YRSEL, SVIMNING OCH KRAMPER

Feberkramper hos barn

En del barn som har feber får feberkramper. Det ser ofta dramatiskt ut men är vanligtvis inte allvarligt. De flesta barn som får feberkramper får det bara en gång. En del barn kan få det vid flera tillfällen.

Symtom

När ett barn får feberkramper är det vanligt att hen får flera av dessa symtom:

  • Barnet förlorar medvetandet.
  • Hela kroppen blir stel.
  • Huvudet böjs bakåt.
  • Huden blir blek och kan även bli lite blå.
  • Det rycker i både armar och ben.
  • Ögonen rullar.

Det ser ofta dramatiskt ut, men är allra oftast inte allvarligt.

Anfallet brukar gå över på en eller ett par minuter, men kan ibland vara längre.

Efteråt blir barnet slapp i kroppen och mycket trött, men återhämtar sig oftast snabbt.

Även om krampanfallet bara varar någon minut kan det kännas som en evighet. Det brukar vara en skrämmande upplevelse för den som är med, särskilt första gången.

Inträffar vid infektioner med feber

Feberkramper inträffar oftast i början av en infektion, till exempel en vanlig förkylning. Vanligtvis uppstår krampen när febern är över 38,5 grader, särskilt om febern stiger snabbt.

Efter vaccination

Ibland kan barn få feber efter en vaccination. Denna feber kan utlösa ett krampanfall hos en del barn, även om det är ovanligt. Detta är ingen anledning att undvika vaccinationer.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård om du tydligt känner igen krampen från tidigare tillfällen, barnet mår bra efteråt, och du känner dig trygg med vad du ska göra.

Kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning vid följande symtom:

  • Barnet har haft feberkramper vid flera olika feberperioder.
  • Barnet bara har kramper i en arm, ett ben eller ena halvan av kroppen.
  • Febern har varit under 38,5 grader vid flera anfall.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen öppnar

Om det är bråttom

Ring genast 112 om något av följande händer:

  • Barnet har ett pågående krampanfall för första gången.
  • Barnet får kramper flera gånger under samma dygn,
  • Barnet har kramper i mer än fem minuter.
  • Barnet återfår inte medvetandet inom fem minuter.

Det är bra att skriva upp hur länge anfallet har pågått och precis hur det har sett ut.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Gör så här vid en feberkramp:

  • Försök att behålla lugnet och ge trygghet till barnet genom att ha nära kroppskontakt. Var nära barnet.
  • Försök inte att stoppa krampen. Du ska till exempel inte hålla hårt i armar och ben om barnet har kramper i dessa kroppsdelar. Du ska inte heller stoppa in något i barnets mun.
  • Se till att andningsvägarna är fria om barnet förlorar medvetandet och har ryckningar i kroppen.
  • Lossa kläder som sitter åt.
  • Lägg barnet på rygg under anfallet.
  • När anfallet är över kan det vara bra att lägga barnet i stabilt sidoläge, så att hen kan andas lättare.

Att försöka sänka febern förhindrar inte kramper, och gör inte heller att själva krampanfallet bryts. Det tar för lång tid att få den effekten. Men barnet kan bli piggare och må bättre om febern sjunker. Du kan till exempel ta av filtar och täcken, ta av barnet kläderna, och öppna fönster och ge febernedsättande läkemedel.

Ibland kan barnet få kramplösande läkemedel

En del barn som tidigare har haft kramper och fått vård för det har fått kramplösande läkemedel utskrivet på recept. Oftast skrivs dessa läkemedel ut till barn som har risk att få långa anfall eller barn som bor långt från sjukvården. Har barnet sådana läkemedel kan du ge det om kramperna varar i mer än fem minuter.

De flesta barn som har haft feberkramper har redan återhämtat sig när de träffar sjukvårdspersonal. Om kramperna fortfarande pågår får barnet kramplösande läkemedel.

På vårdmottagningen

Ibland får barn som har haft feberkramper läggas in på sjukhus för observation, framför allt om det är första gången det inträffar. Eftersom feberkramper kan vara en skrämmande upplevelse kan det kännas tryggt att få vara kvar på sjukhuset.

Undersökning och utredning

Oftast hittar inte läkaren någon annan orsak till krampanfallet än att barnet har en virusinfektion med feber. Därför brukar det oftast inte behövas några fortsatta undersökningar eller utredningar.

Ibland behövs en utredning

Det görs ofta en utredning om något eller flera av dessa symtom stämmer:

  • Barnet blir inte bättre efteråt, till exempel piggnar inte till eller blir inte riktigt medveten.
  • Anfallet håller på längre än fem minuter.
  • Barnet har flera anfall under samma feberperiod.
  • Barnet har haft feberkramper vid flera olika feberperioder.
  • Barnet är yngre än sex månader eller äldre än fem år.
  • Barnet bara har kramper i en arm, ett ben eller ena halvan av kroppen.
  • Febern har varit under 38,5 grader vid flera anfall.

Så går en utredning till

Hur utredningen går till beror på vilka frågor som behöver besvaras. En sådan fråga kan till exempel vara att ta reda på varför barnet har feber.

Ofta mäts barnets blodtryck och hen får lämna blodprov genom ett stick i fingret. Du och barnet får berätta hur barnet mår och vad som har hänt.

Ibland undersöks barnets hjärna med EEG. Barnet kan också få  genomgå en magnetkameraundersökning.

Vad är feberkramper och vad beror de på?

Det är inte helt klart varför barn får feberkramper, men det är vanligtvis inte tecken på något allvarligt. Feberkramper förekommer hos barn som är mellan sex månader och fem år, och är vanligast hos barn som är mellan 18 månader och tre år gamla. Ibland kan det förekomma hos både äldre och yngre barn än så, men det är ovanligt.

Att just små barn får kramperna beror på en viss omognad av hjärnan.

De flesta barn som får feberkramper får det bara en gång men vissa barn kan få det vid flera tillfällen.

Risken för feberkramper är högre om någon av de genetiska föräldrarna eller ett genetiskt syskon har haft feberkramper.

Det är ovanligt att barn som har feberkramper får besvär av det i framtiden.

Påverka och delta i din vård

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Alla barn ska få vara delaktiga. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Ni har möjlighet att få tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan