Kostnader och ersättningar

Ekonomiskt stöd när du är sjuk

Att bli sjuk och sjukskriven en period påverkar din ekonomi. Du kan behöva betala för sjukvård och läkemedel. Sjukpenningen är lägre än lönen. Det finns ställen att vända sig till för att få råd och stöd om du inte klarar av att betala dina utgifter.

En sjukskrivning kan vara olika lång. Det beror bland annat på vilket arbete du har, på vilket sätt du är sjuk och hur allvarlig sjukdomen är. Om du är sjukskriven under en längre tid kan du behöva olika former av stöd.

Sjukvård och läkemedel

Sjukvården i Sverige är subventionerad. Det betyder att du inte betalar så mycket som det egentligen skulle kosta varje gång du får vård. Hur mycket du betalar kan skilja mellan regionerna.

Kostnaden för att vara inlagd på sjukhus beror på var i Sverige du är, men du betalar som mest 110 kronor per dygn. Det finns högkostnadsskydd för både sjukvård och läkemedel, men de täcker inte hela kostnaden.

I Sverige finns det så kallade socialförsäkringssystemet. Det innebär att du kan ha rätt till olika förmåner från Försäkringskassan när du blir sjuk.

Sjuklön och sjukpenning

Försäkringskassans webbplats finns detaljerad information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och om de olika sorters ersättningar som beskrivs här.

Senaste informationen om covid-19

För den senaste informationen om vad som gäller i samband med covid-19 behöver du gå in på Försäkringskassans webbplats för en uppdatering.

Läs mer om när du behöver stanna hemma vid covid-19.

Sjuklön om du är anställd

Sjukanmäl dig alltid till din arbetsgivare om du är sjuk och har en anställning. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första fjorton dagarna av sjukskrivningen. Men du behöver träffa en läkare och få ett läkarintyg om du är sjuk i mer än sju dagar. Sjuklönen är 80 procent av lönen och betalas ut av din arbetsgivare.

Du kan läsa och skicka dina läkarintyg till Försäkringskassan genom att logga in på 1177.se. Du kan också skriva ut läkarintyg för att ge till din arbetsgivare. Läs om Mina intyg här.

Sjukpenning

Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar ska din arbetsgivare sjukanmäla dig hos Försäkringskassan. Du behöver träffa en läkare för att få ett nytt läkarintyg. Det ska lämnas till både Försäkringskassan och din arbetsgivare. Ansök sedan om sjukpenning hos Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till det.

Hel sjukpenning är oftast ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, som också kallas SGI. Det är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och som styr hur mycket sjukpenning du kan få.

Du som inte har en arbetsgivare

Har du ingen arbetsgivare anmäler du dig till Försäkringskassan den första sjukdagen. Det räcker inte med att bara skicka in ett läkarintyg. Du gör din anmälan på Försäkringskassans webbplats.

Det gäller om du har enskild firma, är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag eller är uppdragstagare. Det ska du också göra om du är ledig med föräldrapenning eller graviditetspenning eller är arbetslös.

Ersättning om du är arbetslös

Du som är arbetslös och blir sjuk måste vara anmäld hos Arbetsförmedlingen för att få sjukpenning.

Karensavdrag

Du får ett avdrag på lönen i början av din sjukperiod. Det så kallade karensavdraget är 20 procent av din sjuklön eller sjukpenning en genomsnittlig arbetsvecka.

Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut

En handläggare på Försäkringskassan kontaktar dig innan du får ett beslut om avslag. Då har du möjlighet att lämna synpunkter.

När du får beslutet från Försäkringskassan har din handläggare redan avslutat ärendet. Det enda sättet att få beslutet ändrat är att be om en omprövning. Du behöver då fylla i en blankett. Du hittar mer information i beslutet eller på Försäkringskassans webbplats.

Försäkringar

Det är bra om du går igenom vilka försäkringar du har. Det finns privata försäkringar och sådana som hör till en anställning. Det finns också försäkringar som tecknas genom ett fackförbund eller en förening. De är komplement till ersättningen från Försäkringskassan.

Du som är anställd har ofta en kollektivavtalad försäkring. Genom en sådan försäkring kan du få ersättning för en del av den minskade inkomsten när du är sjukskriven.

Du kan också ha en diagnosförsäkring. Den betalas ut som ett engångsbelopp om du har en sjukdom som täcks av försäkringen.

Den som har eget företag har ofta en avbrottsförsäkring som komplement till en privat sjukförsäkring.

Ersättningskollen

Ersättningskollens webbplats kan du räkna ut hur mycket pengar du får om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Där visas bara information om ersättningarna från Försäkringskassan och en del ersättningar från arbetsgivaren. Du kan också ha privata försäkringar eller försäkringar genom arbetsgivare eller fackförbund som ger dig rätt till ersättning, men de visas inte på webbplatsen.

