Dialys är en behandling som hjälper njurarna att rena blodet när de inte längre klarar av det på egen hand. Dialysens uppgift är att ta bort överflödigt vatten och ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena brukar kallas för restprodukter. I vanliga fall följer restprodukter och överflödigt vatten med urinen ut ur kroppen.

Vid bloddialys används en maskin för att rena ditt blod

Bloddialys innebär att blodet leds från ett blodkärl genom en tunn slang till en maskin. Maskinen filtrerar blodet och avlägsnar restprodukterna. Sedan leds det rena blodet tillbaka in i kroppen genom en annan slang.

Behandlingen brukar ske på en dialysmottagning två till tre gånger i veckan.

Innan du får bloddialys första gången behöver vissa blodkärl förberedas. Det blodkärl som ska användas under dialysen behöver bli större. Läkaren förstorar blodkärlet genom en operation åtta till tio veckor innan du börjar med behandlingen. Här beskrivs några metoder som läkaren kan använda.

Du kan få en AV-fistel

Det finns två sorters blodkärl i kroppen, artärer och vener. Eftersom vener inte har tillräckligt stort blodflöde behöver läkaren skapa ett speciellt blodkärl, en så kallad AV-fistel. Det är en koppling som förenar en artär och en ven. Detta gör att blodflödet ökar i venen.

Läkaren skapar fisteln under en operation. Du får lokalbedövning. En del behöver bli sövda med narkos.

Fisteln sätts in på armen

Det är vanligt att få fisteln vid handleden eller på underarmen. En del kan få den i armvecket. Du kan känna fisteln som ett blodkärl under huden. Den är oftast en centimeter i diameter.

Hur länge du kan ha din fistel varierar. Många kan ha den i flera år. Andra behöver byta efter några månader.

Du kan få en graft

Ibland går det inte att skapa en fistel av kroppens egna blodkärl. Då kan läkaren operera in ett konstgjort blodkärl i armen i stället. Ett sådant kärl kallas för graft. Det fungerar på samma sätt som en fistel.

Du kan få en slags kateter – CDK

I stället för en fistel kan du få en tunn plastslang insatt i ett blodkärl. Det kan till exempel vara om bloddialysen behöver göras snabbt eller det inte fungerar med en fistel. Slangen kallas för CDK, central dialyskateter. Den läggs ofta i en ven på halsen.

Slangen kan också läggas under huden och komma ut på bröstet om slangen ska användas under en längre tid.  

Du kan också få slangen insatt genom ett blodkärl i ljumsken.

Det vanligaste är att få behandlingen på en dialysmottagning. Då får du hjälp med dialysen. I rummet kan det ofta vara flera personer som får dialys samtidigt.

Du får sitta eller ligga i en fällbar stol eller en säng under behandlingen. Du kan sova, titta på tv, lyssna på musik eller läsa.

Varje behandlingstillfälle tar ungefär fyra timmar, men tiden kan variera. Du får behandlingen två till tre gånger i veckan.

Behandlingens olika steg

Du får lämna blodprov före behandlingen. Du får också ett läkemedel för att inte blodet ska levra sig. Ibland får du läkemedlet under hela behandlingen. Läkemedlet ges genom dialysslangen som leder in till blodkärlet.

Du får väga dig. Sedan ställer dialyssjuksköterskan in hur mycket vätska som ska tas bort från kroppen och hur lång tid behandlingen ska pågå.

Två dialysslangar kopplas till fisteln. Slangarna kan även kopplas direkt till plastslangen om du har en sådan. Du kan känna ett lätt stick i fisteln. Man brukar vänja sig vid det.

Sjuksköterskan startar dialysmaskinens pump. Genom den ena dialysslangen leds blodet in i maskinen där blodet renas från restprodukter och vatten. Sedan leds blodet tillbaka in i kroppen genom den andra dialysslangen.

Uppföljning vid varje besök

Du får träffa en sjuksköterska inför varje besök om du får dialys på en mottagning. Sjuksköterskan frågar hur du mår, till exempel om du känner dig svullen och har svårt att andas.

Du får väga dig för att se om du har gått upp i vikt sedan den förra behandlingen. Att öka i vikt under ett par dygn är ett tecken på att det samlas för mycket vatten i kroppen. Sjuksköterskan avgör sedan hur mycket vatten som ska tas bort.

Regelbundna blodprover

Du får lämna blodprover regelbundet under behandlingen. Det brukar ske var fjärde vecka i samband med dialysen.

Vårdpersonalen kontrollerar också att fisteln fungerar som den ska. Det är vanligt att ha samma fistel i 10 till 15 år, men ibland kan den behöva bytas ut efter några månader. 

Din dialysfistel undersöks med ultraljud

Din dialysfistel undersöks regelbundet med ultraljud. Det gör man för att kontrollera att den fungerar som den ska. Ibland sprutar läkaren också in en kontrastvätska genom fisteln för att se bättre. Undersökningen brukar ta ungefär en timme.

En del kan få lära sig att göra behandlingen själv. Specialutbildade sjuksköterskor håller i utbildningen, som tar två till tre månader. Därefter kan du antingen sköta dialysen på en dialysmottagning eller hemma.

Större frihet med egen behandling

Genom att göra dialysbehandlingen själv kan du påverka när du vill göra den. Du kan till exempel korta behandlingstiden för varje tillfälle eftersom du kan göra den oftare.

Du kan också göra dialysen på natten när du sover. Det är då vanligt att göra behandlingen tre till fyra gånger i veckan hemma.

Du har ofta kontakt med vården

När du får dialysbehandling har du ofta kontakt med sjuksköterskor och en läkare som är specialist på njursjukdomar. Du kan också ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv hemma. Mottagningen ger dig kontaktuppgifter.

Hur du mår efter en dialysbehandling är olika för varje person och kan variera från gång till gång. Det är vanligt att känna sig trött en stund efter behandlingen.

Många mår bättre inom ett par veckor efter att de har börjat dialysbehandlingen. Det beror på att behandlingen minskar besvären från njursjukdom, som trötthet, illamående, dålig aptit och att det kliar. De flesta har mått dåligt under en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska.

Du behöver planera ditt liv efter behandlingarna. Hur du mår kan också påverkas av om du har andra sjukdomar.

Det är bra att fortsätta med vanliga aktiviteter som du tycker om. Till exempel att träffa vänner, resa eller gå ut i skogen.

Behandlingen anpassas efter dina behov

Vid njursjukdom kan du behöva dialys en kortare tid. Men många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig.

En del personer kan behöva mer dialys än andra för att blodet ska renas. Det är bra att få dialys ofta och under en längre tid. Då tas mer restprodukter och överflödigt vatten bort ur kroppen. Behandlingen utformas efter dig och din situation för att du ska må så bra som möjligt.

Ofta går det att byta till en annan form av dialys även om du börjar med bloddialys.

Du får träffa en dietist

Du behöver äta hälsosam mat och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Du får träffa en dietist som ger kostråd.

Viktigt att röra på sig och styrketräna

Det är viktigt att du är fysiskt aktiv för att ha kvar din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.

Genom att styrketräna och röra på dig regelbundet så blir hjärtat och kroppen starkare. Det minskar risken för inflammationer, högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det hjälper dig också att orka med behandlingen.

Du kan ha ett sexuellt samliv

Själva behandlingen hindrar inte att du har ett sexuellt samliv. Men ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas. Det kan ha kroppsliga och psykiska förklaringar som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Prata med sjukvårdspersonalen om du har problem. Det finns hjälp att få.

Du kan få dialys utomlands eller på andra orter när du reser

Dialysmottagningar kan finnas på många ställen, inte bara på sjukhus. Du kan få din behandling på andra dialysmottagningar, både i Sverige och utomlands. Det kallas gästdialys och innebär att du har möjlighet att resa, även om det kräver en del planering. Prata med din dialysmottagning om vad som gäller.

Du kan få stöd från kurator och patientförening

Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd.

Du kan få tips och råd från en patientförening, till exempel Njurförbundet. Där kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Stöd för närstående

Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och närstående. Det går alltid att prata med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd.

Det kan ibland bli förträngningar i dialysfisteln. Då kan fisteln behöva vidgas med en så kallad ballongkateter.

Behandling med bloddialys kan också ge en del andra besvär. Det kan till exempel vara trötthet, muskelkramper och blodtrycksfall.

Kontakta din mottagning om du upplever något av följande:

• Du känner inte att fisteln vibrerar.
• Armen eller handen blir svullen, varm och röd.
• Det gör ont i handen, armen eller vid fisteln.
• Handen blir kall, blek eller fingrarna domnar.
• Det blöder från stället där slangen sätts in.
• Du får feber.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.