FUNKTIONSNEDSÄTTNING HOS BARN

Vad händer när mitt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning fyller 18 år?

När ditt barn fyller 18 är du inte längre vårdnadshavare. Ditt barn får nu själv bestämma vilket slags stöd hen vill ansöka om. Det kan vara bra att vara förberedd och påläst om vilket slags stöd ditt barn eller du kan söka.

Förälder pratar med sitt barn om praktiska saker i hemmet. Illustration.

Kanske börjar det bli aktuellt för ditt barn att flytta hemifrån, studera eller söka jobb? En del personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommer att klara sig helt och hållet själva, andra kommer att behöva stöd. Här beskriver vi några av de situationer som förändras när ditt barn blir myndigt. Du kan också be en biståndshandläggare att berätta vad som händer när ditt barn blir myndigt.

Fullmakter och juridisk hjälp

När ditt barn har fyllt 18 måste hen alltid ge sitt samtycke till att du eller någon annan får läsa dokumentationen.

Många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar klarar själva av ha kontakt med myndigheter. Ditt barn kan ge dig eller någon annan fullmakt att läsa information och företräda hen i kontakterna med socialtjänsten eller andra myndigheter om hen vill. Fullmakten kan vara skriftlig eller muntlig och gäller tills ditt barn säger upp den.

Anhörigbehörighet

Om du är nära anhörig till en person som är över 18 år och som inte längre kan företräda sig själv behöver du inte någon fullmakt för att företräda hen. Du kan till exempel betala räkningar, teckna hemförsäkring, ansöka om bidrag och handla vissa saker åt personen. Du kan även ansöka om andra stödinsatser, till exempel boendestöd eller hemtjänst. Du får däremot inte köpa eller sälja fastighet eller bostadsrätt, köpa aktier, ge gåvor eller processa i domstol.

Som nära anhörig räknas här i tur och ordning:

  1. make eller sambo
  2. barn
  3. barnbarn
  4. föräldrar
  5. syskon
  6. syskonbarn.

Anhörigbehörighet gäller inte om personen sedan tidigare har en god man, förvaltare eller företrädare med framtidsfullmakt.

Framtidsfullmakt

Ditt barn kan också skriva en framtidsfullmakt som börjar gälla långt senare i livet. Framtidsfullmakten innebär att ditt barn utser en person som i framtiden ska företräda hen om hen inte längre kan göra det själv. Den som skriver framtidsfullmakten måste vara myndig och förstå vad den gör. Det är en privat överenskommelse med samma formkrav som ett testamente. Den ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer.

Det finns standardmallar på marknaden, både kostnadsfria och sådana som kostar pengar. Behöver du råd om hur du ska skriva en fullmakt kan det vara bra att anlita en jurist som hjälper dig med formuleringarna.

Läs mer om framtidsfullmakt

God man

Ni kan ansöka om en god man om ditt barn kan föra sin egen talan men behöver stöd inom vissa områden i vardagen. Ditt barn kan ansöka själv eller så kan du hjälpa till med ansökan.

Tingsrätten utser vem som får bli god man. En god man ska föra ditt barns talan i kontakt med myndigheter. Därför är det viktigt att en god man kan prata och skriva på svenska. Den som är minderårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man. Ditt barn kan själv komma överens med någon i sin närhet om att bli god man. Överförmyndarnämnden kan också hjälpa till att hitta en lämplig person för uppdraget.

En god man har tre ansvarsområden och kan ha ansvar för alla områden eller bara något av dem.

  • En god man ska ta hand om egendom, till exempel att betala räkningar, lämna fickpengar, sanera eventuella skulder och deklarera.
  • En god man ska vara ett stöd för ditt barn, till exempel vid läkarbesök.
  • En god man ska bevaka ditt barns rättigheter genom att till exempel företräda ditt barn vid ansökningar och i kontakt med myndigheter eller se till att allt går rätt till vid bostadsförsäljning.

Förvaltare

Tingsrätten kan utse en förvaltare om ditt barn inte klarar sig själv och inte vill ha en god man. Skillnaden mellan god man och förvaltare är att förvaltaren inte behöver ha ditt barns samtycke. För att tingsrätten ska utse en förvaltare krävs att ditt barn har mycket stora svårigheter.

En förvaltare kan behövas om ditt barn har svårigheter med ett eller flera av följande:

  • Att sköta sin ekonomi, till exempel att hen inte betalar hyran eller skuldsätter sig.
  • Att sköta sin kost och personliga hygien och därför riskerar sin egen eller andras hälsa.
  • Hen saknar insikt om sin funktionsnedsättning och vill inte ta emot stödet genom en god man.

Tingsrätten utser vem som får bli förvaltare. En förvaltare ska föra ditt barns talan i kontakt med myndigheter. Därför är det viktigt att en förvaltare kan prata och skriva på svenska. Den som är minderårig eller som själv har förvaltare får inte vara förvaltare.

Flytta hemifrån

Den som blir vuxen brukar vilja flytta hemifrån och bli självständig. En del personer klarar sig helt själva när de flyttar hemifrån, medan andra behöver olika former av stöd. Ditt barn kan ansöka om stöd för att få allt att fungera så bra som möjligt om hen har en egen bostad.  

En boendestödjare kan till exempel motivera och påminna om aktiviteter i hemmet.

En arbetsterapeut kan erbjuda hjälpmedel och strategier för att underlätta städning och planering av andra vardagssysslor. Arbetsterapeuten kan bland annat hjälpa till att lägga upp en budget, avgöra hur mycket saker kostar och att skapa strategier för att förhindra impulsköp.

Ditt barn behöver ingen remiss för att träffa en arbetsterapeut, utan kan kontakta en vård- eller hälsocentral, sin kommun eller ringa 1177 för att få mer information.

Boendeformer för vuxna

Den som är vuxen och har funktionsnedsättning kan ha rätt till ett anpassat boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS.

Det går att ansöka om tre olika boendeformer för vuxna enligt LSS: Gruppbostad, Servicebostad och Annan särskilt anpassad bostad.

Gruppbostad och servicebostad kallas gemensamt för bostad med särskild service. Det finns bostäder med särskild service enligt socialtjänstlagen (SoL) också.   

Gruppbostad

En gruppbostad kan erbjudas om ditt barn har så stora behov av stödtillsyn och omvårdnad att det är nödvändigt att personal finns till hands dygnet runt. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. Då finns det en fast personalgrupp.

Servicebostad

En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter dina behov. Ditt barn kan få det stöd som hen behöver dygnet runt i den egna lägenheten.

Annan särskilt anpassad bostad

Detta innebär att ditt barn får en vanlig lägenhet som har viss anpassning. Ingen fast personalgrupp ingår, men går att få annat stöd för den som behöver det, till exempel personlig assistans, boendestöd eller hemtjänst.

Bostadsanpassningsbidrag.

Ditt barn kan ansöka om bidrag till bostadsanpassning. Bidraget är till för den som behöver anpassa bostaden för att kunna bo kvar i den och leva så självständigt som möjligt. Det är de fasta funktionerna i och utanför bostaden som går att få bidrag för att anpassa, till exempel badrummet. Tanken är att bostaden ska passa ditt barns behov. 

Läs mer om att anpassa egen bostad.

Ekonomi

Så länge ditt barn är under 18 år eller tills att hen har gått ut gymnasiet har du försörjningsplikt, dock längst till 21 år. När hen slutar gymnasiet ska hen börja försörja sig själv.

Jobb eller praktik

På Arbetsförmedlingen kan personer med funktionsnedsättning få extra stöd och hjälp. Det finns ekonomiskt stöd, personligt stöd och stöd för den som behöver hjälpmedel.

Det finns ekonomiskt stöd att söka från socialtjänsten och Försäkringskassan om ditt barn inte kan arbeta.

Ditt barn kan ansöka om daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS om hen inte förvärvsarbetar eller studerar, eller ansöka om sysselsätting enligt socialtjänstlagen (SoL).

Hjälpmedel

Både regionen och kommunen erbjuder hjälpmedel om ditt barn behöver det och för att det dagliga livet ska fungera. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att äta, klä sig eller sköta sin hygien. Det kan också vara hjälpmedel som hen behöver för att förflytta sig, kommunicera och sköta hemmet. Regionen och landstinget ska också erbjuda hjälpmedel som ditt barn behöver för vård och behandling

Regionen och kommunen bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig. Därför kan det variera vad ditt barn kan få, vad det kostar och vart hen ska vända sig. För att få ett hjälpmedel behöver ditt barn träffa en person som kan utreda hur behovet av hjälpmedel ser ut. En sådan person kallas förskrivare.

Kontakta en förskrivare om ditt barn flyttar och vill ta med sig sina hjälpmedel.

Arbetshjälpmedel

Ditt barn kan ha rätt till hjälpmedel för att klara sitt arbete. Detta är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar.

Hjälpmedel under utbildningen  

Ditt barn har rätt till det stöd som hen behöver för att kunna gå i skolan eller studera på högskola och universitet, bland annat att få hjälpmedel och kurslitteratur som fungerar. På alla universitet och högskolor finns det en kontaktperson som är samordnare av pedagogiskt stöd för studenter med funktionsnedsättningar. Samordnaren kan hjälpa till med studiehjälpmedel och anpassning av studier.

Om ditt barn mår dåligt

Om ditt barn mår dåligt ska hen kontakta psykiatrin. Inom psykiatrin finns både öppen- och slutenvård. Det finns också verksamhet specialiserad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Stöd till dig som närstående

Ibland kan du som närstående själv behöva stöd, vilket du har rätt till. Det finns olika typer av stöd, beroende på vilka behov du har. Du kan till exempel få någon som tillfälligt ger stöd till ditt barn så att du får möjlighet att vila och koppla av eller att uträtta ärenden. Du kan få ekonomiskt stöd om du förlorar din inkomst. Du kan också få någon att prata med om du behöver det. Eftersom det finns många olika typer av stöd kan det vara bra att ta kontakt med din kommun för att få reda på vilken typ av stöd som kan vara lämpligt för just dig.

Det är kommunens socialtjänst som ansvarar för stödet till närstående. I en del kommuner finns en anhörigkonsulent eller anhörigstödjare som du kan kontakta.
På många håll finns också stödgrupper för anhöriga, där du kan träffa andra i samma situation.

Du kan höra av dig anonymt till Jourhavande medmänniska på telefonnummer 08-702 16 80, om du behöver någon att prata med på kvällen, natten eller helgen.

Till toppen av sidan