Influensa

Skriv ut (ca 15 sidor)
Halland

Riskgrupp? Vaccinera dig mot influensa!

Influensa är en infektion som du får av virus. När du får influensa är det vanligt att du plötsligt får hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont, hosta och röda ömmande ögon. Influensavirus kommer till Sverige varje år och är vanligast under vinterhalvåret.

Skriv ut

Vanlig influensa kallas även för säsongsinfluensa.

Du som tillhör en riskgrupp rekommenderas att vaccinera dig

Du som tillhör en riskgrupp rekommenderas att vaccinera dig

Folkhälsomyndigheten rekommenderar dig som tillhör en riskgrupp att vaccinera dig mot influensa. Det gäller både barn och vuxna. Till riskgrupperna räknas du om något av följande stämmer in på dig:

  • Du är 65 år eller äldre.
  • Du har en hjärtsjukdom.
  • Du har en lungsjukdom, som KOL eller svår astma.
  • Du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.
  • Du har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller en behandling.
  • Du har kronisk leversvikt eller njursvikt.
  • Du är mycket kraftigt överviktig.
  • Du har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.
  • Du har flerfunktionshinder.
  • Du är gravid.

Du som är gravid rekommenderas vaccination från graviditetsvecka 16. Om du är gravid och samtidigt tillhör en annan riskgrupp rekommenderas du vaccination även före graviditetsvecka 16.

Influensan i sig blir sällan allvarlig. Däremot kan olika följdsjukdomar bli det. Det är framför allt människor som tillhör en riskgrupp som riskerar att bli allvarligt sjuka.

Du som inte tillhör någon riskgrupp

Du som inte tillhör en riskgrupp behöver inte vaccinera dig. Risken för följdsjukdomar är mycket lägre för unga och medelålders personer som inte tillhör en riskgrupp. Om du ändå vill vaccinera dig betalar du det själv.

Fäll ihop

Symtom på influensa

Symtom på influensa

Det finns inga sjukdomstecken som är unika för influensa. Symtomen kan likna dem som du får av andra sjukdomar. Vissa blir svårt sjuka med hög feber och hosta, medan andra bara får lindrigare förkylningsbesvär.

En influensa börjar ofta plötsligt. Du får vanligtvis flera av följande symtom:

  • Du känner dig mycket sjuk eller matt.
  • Du har ont i musklerna.
  • Du har hög feber och huvudvärk.
  • Du känner dig trött och frusen.
  • Du har halsont och torrhosta.
  • Du är snuvig.
  • Du har röda ömmande ögon.
  • Du har ont bakom bröstbenet.

Dålig aptit och uttorkning är också vanligt.

Febern brukar ofta ligga runt 39–40 grader och finnas kvar i tre till fem dagar.

Du som är 65 år eller äldre har ofta lägre feber och mindre besvär av hosta, men det kan vara svårt att orka eller komma ihåg att dricka. Därför får du som är äldre oftare vätskebrist.

Du kan vara trött i flera veckor

Efter fem till sju dagar är den svåraste delen av influensan oftast över, men det är vanligt att du är trött i ett par veckor efteråt.

Barn kan ha andra symtom

Barn som är yngre än två år kan ha diarréillamående, kräkningar och magont som vanliga symtom på influensa. Det kan göra att de får vätskebrist.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
  • Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
  • Du tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa. Det gäller även om du är vaccinerad. Det finns virushämmande mediciner som kan lindra symtomen, om du börjar använda medicinen inom de första två dygnen.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du blir plötsligt mycket sämre.
  • Du får andningsbesvär även när du vilar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Att du plötsligt mår sämre kan vara tecken på att du har någon annan sjukdom än influensa eller att du har fått en följdsjukdom.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Fäll ihop

Så smittar influensa

Så smittar influensa

Influensaviruset smittar ofta genom luften. Viruset sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Genom luften sprids viruset vidare och om du får i dig det kan du bli smittad.

Viruset kan också spridas genom att du till exempel tar i hand med någon som är sjuk och som har viruset på sina händer. Får du sedan i dig viruset från dina händer kan du bli sjuk.

Tiden från det att du har blivit smittad tills du blir sjuk är kort. Det tar mellan en till tre dagar.

Influensa smittar lättare inomhus

Risken att smittas är större inomhus än utomhus, eftersom smittan skingras snabbare i fria luften. Det är vanligt att smittan sprids till exempel på bussar, i skolor, på förskolor och på arbetsplatser. 

Du smittar så länge du känner dig sjuk

Influensa smittar redan innan du har fått några symtom. Du kan alltså smitta andra utan att veta om att du är sjuk. Du är som mest smittsam när du känner dig som sjukast, men du kan smitta så länge som du känner dig sjuk.

