Vad händer när mitt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning fyller 18 år?

Skriv ut (ca 5 sidor)

När ditt barn fyller 18 är du inte längre vårdnadshavare. Ditt barn får nu själv bestämma vilket slags stöd hen vill ansöka om. Om du har fullmakt, är god man eller förvaltare för barnet kan du fortfarande söka stöd åt ditt barn. Det kan vara bra att vara förberedd och påläst om vilket slags stöd ditt barn eller du kan söka.

Skriv ut

Kanske börjar det bli aktuellt för ditt barn att flytta hemifrån, studera eller söka jobb. En del personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommer att klara sig helt och hållet själva, andra kommer att behöva stöd. Här beskriver vi några av de situationer som förändras när ditt barn blir myndigt. Du kan också be en biståndshanläggare att berätta vad som händer när ditt barn blir myndigt.

Juridisk hjälp

Juridisk hjälp

När ditt barn var minderårigt hade du rätt att läsa all dokumentation kring barnet. När barnet har fyllt 18 måste hen ge sitt samtycke till att du eller någon annan får läsa dokumentationen.

Många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar klarar själva av ha kontakt med myndigheter. Om ditt barn vill kan hen ge dig fullmakt att läsa information och företräda hen i kontakterna med socialtjänsten eller andra myndigheter. Fullmakten kan vara skriftlig eller muntlig och gäller tills ditt barn säger upp den.

Den som behöver mer hjälp kan ansöka om en god man eller förvaltare.

God man

Om ditt barn kan föra sin egen talan men behöver stöd inom vissa områden i vardagen kan hen ansöka om en god man.

Tingsrätten utser vem som får bli god man. En god man ska föra ditt barns talan i kontakt med myndigheter. Därför är det viktigt att en god man kan prata och skriva på svenska. Den som är minderårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man. Ditt barn kan själv komma överrens med någon i sin närhet om att bli god man. Överförmyndarnämnden kan också hjälpa till att hitta en lämplig person för uppdraget.

En god man har tre ansvarsområden och kan ha ansvar för alla områden eller bara något av dem, de är att:

  • ta hand om egendom, till exempel att betala räkningar, lämna fickpengar, sanera eventuella skulder och deklarera,
  • vara ett stöd för ditt barn, till exempel vid läkarbesök,
  • bevaka ditt barns rättigheter genom att till exempel företräda ditt barn vid ansökningar och i kontakt med myndigheter eller se till att allt går rätt till vid bostadsförsäljning.

Förvaltare

Om ditt barn inte klarar sig själv och inte vill ha en god man kan tingsrätten utse en förvaltare. Skillnaden mellan god man och förvaltare är att förvaltaren inte behöver ha ditt barns samtycke. För tingsrätten ska utse en förvaltare krävs att ditt barn har mycket stora svårigheter. En förvaltare kan behövas om ditt barn

  • inte kan sköta sin ekonomi, till exempel inte betalar hyran eller skuldsätter sig
  • missköter sin kost och personliga hygien och därför riskerar sin egen eller andras hälsa
  • saknar insikt om sin funktionsnedsättning och inte vill ta emot stödet genom en god man.

Tingsrätten utser vem som får bli förvaltare. En förvaltare ska föra ditt barns talan i kontakt med myndigheter. Därför är det viktigt att en förvaltare kan prata och skriva på svenska. Den som är minderårig eller som själv har förvaltare får inte vara förvaltare.

Fäll ihop

Flytta hemifrån

Flytta hemifrån

Om det går, är det ofta bra för den som blir vuxen att flytta hemifrån och bli självständig. Om ditt barn har en egen bostad kan hen ansöka om stöd för att få allt att fungera så bra som möjligt.

En boendestödjare kan till exempel motivera och påminna om aktiviteter i hemmet. En arbetsterapeut kan erbjuda hjälpmedel och strategier för att underlätta städning och planering av andra vardagssysslor. Arbetsterapeuten kan bland annat hjälpa till att lägga upp en budget, avgöra hur mycket saker kostar och att skapa strategier för att förhindra impulsköp.

Ditt barn behöver ingen remiss för att träffa en arbetsterapeut, utan kan kontakta en vård- eller hälsocentral, sin kommun eller ringa 1177 för att få mer information.

Anpassat boende

Den som är vuxen och har funktionsnedsättning har rätt till anpassat boende, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS. Det finns tre olika former av boende:

  • Egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal
    Ditt barn kan också ansöka om bidrag till bostadsanpassning.  Det är de fasta funktionerna i bostaden går att anpassa, till exempel badrummet. Tanken är att bostaden ska passar de ditt barns behov. Läs mer om att anpassa egen bostad.
  • Servicebostad
    En servicebostad passar den som behöver en del stöd i vardagen men som klarar en del själv. Här finns personal som kan ge stöd inom de områden som ditt barn inte kan sköta själv i hemmet, exempelvis städning, handla mat och personlig hygien. Bostaden har viss service och vård dygnet runt.
  • Gruppbostad
    En gruppbostad är till för den som har stora behov av stöd i vardagen. Bostaden är alltid bemannad med personal som ska klara ditt barns behov av stöd.
Fäll ihop

Ekonomi

Ekonomi

Så länge ditt barn går i gymnasiet har du försörjningsplikt. När hen har gått ut gymnasiet ska hen börja försörja sig själv.

Jobb eller praktik

På Arbetsförmedlingen kan personer med funktionsnedsättning få extra stöd och hjälp. Det finns ekonomiskt stöd, personligt stöd och stöd för den som behöver hjälpmedel.

Om ditt barn inte kan arbeta finns det ekonomiskt stöd att söka från socialtjänst och Försäkringskassan.

Om ditt barn inte studerar och inte kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden kan hen ansöka om daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning enligt SoL. Daglig verksamhet och sysselsättning finns både på heltid och deltid.

Fäll ihop

Hjälpmedel

Hjälpmedel

Både landstinget och kommunen erbjuder hjälpmedel för vård och behandling och för att det dagliga livet ska fungera. Med hjälpmedel för det dagliga livet menas sådant ditt barn kan behöva för att till exempel äta, tvätta sig, resa, kontakta andra och städa. Vissa hjälpmedel får man köpa själv, så kallade egenansvarsprodukter. Det är landstinget och kommunen. Som bestämmer vad som ska räknas som egenansvarsprodukter. Om ditt barn flyttar och vill ta med sig sina hjälpmedel behöver hen kontakta en så kallad förskrivare för att ta reda på om det går bra.

Arbetshjälpmedel

Ditt barn kan ha rätt till hjälpmedel för att klara sitt arbete. Detta är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar.

Hjälpmedel under utbildningen  

På alla universitet och högskolor finns det en kontaktperson som är samordnare av pedagogiskt stöd för studenter med funktionsnedsättningar. Samordnaren kan hjälpa till med studiehjälpmedel och anpassning av studier

Fäll ihop

Om ditt barn mår dåligt

Om ditt barn mår dåligt

Om ditt barn mår dåligt ska hen kontakta psykiatrin. Inom psykiatrin finns både öppen- och slutenvård. Det finns också verksamhet specialiserad på neuropsykiatriska diagnoser.

Fäll ihop

Stöd till dig som närstående

Stöd till dig som närstående

Ibland kan du som närstående själv behöva stöd, vilket du har rätt till. Det finns olika typer av stöd beroende på vilka behov du har. Om du förlorar din inkomst kan du till exempel få ekonomiskt stöd, och om du behöver någon att prata med kan du få det. Eftersom det finns många olika typer av stöd kan det vara bra att ta kontakt med din kommun för att få reda på vilken typ av stöd som kan vara lämpligt för just dig.

Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för stödet till närstående. I en del kommuner finns en anhörigkonsulent eller anhörigstödjare som du kan vända dig till. På många håll finns också stödgrupper för anhöriga, där du kan träffa andra i samma situation.

Om du behöver någon att prata med på kvällen, natten eller helgen kan du höra av dig anonymt till Jourhavande medmänniska på telefonnummer 08-702 16 80.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2015-03-25
Skribent och redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden, Stockholm

Granskare:

Pia Ehnhage, Stockholms Stad

Illustratör:

Cecilia Birgersson Nordling, 1177 Vårdguiden