Skador på händer och fötter

Skador på fotleden

Du kan skada fotleden om du till exempel trampar snett eller faller. Det kallas stukning om bara ledbanden runt fotleden skadas, men du kan också bryta fotleden. Oavsett om du har stukat eller brutit fotleden kan det göra ont och bli svullet. Det kan vara svårt att stödja på foten.

Symtom

Du kan ha ett eller flera av följande symtom när du har skadat fotleden:

  • Det gör ont.
  • Det är svullet.
  • Det är svårt att gå och stödja på foten.
  • Det blir blåmärken eller rodnader.

När du bryter fotleden får du ont och svårt att gå och belasta foten. Du kan få ett stort blåmärke över fotleden och bli kraftigt svullen.

Ibland är det en stukning

Skadan behöver inte innebära att du har brutit fotleden. Det kan till exempel handla om en stukning som går över med tiden. En stukning innebär att vävnader i foten har skadats.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har skadat fotleden behöver inte söka vård. Stukningar brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går vid följande:

  • Du har mycket ont.
  • Fotleden är kraftigt svullen.
  • Du kan inte stödja på foten.

Detsamma gäller om ett barn har ramlat, har mycket ont och inte vill stödja på foten.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv om du har stukat foten.

Håll foten högt

Det känns ofta skönt att hålla den skadade foten högt. För att dämpa svullnaden bör skadan hållas högre än hjärtat. Du kan lägga dig på golvet och ha foten på en stol eller en stor kudde.

Linda fotleden för att förhindra svullnad

Det är bra om du undviker att stödja på foten.

En elastisk binda hjälper till att stabilisera fotleden. Den gör också att det gör mindre ont.

Det kan vara bra att ha ett förband runt skadan så länge den känns svullen eller gör ont.

Det brukar vara bra att komma i gång med rörlighet och att stödja på foten efter någon dag. Då minskar för att bli av med svullnaden och det gör mindre ont.

Se film om hur du lindar foten

Här kan du se en film med instruktioner om hur du lindar en stukad fot.

Filmen visar hur du lindar en stukad fot.

Is kan lindra

Det kan kännas skönt att kyla ner det skadade området. Det kan du göra genom att lägga is i en plastpåse mellan lagren på den elastiska bindan. Ispåsen bör inte läggas direkt på huden, eftersom kylan kan göra skada.

Receptfria läkemedel mot smärta

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel om du har ont.

Träna upp styrkan i fotleden

Det är bra att träna upp styrkan i fotleden igen när du kan stödja på den utan att det gör så ont. Då kan du börja använda foten som vanligt.

Du kan ibland behöva få hjälp av en fysioterapeut, även kallad sjukgymnast.

Barn får inte äta innan behandling

När barn skadar mellanfoten eller tårna måste de ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att de inte äter något innan. Det beror på att barnet kan kräkas under tiden hen är sövd.  

Du kan ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, trots att barnet ska vara fastande.

Vad händer i kroppen?

En stukning innebär att ledbanden runt fotleden har skadats. Det vanligaste benbrottet är att man bryter den yttre fotknölen, som är den nedersta delen av vadbenet.

Barn får andra skador än vuxna

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Hos barn är ofta senor och muskelfästen starkare än själva skelettet de fäster i. Därför får barn oftare en skelettskada i situationer där en vuxen skulle få en skada på sena eller muskelfäste.
  • Barn kan få skador där skelettet inte bryts av utan bara böjs. Det beror på att skelettet är mjukare. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Vissa delar av barns skelett är mjukare och porösare än andra. I dessa delar kan barnet få förskjutningar. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett förändras under uppväxten. Det innebär att skador ibland kan rätta till sig av sig själv när kroppen växer.

Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Benbrottet läker

När benet läker bildas det nytt mjukt ben runt benbrottet. Det ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl. Det mjukare benet blir inom ett år till vanlig benvävnad och knölen brukar minska i storlek med tiden.

Läs mer om skelett och leder.

Undersökningar

Röntgen av fotleden.

Läkaren känner på fotleden för att undersöka den. Det hjälper läkaren att avgöra om det är om en stukning eller om skelettet har skadats. Det kan göra ont.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Det brukar inte göra ont.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling

Behandlingen av en skadad fotled kan variera och beror på var skadan är och hur skadat benet är. En stukning går oftast över av sig själv.

När du har brutit fotleden

Det kan räcka med en elastisk binda eller en plastskena som stöd om det är ett litet benbrott. Då kan det läka i rätt läge. Men de flesta behöver ha gips.

Ibland behövs en operation

En del behöver opereras för att det skadade benet ska kunna läggas till rätta. En sådan operation brukar göras inom någon vecka. Det vanligaste är att vara sövd vid operationen. Det gäller både barn och vuxna.

Det finns olika metoder att fixera benbitarna med under operationen. Det vanligaste är att vuxna får en metallplatta och skruvar inopererade. Barn får oftast metallstift. Efter operationen får man gips.

Efter operationen

Den första tiden efter operation kan du ha ont och behöva ta smärtstillande läkemedel. Du kan få recept på smärtstillande läkemedel av läkaren.

Det kan lindra smärtan att hålla foten högt det första dygnet efter operationen.

Du kan behöva röntgas efter någon vecka för att läkaren ska kunna se att benbrottet läker i rätt läge.

Vuxna brukar ha gips i sex veckor oavsett om man har blivit opererad eller inte. För barn kan gipstiden vara kortare. Om barnet har fått metallstift inopererade brukar dessa tas bort när gipset tas bort.

Viktigt att träna efteråt

Efter att gipset tas bort är det bra att börja stödja på foten så snart det går och träna upp styrkan och rörligheten. Det är bra att träffa en fysioterapeut tidigt för att få tips på bra träning.

Barn behöver oftast inte någon fysioterapi. Men det kan ta någon vecka innan de törs stödja på foten helt, och ytterligare några veckor innan de får vara med på idrottslektioner eller delta i andra fysiska aktiviteter.

Komplikationer

De allra flesta blir bra med hjälp av träning och fysioterapi. Men en del har kvar besvär under en längre tid.

Du kan få kryckor på vårdcentralen

Du kan vanligtvis få kryckor på vårdcentralen. När du inte längre behöver gå med kryckorna ska de lämnas tillbaka på närmaste vårdcentral.

Barn som är yngre än sex år kan för det mesta inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator eller rullstol i stället. Den finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det är svårt att förebygga skador på fotleden som inträffar när barn leker eller när du är fysiskt aktiv. På vintern kan det vara bra att använda broddar till skorna för att undvika att halka.

Träna gärna upp musklerna runt fotleden om du brukar stuka foten ofta.

Läs mer om barnsäkerhet på 1177.se.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Det gör du till exempel genom att röra på dig regelbundet, gärna utomhus. Du behöver också äta hälsosam kost. Det här är viktigt oavsett din ålder.

Att undvika rökning och alkohol bidrar också till ett starkare skelett.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Mer på 1177.se

Benbrott i fot och tår

Du kan bryta ett ben i foten om du till exempel faller eller råkar tappa något tungt på den. En bruten tå brukar oftast läka av sig själv, medan andra skador kan kräva gips eller operation.

Så fungerar skelett och leder

Skelettet håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

Skelettröntgen

En skelettröntgen kan visa om du har några förändringar i skelettet som beror på en sjukdom eller skada. Skelettröntgen går fort och gör inte ont. När ett barn ska undersökas kan du som närstående vara med.

Att bli gipsad

Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.

Till toppen av sidan