Om du har någon sjukdom som gör att du har sämre immunförsvar kan du vara smittsam under en längre tid. Detsamma gäller om du behandlas med cytostatika.

Du kan bli smittad igen

Du är inte skyddad i flera år framåt, även om du har haft influensa. Influensaviruset kommer i en ny form nästan varje år. Därför finns det alltid en risk att du kan bli smittad igen.

Influensan sprids lättare under vintern

Influensa finns alltid på någon plats på jorden. Influensan kommer till Sverige under vinterhalvåret. En förklaring är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft.

Det är väldigt olika hur länge influensautbrottet pågår i Sverige. Det kan variera mellan sex veckor och fyra månader. Utbrottet sker oftast någon gång mellan december och april.  

Fäll ihop

Så kan du minska risken för influensa

Så kan du minska risken för influensa

  • Person med rött hår och blå tröja som nyser i armvecket.

    Hosta och nys i armvecket så minskar du mängden viruspartiklar som sprider sig.

Här är några råd för att minska risken att bli smittad av influensa:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
  • Använd gärna handsprit.
  • Undvik att röra vid dina ögon, din näsa och din mun.
  • Undvik nära kontakt med personer som du vet redan är sjuka.

Här är några råd för att undvika att smitta andra om du är sjuk:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
  • Använd gärna handsprit.
  • Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
  • Stanna hemma från arbetet eller skolan så länge du har feber eller känner dig sjuk.

Skölj händerna ...

Använd flytande tvål ...

Arbeta upp ett lödder och täck alla ytor ...

... till exempel ovansidorna ...

... mellan fingrarna ...

... och tummarna.

Skölj och torka noggrant.

Använd engångshandduk om många är sjuka i din omgivning. Stäng gärna av kranen med den också.

Sen är dina händer säkra!

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus. Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.

Vila mycket

Det är viktigt att du lyssnar på kroppen och inte anstränger dig för mycket. Du behöver vila, men det innebär inte att du alltid behöver ligga till sängs. Oftast är det bra om du är uppe och rör på dig då och då. Att vara ute en stund och få frisk luft är bra för slemhinnorna i luftvägarna.

Drick extra mycket

Det är vanligt att du förlorar mycket vätska när du är sjuk i influensa. När du har feber är det därför extra viktigt att dricka mycket så att du inte får vätskebrist.

Om du har svårt att orka eller komma ihåg att dricka, kan du behöva hjälp med att få i dig dryck. Det kan vara bra att dricka vätskeersättning för att få i dig tillräckligt mycket vätska.

Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.

Om du tar hand om ett barn som är sjuk i influensa behöver du hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt om barnet har feber. Då behöver hen dricka mer än vanligt. Annars kan barnet få vätskebrist.

Här kan du läsa mer om feber hos barn.

Ligg med huvudet högt

Det är lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan till exempel lägga extrakuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om du lägger kuddarna under madrassen. Detsamma gäller för barn som är sjuka i influensa. Små barn kan tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele.

Du kan ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel

Feber och värk hos dig som är vuxen kan lindras med hjälp av smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Alvedon och Panodil är exempel på läkemedel som innehåller paracetamol. Ibuprofen finns bland annat i Ibumetin och Ipren. Läkemedlen går att köpa receptfritt.

Du bör använda läkemedel med paracetamol i stället för ibuprofen om något av följande stämmer in på dig:

  • Du är över 75 år.
  • Du har någon hjärt-kärlsjukdom.
  • Du har tidigare haft magsår.
  • Du har astma eller kronisk nästäppa.
  • Du är gravid.
  • Du äter blodförtunnande läkemedel.

Läkemedel till barn och unga

Om barnet har feber och är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen kan du ge receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel med paracetamol. Det kan till exempel vara Alvedon eller Panodil. Det kan ges från tre månaders ålder, men du ska alltid kontakta en läkare eller sjuksköterska innan du ger ett barn under sex månader läkemedel.

Från sex månaders ålder kan barn få smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen. Det finns i till exempel Ipren eller Ibuprofen.

Följ alltid anvisningarna på förpackningen noga och kombinera inte olika läkemedel.

Barn och ungdomar upp till 18 år bör inte använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra mot feber. Bamyl och Treo är exempel på sådana läkemedel. Det finns en risk för Reyes syndrom, som är en ovanlig sjukdom och som bland annat kan leda till allvarliga hjärnskador. Rådgör alltid med en läkare innan du ger ditt barn läkemedel med acetylsalicylsyra. 

Prova näsdroppar eller nässprej

Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.

Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.

Lindra halsont

Kall eller varm dryck har ofta en lenande effekt på halsont, både hos barn och vuxna. Glass och yoghurt kan också kännas bra. 

Det finns sugtabletter som har antiinflammatorisk effekt, vilket innebär att de lindrar smärta och svullnad i halsen. De kan användas av vuxna och barn över 12 år i högst tre dagar.

