Blodkärlsrelaterad demens
Blodkärlsrelaterad demens är en vanlig demenssjukdom. Sjukdomen innebär till exempel att du får svårt att minnas, planera och koncentrera dig. Det finns mycket stöd och hjälp att få.
Blodkärlsrelaterad demens kallas också för vaskulär demens eller blodkärlsdemens.
Här kan du Iäsa om andra demenssjukdomar.
Symtom
Det här är vanliga besvär vid blodkärlsrelaterad demens:
- Du har svårt att komma ihåg saker.
- Du har svårt att hitta i din omgivning.
- Du har svårt att koncentrera dig.
- Du känner dig nedstämd eller irriterad.
- Du rör dig långsammare och det tar längre tid för dig att göra saker.
- Du får svårt med balansen och att gå.
Sjukdomen utvecklas i perioder
Besvären kan komma snabbt. Sedan utvecklas ofta sjukdomen i perioder. Besvären kan vara oförändrade i ett halvår eller år, för att sedan snabbt bli värre.
Sjukdomen påverkar olika personer på olika sätt. En del kan ha sjukdomen utan att bli sämre under flera år, medan andra snabbt blir sjukare under några år.
Kan också ge psykiska besvär
Du som har varit sjuk under en längre tid kan också få psykiska besvär. Ditt beteende kan också förändras. Besvären kommer ofta i perioder.
Du kan till exempel:
- bli nedstämd
- få ångest
- känna mycket irritation
- bli arg
- bli misstänksam mot andra.
Ibland kan du som har blodkärlsrelaterad demens uppleva saker som inte finns på riktigt. Det kallas för psykoser.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det är bra att söka hjälp tidigt.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.
Du får göra en demensutredning om läkaren misstänker att du har en demenssjukdom.
Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk från blodkärlsrelaterad demenssjukdom. Sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte går att läka. Men du kan få mycket stöd och hjälp.
Demenssjukdomar utvecklas ofta långsamt. En person som får en tidig diagnos kan leva ett aktivt liv i många år till.
Du som har även Alzheimers sjukdom
Det finns inga läkemedel mot blodkärlsrelaterad demens. Personer som har både blodkärlsrelaterad demens och Alzheimers sjukdom kan ibland få samma läkemedel som vid Alzheimers sjukdom.
Behandling för att få bättre blodcirkulation
Högt blodtryck och höga halter av blodfetter försämrar blodcirkulationen till hjärnan. Därför får du behandling om du har något av det.
Rökning försämrar också blodcirkulationen. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.
Behandling vid psykiska besvär
Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har psykiska besvär. Vilken behandling och hjälp du får beror på vilka besvär du har. Det finns till exempel olika läkemedel som du kan prova.
En del kan få förändringar i beteendet. Då kan du och dina närstående få hjälp att hantera det. Tillsammans kan ni ändra på något i din vardag eller miljö, om det behövs. Det kan till exempel vara att ändra vissa rutiner. Det kan också handla om att personer runt dig bemöter dig på ett annat sätt.
Återbesök hos läkare
Du får träffa en läkare minst en gång om året för kontroller. Ofta har du också regelbunden kontakt med en sjuksköterska.
Att leva med en demenssjukdom
Oro och sorg är vanliga känslor när man får veta att man har en demenssjukdom. Samtidigt kan det också vara en lättnad att förstå vad besvären beror på.
Du kan göra flera saker i vardagen för att må bättre med en demenssjukdom. Läs mer här.
Att vara närstående
Att en närstående blir sjuk i demens väcker ofta många känslor. Ju närmare du står den som blir sjuk desto mer kan även ditt liv förändras. Det är viktigt att du som tar hand om eller vårdar någon med en demenssjukdom även får eget stöd.
Besvären hos den som är sjuk kommer ofta långsamt. Därför har ni tid att både fortsätta göra det ni tycker om och att planera för framtiden.
Här kan du läsa mer om att vara närstående till en person som har en demenssjukdom.
Vad händer i kroppen?
Hjärnan består av olika delar som har olika uppgifter. Vilka besvär du får beror på vilken del av hjärnan som har påverkats.
Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade. Hjärnan skadas på olika sätt vid de olika demenssjukdomarna. Vilka besvär du får beror på vilka delar av hjärnan som är skadade.
Nervcellerna får brist på näring och syre
Blodkärlsrelaterad demens orsakas av att nervcellerna i hjärnan inte får tillräckligt med näring och syre.
De mellersta delarna av tinningloben är särskilt känsliga för brist på syre och näring. De delarna styr bland annat minnet. Det behövs bara små försämringar av blodflödet för att nervceller ska förstöras. Skador i tinningloberna leder oftast till att du får sämre minne.
Du kan få andra besvär om andra delar av hjärnan får brist på näring och syre. Din personlighet påverkas om pannloberna skadas. Skador i hjässloberna påverkar din förmåga att analysera, tolka och förstå omvärlden. Ibland kan syrebristen i hjärnan också leda till att du får svårt att röra dig och svårt att prata.
Orsaker till att hjärnan får sämre blodflöde
Det kan finnas flera orsaker till att blodflödet till hjärnan blir sämre. Blodkärlen i hjärnan kan ha blivit trånga på grund av att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen. De trånga kärlen hindrar blodet att cirkulera bra. Eftersom blodet transporterar syret kan det göra att hjärnan får brist på syre.
En annan anledning till att hjärnan får för lite syre är blodproppar eller blödningar i hjärnan, det som kallas för stroke. Att ha högt blodtryck kan också orsaka blodkärlsrelaterad demens.
Blodkärlsrelaterad demens kan ibland vara ärftligt, men det är ovanligt.
Det finns nationella riktlinjer vid demenssjukdom
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Riktlinjerna är från Socialstyrelsen
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.