Ätsvårigheter hos barn

Innehållet gäller Västra Götaland

Ätsvårigheter hos barn kan ofta ha flera förklaringar och orsaker.

Att äta är något som de flesta tar för givet. Men barn behöver träna för att lära sig att äta och det kan vara svårt. När vi äter använder vi flera muskler i hela kroppen och kroppens alla sinnen och organ.

Ätsvårigheter hos barn kan visa sig genom att barnet har svårt att hantera maten i munnen eller svälja. Barnet kan också känna mindre hunger, aptit eller bara äta viss mat eller vissa konsistenser. Om barnet inte får i sig tillräckligt med näring och energi kan det påverka hur barnet växer.

Ätsvårigheter kan se olika ut för olika barn. Svårigheterna leder ofta till oro och stress hos föräldrarna. Det är vanligt att måltiderna blir långa och jobbiga.

Vad beror ätsvårigheterna på?

Ätsvårigheter är komplexa och ofta finns flera olika förklaringar och orsaker. Olika områden som är viktiga för barnets ätutveckling är barnets fysiska hälsa, nutrition, färdigheter för ätande och psykosociala faktorer.

Fysisk hälsa och nutrition

Ätutvecklingen hos barn kan påverkas om det finns medicinska problem. Till exempel om barnet är fött för tidigt, har ett hjärtfel, problem med andningen, allergier, bettavvikelser, tandproblem, anatomiska avvikelser i munhålan eller någon sjukdom i mag-tarmkanalen. Det är viktigt att se att barnet får i sig tillräckligt med energi och näring och att barnet växer.

Färdigheter för ätande

För att kunna tugga och svälja använder vi musklerna och sinnesintryck i framför allt munnen men även i andra delar av kroppen. Barnet kan ha svårt att suga, tugga, flytta maten i munnen eller svälja. Barnet kan tycka att det känns obehagligt att äta på grund av känslighet för olika konsistenser eller smaker. Barnet kan också ha svårt att läsa av kroppens signaler för hunger och mättnad.

Psykosociala faktorer

När ett barn tränar sig på att äta är samspelet med den som hjälper barnet viktigt. När barnet inte äter väcker detta ofta många känslor, såsom oro och stress hos den som tar hand om barnet. Detta kan leda till att man tar till olika strategier för att få barnet att äta mer. Måltiden riskerar att bli en kamp som i sin tur kan göra att barnet ytterligare tappar aptit och intresse för att äta. En del barn har autism, ADHD eller en senare utveckling som kan göra att det är svårare att lära sig att äta. Det är viktigt att veta att det inte är du som förälder som har gjort så att ditt barn har ätsvårigheter.

När ska jag söka vård?

Om ditt barn uppvisar stort ointresse eller obehag i matsituationen.
Om du ofta eller alltid upplever matsituationen som en kamp för dig och ditt barn.
Om ditt barn har stora svårigheter att hantera olika konsistenser av mat i munnen och till exempel ofta kväljer, kräks, sätter i halsen eller spottar ut mat.
Om måltiderna tar lång tid (mer än 30 minuter).
Om du känner oro kring ditt barns vikt på grund av ätsvårigheter.

Vart kan jag vända mig?

Om du är orolig över ätförmågan hos ett barn som är under sex år kan du kontakta barnhälsovården (BVC). Vid behov kan barnhälsovården skicka remiss för vidare utredning och behandling. Är barnet äldre än sex år kan du kontakta vårdcentralen eller elevhälsan. Vid behov skrivs en remiss för vidare utredning och behandling. Vidare utredning och behandling sker oftast på en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning eller på ett av sjukhusen i regionen.

Eftersom ätsvårigheter kan ha många orsaker behöver barn med ätsvårigheter och deras föräldrar ofta träffa ganska många personer inom vården för utredning och behandling. Det kan till exempel vara läkare, dietist, psykolog, logoped och sjuksköterska. Ibland arbetar de tillsammans i team.

Det finns ett nationellt center i Göteborg som jobbar med ät- och drickhjälpmedel. Det heter Mun-H-Center.