Artroskopi
Artroskopi innebär att en läkare undersöker eller opererar en led med hjälp av ett artroskop. Ett artroskop är ett tunt metallrör som innehåller en kamera. Det förs in i leden genom ett litet hål och överför bilder till en bildskärm, där läkaren kan undersöka leden och följa arbetet.
Artroskopi används oftast för att behandla knäleder och axelleder, till exempel vid skador på menisker eller korsband i knät, eller om man råkat vrida axeln ur led. Metoden används även på andra leder, till exempel i armbågsleden, handleden, höftleden, fotleden eller käkleden.
Artroskopi brukar även kallas titthålsoperation.
Läs mer om knäledsartros, korsbandsskada och meniskskada.
Förberedelser
Du får vanligtvis inte äta, dricka, röka eller snusa natten före operationen. Du får tvätta dig med en speciell bakteriedödande tvål på kvällen före och även på operationsdagens morgon för att minska risken för infektion efter ingreppet. Tvålen köper du själv på ett apotek.
Hur går behandlingen till?
Du får antingen lokalbedövning, ryggbedövning eller blir sövd med narkos innan behandlingen.
Läkaren gör centimeterlånga hål i huden och för in artroskopet. Små verktyg förs sedan in under kontroll av kameran. Leden undersöks och eventuella trasiga delar i leden tas bort eller sys ihop. Slutligen sys eller tejpas hålen i huden ihop innan förband läggs över såren. Operationen tar vanligtvis mellan 20 minuter och en timme.
Du känner ingenting om du får narkos eller ryggbedövning. Men kan ibland känna att du blir opererad om du får lokalbedövning, utan att det gör ont. Du kan få lugnande läkemedel om du tycker att det är obehagligt.
Hur mår jag efteråt?
Du får prata med den läkare som har opererat dig. Du kan också få träffa en fysioterapeut för att gå igenom ett träningsprogram och få råd om hur du ska göra de närmaste dagarna. Man åker vanligen hem samma dag.
Det gör inte speciellt ont efteråt, men du kan känna dig lite stel. Ibland får du ta smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel under något dygn.
Byt förband efter en tid
Du behöver vanligtvis byta förband efter tre till sex dagar, när det har bildats en sårskorpa. Då kan du duscha med förbanden kvar. Sedan tar du bort de våta förbanden och tvättar området med tvål och vatten. Till sist sätter du på nya förband. Det är bra att fråga läkaren innan du lämnar sjukhuset om du är osäker på vad som gäller.
Ovanligt med komplikationer
Det är sällsynt med komplikationer efter en artroskopi.
Det finns en ökad risk för blodpropp om du blir opererad i höftleden, knäleden eller fotleden. Det är viktigt att informera din läkare om du använder P-piller då detta kan öka risken för blodpropp. Läkaren kan välja att skriva ut sprutor som innehåller läkemedel som minskar risken för blodpropp. Du kan få ta dem under cirka två veckor efter operationen.
Det är ovanligt med infektioner efter en titthålsoperation. Tecken på att du har fått en infektion kan vara följande:
- Att det bildas vätska i såren.
- Att leden svullnar upp och blir varm.
- Att huden omkring såren rodnar.
Du kan samtidigt få feber och tilltagande värk. Det kan göra mer ont när du rör dig. Kontakta alltid en vårdcentral eller sjukhuset där du opererades om du har sådana symtom.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
Vad du kan förvänta dig i din kontakt med vården
I din kontakt med vården ska det finnas en överenskommelse – ett patientkontrakt, där det är tydligt:
- vad du ska hålla koll på för att veta när du behöver söka vård
- vart du ska vända dig när du behöver vård eller stöd
- vad som är ditt nästa steg i din vård och behandling
- hur du själv kan påverka tider och upplägg för dina kontakter med vården
- vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt
- vem som är din fasta vårdkontakt/kontaktperson om du är i behov av en sådan.
Din överenskommelse – ditt patientkontrakt hittar du i din journal via nätet genom att logga in i journalen och sedan skriva in ”överenskommelse” i sökrutan. Du kan även be om att få den nedskriven eller utskriven av din vårdgivare.
Prata gärna med vårdpersonalen om ditt patientkontrakt och om du har frågor kring din delaktighet i din vård.