Prata med din arbetsgivare, ditt fackförbund eller försäkringsbolag om du har frågor om försäkringar.

Andra ersättningar att söka

Det finns andra ersättningar som du kan söka hos Försäkringskassan.

Du kan söka följande ersättningar:

  • Rehabiliteringspenning. Den kan du få när du arbetstränar efter en sjukskrivning.
  • Sjukersättning. Den kan få om du har en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid i något arbete som finns på arbetsmarknaden. Du kan även få bostadstillägg om din sjukersättning är låg.
  • Merkostnadsersättning. Den kan du få om du har stora kostnader på grund av din sjukdom.
  • Tillfällig föräldrapenning. Den kan du få om du inte kan arbeta för att du är hemma med ett sjukt barn.

Du som är förälder till ett barn som är allvarligt sjuk kan söka olika ersättningar.

Du kan söka följande ersättningar:

  • tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn
  • omvårdnadsbidrag
  • merkostnadsersättning.

Du som hjälper en sjuk närstående kan i vissa fall bli anställd av kommunen. Kontakta kommunen för att höra vad som gäller där du bor.

Du som är närstående till någon som är mycket sjuk kan få närståendepenning för att vårda den personen.

Stöd från fonder och stiftelser

Du kan söka pengar ur fonder och stiftelser om du har en låg inkomst och nästan inga sparade pengar.

En stiftelse innebär att en förvaltare tar hand om en summa pengar för ett bestämt ändamål, till exempel för att du som är sjuk ska kunna söka pengar. Sjukhus, kommuner, yrkesföreningar och Svenska kyrkan är exempel på förvaltare. Stiftelserna får pengar genom gåvor, testamenten eller insamlingar.

Svenska kyrkan förvaltar även stiftelser där du kan söka pengar vid en akut ekonomisk kris. Du behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan för att söka, men oftast behöver du bo inom församlingen.

Länsstyrelsernas webbsida finns information om vilka stiftelser som finns. Många stiftelser har egna webbplatser.

Undersök din ekonomi

Det kan vara klokt att göra en budget över inkomster och utgifter om du blir sjuk och sjukskriven. En del utgifter kanske går att minska på.

Om du har svårt att betala en räkning kan du ta kontakt med det företag som har skickat räkningen. Du kan fråga om du till exempel kan dela upp betalningen och betala mindre summor åt gången tills skulden är betald. Det kallas för en avbetalningsplan.

Du kan också kontakta din bank eller långivare. Du som har lån kanske kan se över dina lån för att minska månadskostnaden eller avstå från att betala av på ett lån under en period.

Om du behöver hjälp

Det finns ställen som du kan kontakta för att få råd och stöd om du har svårt att betala dina utgifter.

Kuratorns roll

På de flesta sjukhuskliniker finns en kurator. Du kan boka en tid med hen för att gå igenom din ekonomiska situation och undersöka vilken hjälp som finns att få. Prata med en sjuksköterska eller läkare som kan hjälpa dig att kontakta kuratorn.

Kommunens rådgivare

I varje kommun finns budget- och skuldrådgivare. Till dem kan du vända dig för att få råd om din ekonomi. Du kan till exempel få hjälp med följande:

  • göra en budget
  • välja vilka räkningar som bör betalas först
  • göra en avbetalningsplan.

Det kan kännas pinsamt att prata om ekonomi och skulder. Men det är bra om du ber om hjälp så tidigt som möjligt, innan dina skulder har blivit för stora. Budget- och skuldrådgivare har tystnadsplikt.

Mer information finns på din kommuns webbplats. Du hittar kontaktuppgifter här.

Hjälp från Kronofogden

Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med ekonomiska skulder. Du kan kontakta Kronofogden för att få råd och tips om du till exempel är skyldig ett företag pengar.

Du kan ansöka om så kallad skuldsanering om du har mycket skulder. Det betyder att du helt eller delvis kan bli av med skulderna.

Mer information finns på Kronofogdens webbplats.

God man

Du som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan få hjälp av en så kallad god man. Hen hjälper dig med praktiska saker som att ta hand om ekonomin, till exempel betala räkningar eller söka olika former av stöd. Du ansöker om god man hos kommunen.

Stöd från socialtjänsten

Du kan ansöka om försörjningsstöd hos socialtjänsten i din kommun om du inte kan betala dina räkningar. Försörjningsstöd kallades tidigare för socialbidrag.

Försörjningsstödet hjälper dig med kostnaden för dina mest grundläggande behov, till exempel mat och hyra. Du kan oftast inte få försörjningsstöd om du exempelvis äger en bil eller har en sambo som har pengar.

Mer information finns på din kommuns webbplats.

Till toppen av sidan