Det kan kännas olika för olika personer. En del beskriver att det är jobbigt med blickar, frågor eller kommentarer. Det är vanligt att känna sig annorlunda, osäker eller orolig i sociala situationer. Många jämför sig med andra eller funderar över hur de uppfattas av omgivningen.

Att acceptera sig själv betyder inte att du alltid tycker om ditt utseende, utan att du vet att du har ett värde oavsett hur du ser ut. Många hittar med tiden sätt att stärka sin självkänsla och att fokusera på styrkor, relationer och intressen. 

Stöd från andra kan göra stor skillnad. Att bli bemött med respekt och förståelse kan minska känslan av ensamhet.

Sociala medier och reklam kan öka pressen på att se ut på ett visst sätt. Många bilder är redigerade eller visar bara det som uppfattas vara perfekt. Det kan vara lätt att börja jämföra sig. 

Om du märker att du mår sämre av sociala medier kan du till exempel:

• ta pauser
• begränsa tiden du använder sociala medier
• följa konton som får dig att må bra
• avfölja konton som gör dig mer osäker.

Det är vanligt att ibland känna sig osäker på sitt utseende. 

Det finns flera saker som kan göra vardagen lättare. Olika saker fungerar för olika personer.

Umgås med personer du känner dig trygg med

Det kan vara familj, vänner, partner eller kollegor. Att prata om hur du har det kan göra det lättare att hantera jobbiga känslor. Du väljer själv hur mycket du vill berätta.

Gör sådant som ger energi

Intressen och aktiviteter kan stärka självkänslan. Det kan till exempel vara:

• rörelse, till exempel promenader eller träning
• musik, spel, föreningsliv
• skapande, som att skriva, måla eller hantverk.

Be om stöd i skola eller arbete

Skola eller arbete kan kännas både tryggt och jobbigt. Om du har det svårt kan du prata med till exempel:

• lärare eller mentor
• chef eller kollega
• skolkurator, skolsköterska, studenthälsa eller företagshälsovård.

Ni kan tillsammans se vad som kan underlätta.

Öva på hur du vill bemöta frågor om ditt utseende

Det kan kännas tryggare om du har tänkt igenom vad du vill säga. 

Du kan till exempel:

• ha en kort förklaring redo om du vill berätta
• ha några meningar klara när du inte vill prata
• öva med någon du litar på.

Du bestämmer själv vad du vill berätta och för vem.

Träffa andra i liknande situation

Kontakt med andra som har liknande erfarenheter kan minska känslan av ensamhet och ge stöd. Du kan få kontakt genom patientföreningar, stödgrupper eller trygga digitala forum.

Lyssna och fråga hur hen har det, särskilt i sociala situationer. En del vill prata mycket, andra mindre. Försök att följa hens behov.

Bekräfta känslor i stället för att trösta. Undvik att säga sådant som ”det är inte så farligt” eller ”ingen bryr sig”, eftersom det kan göra att personen känner sig missförstådd.

Du kan också hjälpa till genom att:

• uppmuntra till aktiviteter
• hjälpa hen att hitta sammanhang där utseendet inte är i fokus
• stödja kontakt med skola, arbete eller vård.

Var uppmärksam om personen börjar undvika sådant som tidigare fungerade bra, som skola, jobb, fritid eller vänner. Det kan vara tecken på att mer stöd behövs.

Att bli sedd som den man är, och inte bara genom sitt utseende eller sin diagnos, kan stärka känslan av trygghet.

Du kan få stöd om ditt utseende påverkar hur du mår i vardagen.

Digitalt självhjälpsprogram

Ung Face It är ett digitalt stöd för dig som är 12 - 17 år och har ett tillstånd eller diagnos som påverkar utseendet. Det innehåller information och övningar för att hantera sociala situationer, stärka självkänslan och minska oro.

Samtalsstöd

Du kan också få hjälp via:

• vårdcentral
• ungdomsmottagning
• psykolog eller kurator inom vården.

Samtalsstöd eller psykologisk behandling kan till exempel hjälpa dig att:

• hantera negativa tankar om dig själv
• minska undvikande av sociala situationer
• öva på sådant som känns svårt.

För vissa diagnoser kan medicinsk eller kirurgisk behandling vara aktuell för att förbättra funktion eller förändra utseendet. Du bestämmer tillsammans med vårdpersonal vad som passar dig.

Sök vård eller stöd om tankar om ditt utseende påverkar ditt liv mycket. Det kan till exempel vara om du:

• undviker skola eller arbete
• tackar nej till aktiviteter eller relationer
• känner oro, ångest eller nedstämdhet
• skäms mycket över ditt utseende
• lägger mycket tid på att kontrollera eller dölja ditt utseende.

Om du redan har en vårdkontakt kan du ta upp dina tankar om utseende med hen. Du kan också vända dig till:

• vårdcentral
• ungdomsmottagning
• företagshälsovård

Kontakta genast vården om du har tankar på att skada dig själv eller inte vill leva. Ring 112 om det är bråttom. Du kan även ringa 1177 för att få råd om var du kan vända dig.