Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Det är uteblivna leveranser av kritiska sjukvårdsartiklar som orsakat läget i Region Västmanland.


SMÄRTA OCH HUVUDVÄRK

Huvudvärk

Huvudvärk är mycket vanligt. Det kan till exempel bero på stress, spända muskler, förkylning, oro eller synfel. Oftast går huvudvärken över av sig själv, men ibland kan den sitta i länge eller komma oftare. Även om det är ovanligt kan huvudvärk vara symtom på en allvarlig sjukdom.

Den här texten handlar om huvudvärk hos vuxna. Du kan också läsa Huvudvärk hos barn och tonåringar.

Olika typer av huvudvärk

Huvudvärk kan delas in i följande kategorier:

  • spänningshuvudvärk
  • migrän
  • annan huvudvärk
  • huvudvärk vid sjukdom
  • huvudvärk vid psykisk ohälsa
  • huvudvärk vid bettsmärta och käksmärta
  • huvudvärk orsakad av läkemedel.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk är ofta dov, molande eller tryckande. Den kan upplevas som ett band eller tryck runt huvudet. Ofta känns värken i båda sidor av huvudet. Spänningshuvudvärk brukar lindras av att du rör på dig till skillnad från migrän. Spänningshuvudvärk kan till exempel utlösas av stress, oro eller att du har en arbetsställning som är ansträngande för kroppen.  

Migrän

Vid migrän kommer huvudvärken ganska snabbt, som ett anfall. Huvudvärken är intensiv och känns i ena eller båda halvorna av huvudet. Anfallen är återkommande. Det är vanligt att samtidigt må illa och att bli extra känslig för ljud och ljus. Värken förvärras av fysisk aktivitet och när du rör på huvudet. Migrän kommer ofta i samband med stress och i samband med hormonsvängningar under menstruationscykeln. Viss mat kan utlösa migrän hos en del personer.

Annan huvudvärk

Huvudvärk kan utlösas av många orsaker. Det är till exempel vanligt att få huvudvärk när du anstränger dig kraftigt, som vid tunga lyft. Värken brukar försvinna efter några timmar, men fortsätta upp till ett dygn. Intensiv och plötslig huvudvärk i samband med ansträngning, kan betyda att du har fått en hjärnblödning, men det är mycket ovanligt.

Följande tillstånd kan också utlösa huvudvärk:

  • Du har synfel.
  • Du har druckit mycket alkohol.
  • Du har vätskebrist.
  • Du slutar dricka kaffe, eller har druckit mindre kaffe än du brukar göra i några dagar.
  • Du blir kall om huvudet.
  • Du har fått en kraftig ökning av blodtrycket.
  • Du har abstinens efter att du slutat med narkotika, alkohol, nikotin eller läkemedel.

Huvudvärk vid sjukdom

Du kan få huvudvärk när du har influensa, förkylning eller någon av många andra infektioner som orsakas av virus eller bakterier.

Huvudvärk kan finnas med som ett av flera symtom vid följande sjukdomar:

Bihåleinflammation

Vid bihåleinflammation får du ont i huvudet och har samtidigt tjock, gröngul snuva. Huvudvärken sitter i kinden, pannan eller nacken och blir värre om du rör huvudet hastigt eller lutar dig framåt.

Hortons huvudvärk

Vid Hortons huvudvärk har du perioder med anfall av en värk på ena sidan av huvudet. Värken kan kännas som en outhärdlig, sprängande eller skärande smärta som sitter i eller omkring ögat. Anfallen kommer regelbundet under en viss tid på dygnet, ofta på natten.

Hjärnblödning efter ett slag mot huvudet

Ett slag mot huvudet kan orsaka en blödning på eller under hjärnans hinnor. Det märks inte alltid genom att du får huvudvärk, utan ofta genom andra symtom som trötthet eller att du blir svår att få kontakt med.

Hjärnblödning

Vid hjärnblödning kan du få huvudvärk som kommer mycket plötsligt och snabbt blir mer intensiv. Värken är ofta pulserande och strålar ofta ut till nacken, ryggen, eller ibland till benen.
Hjärnblödning kan förekomma vid till exempel pulsåderbråck i hjärnans kärl.

Inflammation i tinningpulsådern

Temporalisarterit, eller inflammation i tinningpulsådern, är en reumatisk sjukdom. Den kan påverka synen om den inte behandlas i tid. Du blir öm och svullen vid ena tinningen, samtidigt som du blir allt mer trött och ofta får feber. Ett vanligt symtom är också att det gör ont när du tuggar.

Hjärnhinneinflammation

Vid hjärnhinneinflammation har du huvudvärk som ökar under några timmar upp till ett dygn. Du känner dig samtidigt yr, får ofta hög feber och får svårt att böja huvudet framåt. Ibland kan blåröda prickar som beror på små blödningar synas på huden.

Hjärntumör

En hjärntumör kan orsaka huvudvärk men då får du samtidigt andra symtom av tumören. Det är mycket ovanligt att hjärntumör ger huvudvärk som enda symtom.

Huvudvärk vid psykisk ohälsa

Det är vanligt att du som har psykisk ohälsa får huvudvärk. Det gäller särskilt då stress är en del av din psykiska ohälsa. Oftast handlar det då om spänningshuvudvärk.

Huvudvärk vid bettsmärta och käksmärta

Huvudvärk kan bero på att du gnisslar tänder under natten och att dina käkmuskler är spända. Ofta vaknar du då med huvudvärk och ömhet i käkmusklerna och ibland ont i käkarna. Vanligaste orsaken är att du är stressad, men det kan också delvis orsakas av ditt bett. Du bör besöka en tandläkare och bli undersökt för att få en behandling rekommenderad. En bettskena kan ofta lindra besvären. Du kan också få hjälp med avslappningsövningar.

Huvudvärk orsakad av läkemedel

Du kan också få huvudvärk av vissa läkemedel. Du kan till exempel få kronisk huvudvärk om du tar läkemedel mot huvudvärk fler än femton dagar i månaden.  Ofta är denna typ av huvudvärk dov och utspridd i hela huvudet. Ibland har du samtidigt ringande ljud i öronen. Det finns också många andra läkemedel som kan göra att du får ont i huvudet som biverkning, till exempel nitroglycerin. Huvudvärken beror då oftast på att läkemedlet påverkar blodkärlen.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får huvudvärk behöver inte söka vård eftersom besvären ofta går över av sig själv. Men ibland kan du behöva söka vård till exempel om huvudvärken är kraftig eller långvarig.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du tidigare haft huvudvärk men den nu har ändrat karaktär
  • Du har haft daglig huvudvärk i mer än en vecka.
  • Du använder läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan.
  • Du har huvudvärk som ökar och blir starkare och kommer oftare.
  • Du har huvudvärk, är över 50 år och har inte haft huvudvärk tidigare.
  • Du har huvudvärk som stör det vardagliga livet.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du förutom huvudvärk har andra symtom som till exempel yrsel, synförändringar, eller smärta i ena tinningen. Då kan du få sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har fått ett slag mot huvudet och efter det fått huvudvärk och känner dig slö.
  • Du har plötsligt fått en intensiv huvudvärk.
  • Du har huvudvärk samtidigt som du har feber och är stel i nacken.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra och minska risken för att få huvudvärk.

Skriv ner när besvären kommer i en huvudvärksdagbok

Vid återkommande huvudvärk är det bra om du lär dig känna igen situationer som kan bidra till huvudvärk. Då kan du så småningom lära dig att förebygga huvudvärken. Ett sätt att lära dig förstå orsakerna till din huvudvärk kan vara att skriva en så kallad huvudvärksdagbok. Här kan du ladda ner huvudvärksdagböcker på huvudvarksförbundet.se. Där skriver du när och hur ofta huvudvärken kommer och hur den känns. Skriv också vad som lindrar eller förvärrar värken. Det är också viktigt att du skriver ner alla läkemedel du tar mot värken.

Minska stressen och öva avslappning

Ibland kan huvudvärk orsakas av oro och stress. Då är det bra om du försöker minska stressen i ditt liv. Många som har huvudvärk har ofta har spända muskler. Det kan hända att du inte är medveten om att du spänner musklerna i till exempel käken, nacken och axlarna.

För att besvären ska bli bättre är det viktigt att du lär dig slappna av. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara till hjälp. Olika personer slappnar av med hjälp av olika metoder.  En del personer blir avspända genom till exempel yoga eller massage. Andra blir hjälpta av långa promenader och att komma ut i friska luften.

Ibland kan det vara bra att vila från alltför mycket intryck. Du bör också se till att du dricker tillräckligt mycket vatten.

Fysisk träning, bra arbetsställning och sömn

Musklerna kan bli stela om du har varit spänd i kroppen en längre tid. Du kan minska risken för stela muskler och stärka nackmuskler och ryggmuskler genom fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen och lindrar vissa typer av huvudvärk. Fysisk aktivitet kan också göra att kroppshållningen förbättras så att nacken avlastas.

Du som har ett stillasittande arbete bör variera din arbetsställning och försöka lägga in små pauser. Tänk på att alltid ha bra belysning vid arbete och läsning. Gör en synundersökning och skaffa glasögon om du ser dåligt. Det kan det vara särskilt viktigt att ta pauser ofta om du arbetar eller sitter mycket framför en datorskärm.

Försök också att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn. 

Läs mer om hur du kan få hjälp med sömnsvårigheter.

Receptfria läkemedel

Du kan lindra huvudvärk vid infektioner, spänningshuvudvärk och migrän och med hjälp av receptfria och smärtlindrande läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.

Dessa läkemedel ger bara tillfällig hjälp. De ska därför inte användas under en längre tid eller för ofta. Använd dessa läkemedel högst 2-3 gånger i veckan, då de också kan förvärra huvudvärken.

Undersökningar och utredningar

Vid ett läkarbesök är det bra om du kan berätta så mycket som möjligt om värken.  Du brukar få svara på följande frågor:

  • När hade du huvudvärk de senaste gångerna? Ange tidpunkt på dygnet och veckodag, om du kan.
  • Har du två sorters huvudvärk? Alltså både migrän och spänningshuvudvärk?
  • Kom värken plötsligt, som ett anfall, eller kom den sakta?
  • Hur länge varade värken och hur intensiv kändes den?
  • Var i huvudet kändes värken?
  • Har huvudvärken förändrats?
  • Har du haft feber eller andra symtom samtidigt med huvudvärken?
  • Använder du läkemedel mot huvudvärken? Hjälper det? Hur ofta brukar du använda läkemedlet?
  • Finns det annat som lindrar eller förvärrar värken, till exempel vissa aktiviteter, situationer eller viss mat, dryck, trötthet, stress eller oro?

Efter samtalet mäts ditt blodtryck och läkaren gör en noga undersökning av kroppen. Det som undersöks är bland annat övre delen av ryggen, särskilt nacken, nackmusklerna, käkmusklerna, näsans bihålor, ögonen, hjärtat och lymfkörtlarna. Ibland kan du också få lämna prover.

Behandling

Vid lindrig huvudvärk hjälper ofta receptfria läkemedel. Vid svårare värk kan du ibland få receptbelagda läkemedel. Du som har migrän kan få förebyggande läkemedel.

Ibland ger inte läkemedlen tillräcklig hjälp. Då kan du behöva prova en annan behandling, till exempel behandling med fysioterapi, alltså sjukgymnastik. Du kan också få behandling med psykologiska metoder. Sådan behandling kan vara särskilt bra för dig som har haft en längre tids huvudvärk som kommer ofta, det vill säga flera gånger i veckan. 

Behandling med fysioterapi

Behandling med fysioterapi kan vara bra om huvudvärken orsakas av att musklerna är spända i huvudets eller nacken. Det kan till exempel bero på hur du sitter eller håller huvudet. Behandlingens syfte är då att du ska förbättra ditt kroppsmedvetande, ofta kombinerat med fysisk träning.

Avslappningsträning har ofta bra effekt

Avslappningsträning ger ofta god hjälp för att lindra värken vid både migrän och spänningshuvudvärk. Den syftar till att lära dig att minska upplevelsen av stress och huvudvärk. Det sker genom att träna på att använda en metod som ger snabb avslappning när huvudvärken börjar kännas. Metoden som bör ges av en psykolog har visat sig kunna minska värkens styrka och hur ofta huvudvärken kommer. Det har även visats att förbättringen består efter avslutad behandling.

Behandling med KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, vid huvudvärk kan hjälpa dig att minska negativa tankemönster vid huvudvärk. Det kan till exempel gälla så kallade katastroftankar, som ”nu kommer huvudvärken igen och jag kan inte göra något åt den”.

Med KBT blir du stöttad i att kunna behålla dina vanliga aktiviteter i vardagen så mycket som möjligt.

Självhjälp på internet

Det finns också självhjälpsprogram mot huvudvärk på internet. Dessa program baseras vanligen på psykologiska metoder som visat sig ge god hjälp vid traditionell behandling hos en terapeut, till exempel avslappningsträning och KBT. Du köper och följer ett program genom datorn. Det innebär att du själv är aktiv och följer programmet en viss tid, vanligtvis några månader. Resultatet blir ofta bäst om du samtidigt har kontakt med en psykolog med kunskap om självhjälpsprogram. Psykologen kan då stödja och hjälpa till när problem uppstår under behandlingen.

Viktigt med läkarundersökning före behandling

Innan du påbörjar en behandling hos en fysioterapeut, psykolog eller via internet är det viktigt att en läkare först gör en undersökning. Det är för att utesluta att en kroppslig sjukdom orsakar huvudvärken.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Till toppen av sidan