Det finns också sugtabletter som verkar bedövande i halsen. Båda typerna av sugtabletter finns att köpa receptfritt på apotek.

Lindra hostan

Du kan pröva att lindra hostan genom att dricka kall eller varm dryck som honungsvatten eller te. Det verkar lenande i svalget och luftvägarna. Det sega slem som kan finnas i svalget minskar om du dricker mycket.

Tänk på att ha ett glas vatten nära till hands om du hostar mycket på natten. Några klunkar vatten kan lindra hostan, både hos vuxna och barn.

Har du slemhosta är det bra att hosta upp slemmet för att rensa luftrören.

De receptfria läkemedel mot hosta som finns på apotek har dåligt dokumenterad effekt, men en del tycker att de hjälper.

Fäll ihop

Behandling med virushämmande läkemedel

Behandling med virushämmande läkemedel

Det finns inga läkemedel som gör dig frisk från influensa, men det finns mediciner som bromsar viruset. De kallas för virushämmande eller antivirala läkemedel. De skrivs ut på recept av läkare. Läkemedlet hjälper inte mot andra luftvägsinfektioner.

Behandlingen med virushämmande läkemedel måste påbörjas inom de två första dygnen som du är sjuk för att den ska ha effekt.

Du som tillhör en riskgrupp kan behöva behandling

Du som tillhör en riskgrupp kan behöva få behandling med virushämmande medel. Ibland kan du få det i förebyggande syfte, exempelvis om någon närstående har fått influensa.

För dig som inte tillhör någon riskgrupp rekommenderas inte behandling med virushämmande medel. Behandlingseffekten är inte så stor och kan korta den tid du är sjuk med ungefär en dag.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Det krävs oftast inte några större undersökningar för att en läkare ska kunna avgöra om du har influensa, om du har typiska symtom under influensasäsongen.  

Läkaren undersöker dig

Läkaren börjar med att göra en allmän undersökning av dig. Du får berätta om hur du mår och läkaren tittar i din mun och ditt svalg. Läkaren brukar också undersöka dina lymfkörtlar och lyssna på ditt hjärta och dina lungor.

Oftast behöver du inte lämna några prover. Men ibland kan läkaren ta ett prov från den inre, bakre delen av din näsa. Det är vanligast i början av influensasäsongen. Provet tas genom näsan med en tunn bomullspinne och skickas sedan på analys.

Ibland får du lämna ett blodprov för att läkaren ska kunna utesluta andra sjukdomar.

Prov avgör vilken influensatyp det är

Proverna som tas i början av ett influensautbrott skickas till speciella laboratorier där det avgörs vilken typ av influensa det är. Under en pågående epidemi av influensa används en enklare metod som gör att resultatet ofta kan bli färdigt samma dag som provet kommer till laboratoriet.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

En influensa kan ibland utvecklas till en infektion med bakterier, som bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation

Risken att du får följdsjukdomar är större om du tillhör en riskgrupp.

Fäll ihop

Mer om influensa

Mer om influensa

Det kommer ofta nya utbrott av influensa. Det beror på att influensavirus kan skapa nya virusformer som vårt immunförsvar saknar skydd mot. De olika virusformerna kallas för influensastammar.

De nya formerna av influensavirus uppkommer förmodligen i ett samspel mellan olika influensastammar hos fågel, gris och människa. När olika influensastammar möts skapas nya virus. Ibland kan de smitta människor.

Olika former av influensavirus

Det finns tre olika slags influensavirus. De kallas för influensa A, B och C.

  • Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar, så kallade pandemier.
  • Influensa B ger mer begränsade utbrott.
  • Influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion.

Den influensavariant som kallades svininfluensa är en variant av influensa A. Svininfluensan uppstod 2009 och orsakade en epidemi i stora delar av världen under säsongen 2009–2010. I dag betraktas svininfluensa som vanlig säsongsinfluensa.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Fäll ihop

På sjukhus eller särskilt boende

Halland

På sjukhus eller särskilt boende

När du är inslagd på sjukhus eller bor på ett särskilt boende får du stanna på ett eget rum så länge du har symtom och ett par dagar efter att influensasymtomen upphört. Under denna tid serveras maten på ditt rum.

Tänk på att tvätta dina händer ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser. Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse. Avstå om möjligt från besök. Om du får besök ska de vara noga med sin handhygien före och efter besöket. Besökare ska också endast vistas på ditt rum och inte på avdelningen i övrigt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 15 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-09-21
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jonas Hedlund, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna


Halland
Tillägg uppdaterade:
2017-09-21
Skribent:
Anna Wallrud, kommunikatör
Manusunderlag:
Mats Erntell, Smittskyddsläkare och Peter Johansson, Vårdhygien i Region Halland