berättar att du har SLE om du får akut blodpropp som kräver behandling med blodförtunnande läkemedel.

Behandling mot högt blodtryck

Högt blodtryck kan skada njurarna och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom risken för den här typen av skador ökar ytterligare när du har SLE är det mycket viktigt att du får behandling om du har högt blodtryck.

Behandling mot höga blodfetter

SLE kan påverka blodfetterna så att du får högre halter av triglycerider och lägre halter av HDL-kolesterol, som kallas det nyttiga kolesterolet. Dessutom kan kortisonbehandling öka halterna av LDL-kolesterol, som kallas det skadliga kolesterolet.

Eftersom SLE ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar bör man behandla höga blodfetter på vanligt sätt med kost, motion och, när detta inte hjälper, med blodfettsänkande läkemedel. Malarialäkemedel som man kan få mot SLE hjälper till att sänka blodfetterna.

Behandling mot benskörhet

Risken för benskörhet ökar om du har SLE och har behandlats med kortison under en längre tid. Många som har SLE får kalk- och D-vitamintillskott för att förhindra att skelettet kalkas ur. Svår benskörhet kan behandlas med läkemedel, till exempel så kallade bisfosfonater. Du kan också behandlas med bisfosfonater i förebyggande syfte om du tar kortison i höga doser eller under långa perioder.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Du kan själv rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan