Blodpropp i benet

Skriv ut (ca 11 sidor)

En blodpropp beror på att blodet levrar sig och bildar en propp i ett blodkärl, vilket gör det svårare för blodet att passera. Blodproppar i benen som lossnar kan följa med blodet och fastna i lungorna. En propp som upptäcks och behandlas tidigt är oftast inte farlig, men blir den större kan den hindra blodcirkulationen allvarligt.

Skriv ut

Blodproppar är vanligast i benen och börjar ofta i ett blodkärl i ena vaden. Det är mycket ovanligt med blodpropp i båda benen samtidigt. Om du får en blodpropp som fastnar i lungorna kan det ge allvarliga symtom.

Symtom

Symtom

Det här är några vanliga symtom:

  • Ena vaden eller benet svullnar och blir varmare. Ibland uppstår även rodnad eller annan missfärgning.
  • Vaden kan vara öm och spänd om du klämmer på den.
  • Du kan få värk i benet, vaden eller i sällsynta fall i hålfoten, framför allt när du går och använder vadmuskeln.
  • Ytliga blodkärl på benet kan synas tydligare och kan även kännas ömma.
  • Benet kan kännas tungt.

Besvären kan ibland vara mycket lindriga, och därför kan det vara svårt att upptäcka att du har fått en propp.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du endast har symtom från ena benet. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du samtidigt med ovanstående symtom även lätt blir andfådd eller har ont när du andas. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om du har bröstsmärtor eller svårt att andas.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp  vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för blodpropp i benet?

Hur kan jag minska risken för blodpropp i benet?

För att undvika blodproppar i benen är det viktigt att du använder vadmusklerna genom att röra på dig så gott du kan. När du inte använder vadmusklerna blir det sämre blod återflöda av blod i benet, som därmed kan svullna. Det gäller vare sig du ligger, sitter eller står.

Det är bra att promenera. Om du är sängliggande kan du försöka trampa med fötterna, vifta med tårna och röra på benen flera gånger varje dag. Vadmusklernas sammandragningar pressar ihop venerna och hjälper till att föra blodet i riktning mot hjärtat. Att hålla benet högt kan även underlätta återflödet av blod.

När du har åderbråck cirkulerar blodet lite långsammare eftersom klaffarna i venerna redan fungerar lite sämre än vanligt. Om klaffarna inte håller tätt kan mer blod samlas i benen. Genom att blodet cirkulerar långsammar kan det bildas proppar. Därför är det bra att undvika att stå upp länge. Det är också bra att använda stödstrumpor som kan göra att det inte samlas så mycket blod i benen, vilket motverkar blodstockning och bensvullnad. Om du tidigare har haft en blodpropp och fortfarande har bensvullnad kan du behöva använda strumpor som har högre tryck än stödstrumpan. Rådgör med din läkare.

Bra att röra på benen under flygresor

Det är bra om du regelbundet rör på och trampar med fötterna om du sitter stilla länge, till exempel under en flygresa. Ännu bättre är att gå omkring lite i planet om du har möjlighet till det. Du bör också använda stödstrumpor för att förebygga blodproppar när du sitter stilla under lång tid, till exempel vid resor. Stödstrumpor finns att köpa på apotek eller i affärer som säljer olika typer av hjälpmedel. Du ska alltid fråga försäljaren om råd angående storleken. Strumpans övre gräns bör sluta två till tre centimeter nedanför knävecket.

Har du en känd ökad risk för att få blodproppar kan du i vissa fall, till exempel inför en längre flygresa, få ett blodförtunnande läkemedel i förebyggande syfte. Ett sådant läkemedel får du i form av spruta eller tablett efter samråd med läkare. Det finns blodförtunnande tabletter som verkar snabbare än warfarin och som kan ersätta sprutor.

Om du slutar röka och går ner i vikt om du har övervikt minskar risken för att få blodproppar. 

Mediciner och speciella stödstrumpor förebygger nya proppar

Inför större operationer är det vanligt att få mediciner som motverkar att blodproppar bildas efter operationen. Behandlingen kan börja redan kvällen före operationen och sedan fortsätta under några dagar. Ibland kan du behöva ta blodförtunnande läkemedel i upp till en månad, till exempel efter en canceroperation eller höftledsoperation. 

Du kan även använda speciella stödstrumpor efter en operation. De används vanligtvis endast under dagtid och förstärker den pumpeffekt som vadmusklerna har när de drar ihop sig. Det finns även så kallade kompressionsstrumpor. De är indelade i klasser med olika mycket tryck och ska provas ut för att sitta så bra som möjligt. Kompressionsstrumpor får du på vissa sjukhus men de går också att köpa i affärer som säljer olika typer av hjälpmedel. Att ha benen högt är också bra för att motverka blodstockning i benet.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Även om du har besvär som är typiska för blodpropp är det svårt för läkaren att ställa diagnos bara genom att titta och känna på benet. För att läkaren ska vara helt säker behöver du gå igenom en eller flera undersökningar.

Det börjar ofta med att läkaren mäter vadens omfång och jämför med den andra vaden. Eventuella temperaturskillnader undersöks och läkaren känner på vaden för att bedöma om den är öm och spänd.

Ultraljudsundersökning

Oftast får du genomgå en ultraljudsundersökning. Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt och undersökningen gör inte ont. Med hjälp av undersökningen kan läkaren direkt se om det bildats en propp i ett blodkärl. Om du inte har en blodpropp kan undersökningen visa andra orsaker till att benet är svullet.

Röntgenundersökning

Det är ovanligt, men ibland får du genomgå en typ av röntgenundersökning som kallas flebografi. Den innebär att kontrastmedel sprutas in i en ven i foten. Sedan tas röntgenbilder och läkaren kan se hur kontrastmedlet sprids uppåt i venerna. På röntgenbilden blir kontrastmedlet vitt. Där blodproppen sitter kan inte kontrastmedlet ta sig fram. Därför syns ett mörkt område i blodkärlet där proppen sitter. Det kan göra ont när kontrastmedlet sprutas in, men det går snabbt över. Oftast får du svar på undersökningen inom några timmar.

Om undersökningarna inte ger något säkert svar kan du få åka hem igen, men om besvären inte går över eller förvärras bör du återkomma efter några dagar för en ny undersökning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Blodproppar i de djupa venerna måste snarast behandlas av läkare. Proppen försvinner inte av sig själv, utan kan öka i storlek om den inte behandlas. Du kan inte behandla blodproppar på egen hand eller med alternativmedicin. En blodpropp går inte heller att få bort genom att motionera. Däremot är det bra om du rör på dig för att hjälpa kroppen att lösa upp blodproppen.

Blodförtunnande behandling för att lösa upp proppen

Om läkaren har konstaterat att du har en blodpropp i benet får du blodförtunnande läkemedel som gör att blodet inte levras. Behandlingen förhindrar att proppen blir större och underlättar för kroppen att lösa upp proppen så att blodkärlet öppnas igen. Dessutom minskar risken för nya proppar. Behandlingen pågår vanligtvis i tre till sex månader, ibland längre om blodproppen är stor eller risken för nya proppar är hög.

Behandling med sprutor eller tabletter

Om du får en blodpropp är det vanligt att få sprutor med heparin och tabletter med det verksamma ämnet warfarin, som finns i läkemedlet Waran. Sprutorna och tabletterna innehåller ämnen som förhindrar att blodet levras. Ibland får du sprutorna på sjukhus men du får oftast lära dig att ta sprutorna själv hemma, kanske med hjälp av en närstående. Om det behövs kan du få hjälp av en distriktssköterska.

Ibland bedömer läkaren att du ska fortsätta med enbart sprutor under hela behandlingsperioden. Det gäller särskilt vid ökad blödningsrisk och tumörsjukdomar, eller om du har svårt att äta eller komma på regelbundna blodprovskontroller.

Eftersom warfarintabletterna inte börjar verka fullt ut förrän efter fem till tio dygn måste du ta sprutor under dessa dagar.

Effekten av tabletterna kontrolleras

Warfarintabletternas effekt kontrolleras regelbundet med blodprover. I början får du lämna prov varje vecka, men när värdena blir mer stabila kan det räcka om du lämnar prov från varannan till var åttonde vecka. Om besvären inte minskar ska du genast kontakta din läkare, eftersom det kan betyda att den behandling du får inte räcker eller att du har någon annan sjukdom som påverkar.

Det är viktigt att du äter en allsidig kost när du får läkemedel som innehåller warfarin. Förändrade matvanor kan påverka läkemedlets effekt. Om du inte kan äta på grund av till exempel någon sjukdom bör du kontakta din sköterska eller läkare.

Nya blodförtunnande tabletter

Det finns även tabletter med blodförtunnande läkemedel som kan användas vid blodpropp i ben eller lunga.  De heter Xarelto, Eliquis eller Pradaxa och tas en eller två gånger per dag och kräver inte några regelbundna blodprover som vid warfarin. Vissa av de nyare blodförtunnande läkemedlen gör att du kan slippa ta heparinsprutor. Den läkare som behandlar dig avgör om du kan vara lämplig för att få dessa tabletter.

Ibland behöver du vårdas på sjukhus

Det är ovanligt, men om proppen är stor och du har allvarliga symtom kan du få det blodförtunnande medlet heparin som dropp direkt i blodet. Du får det i stället för sprutor under några dagar i början av behandlingen. Om du får heparindropp måste du vara inlagd på sjukhus.

Du blir också inlagd om du har ökad risk att få komplikationer som till exempel blödningar eller om du har andra sjukdomar. Du kan också bli inlagd på sjukhus om läkaren bedömer att du har svårt att klara av behandlingen själv i hemmet.

Fördelar och nackdelar med båda behandlingsformerna

Det finns fördelar och nackdelar med både tabletter och sprutor. Många tycker att det är lättare att svälja en tablett än att ta en spruta. Vid till exempel samtidig behandling av cancer tar du enbart sprutor och slipper de blodprover som är nödvändiga för att kontrollera doseringen av warfarintabletterna. De nyare tabletterna med blodförtunnande läkemedel kräver inga blodprovskontroller.

Annan behandling kan behövas

Om du har kraftig bensvullnad kan du vid sidan om den blodförtunnande behandlingen tillfälligt få vätskedrivande läkemedel, så kallad diuretika, för att bensvullnaden ska minska.

Om du har ont får du smärtstillande läkemedel, ofta tabletter som innehåller paracetamol. Det är inte vanligt att få smärtstillande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo eller Aspirin, eller smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, till exempel Naproxen eller Ipren, eftersom risken för blödningar då ökar ytterligare.

Om du använder Waran ska du berätta det för alla läkare du träffar, innan du får nya läkemedel utskrivna. Du ska alltid berätta om alla läkemedel eller kosttillskott som du använder för den som skriver ut Warantabletterna. Du kommer även att få en halsbricka där det framgår vilket blodförtunnande läkemedel du använder.

Det är mycket ovanligt, men om proppen medför allvarliga symtom trots behandlingen kan du behöva opereras.

Strumpa som en del av behandlingen

Förutom behandling med läkemedel får du ofta rådet att använda en speciell stödstrumpa som motverkar att blodet rinner bakåt i venen och därmed minskar besvullnad. Du ska ta på dig strumpan redan i sängen på morgonen och inte ta av den förrän du lägger dig igen. Om du har svårt att få på dig strumpan och inte kan få hjälp av någon hemma, kan du få hjälp av hemtjänsten eller distriktssköterskan. Du bör alltid diskutera med din läkare vilken typ av strumpa som rekommenderas och hur länge du ska använda den.

Strumporna finns i olika storlekar med olika tryck och det är därför viktigt att du får rätt storlek. Får du ont i vaden när du har strumpan på dig bör du be en sjuksköterska kontrollera att du har rätt storlek och eventuellt byta till en större storlek. Det kan kännas lite obehagligt när du sätter på dig strumpan i början, men det ska inte göra ont.

Läkaren bestämmer hur länge du ska använda strumpan. Ett år eller längre är inte ovanligt, särskilt om benet fortfarande är svullet. Det är bara bra att röra på dig. Om du sitter stilla långa stunder ska du ha benet i högläge samt omväxlande böja och sträcka på foten då och då.

Risken för blödningar ökar

Eftersom den blodförtunnande behandlingen minskar blodets förmåga att levra sig kan du få blödningar. Du kan till exempel lättare få blödande tandkött eller börja blöda när du rakar dig. Du kan också lättare få näsblod, blod i urinen eller mörk avföring. Blödningarna kan i ett fåtal fall vara livshotande. Om du får blödningar eller plötsligt får svår huvudvärk ska du kontakta läkare omedelbart.

Nya proppar kan bildas

Om du en gång haft en blodpropp ökar risken för att du kan få en ny blodpropp, speciellt om du tillhör någon av de grupper som har lättare att få proppar. Därför är det viktigt att du informerar läkaren om att du tidigare har haft en blodpropp om du till exempel ska genomgå en operation.

En blodpropp kan även vara en engångsföreteelse som aldrig återkommer och som inte efterlämnar några bestående besvär.

För att minska risken att få en ytterligare propp ska du vara noga med att fortsätta med de blodförtunnande läkemedlet enligt läkarens anvisningar. Om du har blivit ordinerad att använda strumpa är det viktigt att använda den från det att du stiger upp på morgonen tills du lägger dig på kvällen. Du ska också undvika att ha benen helt stilla under längre stunder.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nerskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är sällan en blodpropp i en ven leder till stroke eller hjärtinfarkt eftersom lungornas nät av små blodkärl, så kallade kapillärer, hindrar proppen från att passera lungan. 

Det är mycket ovanligt att venproppar leder till hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. Det kan ske om du får stora proppar eller flera små proppar som fastnar i lungorna eller om du redan har en hjärtsjukdom eller lungsjukdom, vilket gör att belastningen på hjärtat blir för stor.

Klaffarna kan skadas och du kan få bensår

Venerna i benen har en sorts ventiler, så kallade klaffar, som hindrar blodet från att rinna bakåt. Klaffarna gör att trycket i fotens vener inte blir för högt när du står upp och att blod inte samlas så att underbenet och foten svullnar.

Om du har haft en blodpropp i benens djupa vener kan venens klaffar ha fått en skada som inte läker. Då rinner blodet bakåt och det samlas mer blod i benet. Det kan visa sig som svullnad, mörkare hud och några år senare kan du i enstaka fall få svårläkta bensår, oftast vid fotknölen på insidan av foten. Det kan du förebygga med stödstrumpor eller kompressionsstrumpor.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Om du är gravid finns det en något ökad risk för att du kan få en blodpropp. Det beror på att du har högre halter av hormonet östrogen i blodet och att blodet cirkulerar långsammare när den växande livmodern trycker på blodkärlen.

Du ska inte använda Waran när du är gravid, eftersom det verksamma ämnet i medicinen påverkar fostret och kan orsaka missbildningar. Du kan i stället ta lågmolekylära hepariner under hela graviditeten samt minst ett par månader efter förlossningen.

Fäll ihop

Vad beror blodpropp i benet på?

Vad beror blodpropp i benet på?

Ofta är det flera faktorer som tillsammans ökar risken att att få en blodpropp. Du kan få en blodpropp i venerna av många olika orsaker. Här är några exempel:

  • Efter operationer i mage och bäcken, speciellt efter tumöroperationer.
  • Efter olycksfall, speciellt vid benbrott som kräver gips och minskar rörligheten.
  • Efter höftleds- och knäledsoperationer.
  • Efter sängliggande under flera dagar utan att vadmusklerna används regelbundet.
  • Efter stillasittande, exempelvis vid långa resor
  • Efter graviditet, förlossningar och användning av p-piller.

Vid operationer och olycksfall sker många förändringar i kroppen som bland annat gör att blodet levrar sig lättare än vanligt. I kombination med att du ligger stilla under och kanske även efter operationen eller skadan ökar risken för att få en blodpropp.

Att du lättare råkar ut för proppar i venerna efter en förlossning beror framför allt på hormonförändringar. Om ett blodkärl skadas vid förlossningen kan risken för blodproppar också öka.

Vissa får proppar lättare än andra

Du har ökad risk att få en blodpropp i venerna i följande fall:

  • Om du har en infektion.
  • Om du är äldre än 65 år, men blodproppar förekommer i alla åldrar.
  • Om du är gravid.
  • Om du är kraftigt överviktig.
  • Om du är rökare.
  • Om du har cancer, särskilt vid operationer eller om du behandlas med cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika.
  • Om du har ovanligt många blodkroppar.
  • Om du använder p-piller eller andra läkemedel som innehåller östrogen.
  • Om du har rubbningar, ibland ärftliga, i blodets förmåga att levra sig eller lösa upp proppar.

Om du inte rör på dig och använder vaderna blir blodcirkulationen i benen långsammare och det gör att blodproppar bildas lättare.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Blodpropp i ben

    Blodproppar är vanligast i benen. Klicka på bilden för att få större format och mer information.

    Mer information
    blodpropp i ben

    När man får en blodpropp, så kallad trombos, levrar sig blodet och bildar en propp inuti ett blodkärl (1). Proppen gör det svårare för blodet att passera genom blodkärlet. Blodproppar är vanligast i benen, och börjar ofta i vaderna. Proppar kan någon gång bildas också på andra ställen i kroppen, till exempel i armarna, men det är inte alls lika vanligt.

    Det finns två olika sorters blodkärl, vener (blå på bilden) och artärer. Artärerna leder blodet från hjärtat och ut i kroppen, medan venerna leder tillbaka blodet till hjärtat igen. Det finns djupa vener, som löper i musklerna, och ytliga, som går ytligt under huden. Blodproppar bildas oftast i de djupa venerna i vadmusklerna. En sådan blodpropp kallas djup ventrombos. Blodproppar som bildas i benens eller bäckenets vener kan lossna (2) och följa med blodet och fastna i ena eller båda lungorna.

När du får en blodpropp, så kallad trombos, levrar sig blodet och bildar en propp inuti ett blodkärl, men löses inte upp igen som den ska. Proppen gör det svårare för blodet att passera genom blodkärlet. Blodproppar är vanligast i benen, och börjar ofta i vaderna. Proppar kan någon gång bildas också på andra ställen i kroppen, till exempel i armarna, men det är inte alls lika vanligt. Ibland kan proppar som bildas i benen eller bäckenet lossna och följa med blodet och fastna i ena eller båda lungorna.

Så bildas en blodpropp

Ibland kan blodproppar börja växa till allt eftersom fler och fler blodplättar fastnar vid exempelvis en skada på ett blodkärl. När även andra blodkroppar fastnar i anslutning till blodplättarna blir proppen större och blodcirkulationen genom kärlet långsammare. Till slut kan blodkärlet bli helt tilltäppt av det stelnade blodet.

Eftersom flödet av blod från benet hindras av blodproppen, pressas vätska från blodet ut i vävnaderna runt venen och gör att underbenet eller ibland hela benet svullnar och gör ont. Benet gör ont även eftersom vävnaderna får brist på syre när blodflödet hindras av proppen.

Blodproppar bildas oftast i benets vener

Det finns två olika sorters blodkärl, vener och artärer. Artärerna leder det syresatta blodet från hjärtat och ut i kroppen, medan venerna leder tillbaka det syrefattiga blodet till hjärtat och lungorna för syresättning igen. Det finns djupa vener som löper i musklerna och ytliga, som går ytligt under huden.

I venerna bildas de allra flesta blodpropparna i venklaffarna, en sorts ventiler som hindrar blodet från att rinna baklänges.

En blodpropp, så kallad trombos, bildas oftast i de djupa venerna i vadmusklerna. En sådan blodpropp kallas djup ventrombos och förkortas ibland DVT.

Andra typer av blodproppar

Blodproppar som har bildats i vänstra delen av hjärtat eller i halsens pulsådror kan också följa med blodet, men inte via venerna. Den här typen av blodproppar följer i stället med de så kallade artärerna, det vill säga de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen.

De kan orsaka stroke om de fastnar i hjärnans blodkärl eller hjärtinfarkt om de fastnar i de små blodkärl som förser hjärtmuskeln med syrerikt blod. De kan också fastna i artärer som går till tarmarna eller benen, men de kan aldrig komma till lungorna.

Det finns också tromboflebiter, de kallas också ytliga blodproppar. Det innebär att du har en inflammation och ibland även en propp i en ytlig ven. Det kan kännas som en liten, öm förhårdnad alldeles under huden. Tromboflebiter är i sig ofarliga, men kan i vissa fall sprida sig till de djupa venerna på övre delen av lårets insida och öka risken för blodproppar där. Det är vanligare att du får tromboflebiter om du har åderbråck eftersom de uppstår i samma ytliga blodkärl.

Proppen kan följa med blodet till lungorna

En djup venpropp som upptäcks och behandlas tidigt är oftast inte farlig och ger inga bestående problem. En blodpropp i underbenets vener som inte behandlas och som växer sig större, är däremot svårare att behandla och kan hindra blodcirkulationen allvarligt. En blodpropp i en ven kan bli flera decimeter lång. En sådan blodpropp i vaden kan öka i storlek och så småningom nå upp till lårvenerna och bäckenvenerna.

Blodproppar som bildas i benens eller bäckenets vener kan lossna och följa med blodet och fastna i ena eller båda lungorna. Plötslig andnöd, hosta eller håll i sidan av bröstet när du andas kan tyda på att en blodpropp följt med blodet till lungorna och fastnat. Läs mer om blodpropp i lungan.

Hur vanligt är blodpropp i benet?

I Sverige får fler än tiotusen personer varje år behandling för blodroppar i venerna. Blodproppar är mycket ovanligt hos barn, men vanligt om du har cancer eller är över 80 år. Många gånger går det inte att förklara varför en enskild person får en blodpropp. Om du en gång har haft en blodpropp i ben eller lunga har du lättare att få det igen. Det kan till exempel bero på att du har en sjukdom som gör att du lättare får blodproppar. Du kan också ha rester av en tidigare propp som hindrar blodflödet eller gör att kärlväggen är ojämn.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-15
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henry Eriksson, läkare, medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge