LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Läkemedel vid epilepsi

Många som har epilepsi kan slippa fler anfall med hjälp av läkemedel. Läkemedlen botar inte epilepsin, utan minskar risken att få nya anfall. Läkemedel kan också användas för att bryta ett pågående anfall.

Du får vanligtvis inte läkemedelsbehandling direkt efter ett första epileptiskt anfall, utan först efter att du haft två anfall. Innan behandlingen påbörjas får du tillsammans med din läkare gå igenom fördelar och nackdelar med olika alternativ. Det kan ta lång tid och kräva stort tålamod att prova ut rätt läkemedel i lämplig dos.

Behandlingen anpassas efter dina behov

Vilket läkemedel du får beror bland annat på vilken typ av epileptiska anfall du har, hur gammal du är och vilket kön du har.

De epilepsiläkemedel som finns har olika bra effekt mot olika typer av anfall. En del hjälper vid de flesta typer av epilepsi, medan andra bara hjälper mot vissa.

Vilket läkemedel du ska ta och vilken dos du ska ta varierar från person till person. Det är också viktigt att du får ett läkemedel som inte påverkar dina andra sjukdomar om du har flera. Ditt epilepsiläkemedel ska också passa ihop med andra läkemedel som du tar.

Din läkare och du prövar er fram för att se vad som passar för just dig. Du kan behöva lämna blodprov för att se hur dosen ska anpassas.

Målet är att hitta den lägsta dosen som förebygger anfall utan att ge besvärande biverkningar.

Dosen ökas långsamt för att kroppen ska få vänja sig vid det nya läkemedlet. Då minskar risken för biverkningar.

Det kan ta tid innan du känner dig bättre

Det kan hända att du känner dig sämre i början av behandlingen. Du måste ta läkemedlet ganska lång tid innan du märker om det håller anfallen borta. Anfallen kan komma tillbaka om du slutar med läkemedlet.

En del kan avsluta behandlingen efter några år

Behandlingen brukar pågå i flera år och en del behöver få behandling livet ut. Sluta inte med läkemedelsbehandlingen utan att diskutera det med en läkare.

Prata med din läkare om biverkningar av läkemedel

Läkemedel för epilepsi kan ha många olika slags biverkningar. Det är viktigt att biverkningarna inte blir värre än de anfall som de ska motverka.

Din läkare ska informera dig om vilka biverkningar du kan förvänta dig. Du bör också berätta för din läkare om du känt av några biverkningar.

När passar inte läkemedelsbehandling mot epilepsi?

Du behöver inte alltid ta läkemedel om dina anfall har varit mycket lindriga. Diskutera med din läkare om vad som passar just dig.

Läkemedel för att förebygga anfall

Det finns många olika läkemedel som används för att förebygga epileptiska anfall. Vid så kallad fokal epilepsi används i första hand ofta läkemedel som innehåller karbamazepin, lamotrigin eller levetiracetam.

Vid så kallad generaliserad epilepsi används i första hand ofta läkemedel som innehåller lamotrigin, levetiracetam eller valproat.

Exempel på biverkningar av läkemedel för att förebygga anfall

De olika läkemedlen ger lite olika biverkningar. Flera av dem kan orsaka huvudvärk, synstörningar, hudutslag och svårigheter att samordna muskelrörelser.

Det är vanligt att bli trött, yr eller illamående under de första veckorna av behandlingen. När dosen ökas långsamt minskar risken för biverkningar och de brukar gå över efter ett tag.

Exempel på läkemedel för att förebygga anfall

De läkemedel som oftast används är de som innehåller något av följande ämnen:

  • valproat, till exempel Ergenyl, Absenor, Orfiril och Depakine Retard.
  • karbamazepin, till exempel Carbamazepine, Hermolepsin Retard, Tegretol och Trimonil.
  • lamotrigin, till exempel Lamictal och Lamotrigin
  • levetiracetam, till exempel Keppra och Levetiracetam
  • oxkarbazepin, till exempel Trileptal.

Andra läkemedel för att förebygga anfall är till exempel de som innehåller något av följande:

  • topiramat, till exempel Topimax och Topiramat
  • lakosamid, till exempel Vimpat
  • eslikarbazepin, till exempel Zebinix
  • pregabalin, till exempel Lyrica, Pregabalin
  • zonisamid, till exempel Zonegran, Zonisamide
  • fenytoin, till exempel Fenantoin, Lehydan och Epanutin
  • perampanel, till exempel Fycompa
  • rufinamid, till exempel Inovelon.

Läkemedel för att bryta anfall

Oftast går ett anfall över av sig själv inom några minuter. Men om anfallet inte går över är det viktigt att så snabbt som möjligt bryta det. Då behövs ett läkemedel som verkar mycket snabbt.

Vanligen används läkemedel som tillhör läkemedelsgruppen bensodiazepiner. De verkar genom att dämpa aktiviteten i hjärnans nervceller. Det är vanligast att använda läkemedel som innehåller diazepam eller midazolam. På sjukhus får du dessa läkemedel direkt i blodet med en spruta.

Diazepam finns i flytande form i en tub, som du får i ändtarmen. Det kallas för rektallösning eller klysma. Ibland behöver närstående hjälpa till att ge läkemedlet hemma om du skulle få ett långvarigt anfall. Läkemedlet verkar efter ungefär fem minuter. Det kan vara svårt att ge klysma i ändtarmen till en vuxen under ett pågående krampanfall. Ett alternativ är då midazolam i flytande form som sprutas in i munnen.

Du bör genast komma till sjukhus om anfallet inte avstannar med hjälp av läkemedel. Du kan få en spruta med diazepam eller midazolam direkt i blodet redan i ambulansen, för ännu snabbare effekt.

Viktigt att veta om bensodiazepiner

Bensodiazepiner bör bara användas vid långvariga anfall eller vid anfall som kommer tätt. Ett långvarigt anfall är oftast ett anfall som pågår i längre än fem minuter.

Bensodiazepiner skyddar inte mot återkommande anfall och de har en kortvarig effekt. Det finns också en risk för att effekten av läkemedlet avtar om du använder bensodiazepiner för ofta. Du kan också bli beroende.

Biverkningar av bensodiazepiner

Det är vanligt att bli trött, dåsig och yr av bensodiazepiner. En del kan också få huvudvärk, känna sig darriga eller tala sluddrigt. Besvären kan sitta i någon timme efter behandlingen.  Du kan få svårt att andas om du är särskilt känslig. Du måste därför alltid noggrant diskutera användning och dosering med din läkare.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner

Läkemedel som innehåller

  • diazepam, till exempel Diazepam Desitin och Stesolid 
  • midazolam, till exempel Buccolam, Epi-Status och Midazolam.

Epilepsiläkemedel kan påverka andra läkemedel

Flera av de läkemedel som används mot epilepsi kan påverka effekten av många andra läkemedel. De kan också påverkas av många andra läkemedel och av naturläkemedel. Oftast går detta att hantera genom att dosen anpassas, men vissa kombinationer är olämpliga.

Det är mycket viktigt att berätta för din läkare om vilka andra läkemedel eller naturläkemedel du tar. Du ska alltid berätta för läkaren vilka epilepsiläkemedel du tar när du får läkemedel utskrivet för någon annan sjukdom. 

Epilepsiläkemedel och alkohol

För de flesta som behandlas med läkemedel för epilepsi går det bra att dricka små mängder alkohol. Men var och en måste prova sig fram försiktigt. En vanlig biverkan hos många epilepsiläkemedel är att du blir trött. Alkohol kan öka den effekten så att tröttheten blir värre.

Blodprov påverkas av alkohol och epilepsiläkemedel

En del läkemedel mot epilepsi påverkar din lever. En långvarig hög alkoholkonsumtion kan också göra att levern fungerar sämre.  Det går inte att se om en nedsatt leverfunktion beror på alkohol eller läkemedel. Därför kan du få frågor om alkohol i samband med leverprovtagning.

En nedsatt leverfunktion kan också göra så att en del läkemedel mot epilepsi blir olämpliga att ta.

Epilepsiläkemedel och graviditet

Det är oftast viktigt att fortsätta ta läkemedel under graviditeten, eftersom okontrollerade anfall kan vara skadligt både för dig som är gravid och fostret.

Vissa epilepsimediciner kan medföra en ökad risk för fosterskador. Prata därför med din läkare i god tid om du vill skaffa barn. Innan graviditeten ska ni se över vad som kan göras för att minska riskerna så mycket som möjligt och prova ut den mest skonsamma behandlingen. Kanske bör dosen ändras, eller så kan det vara aktuellt att byta läkemedel.

Undvik valproat vid graviditet

Använd ett effektivt preventivmedel om du använder valproat. Läkemedel som innehåller valproat har särskilt stor risk att orsaka fosterskador. Du ska därför inte använda valproat om du kan bli gravid. I sällsynta fall kan du ändå behöva använda valproat under graviditet, om ingen annan epilepsibehandling fungerar. Dosen ska då hållas så låg som möjligt. Valproat kan även heta valproinsyra.

Prova ut en ny behandling innan du blir gravid

Det kan ta tid att prova ut en ny behandling, ibland upp till ett år. Alla stora förändringar bör göras i god tid före graviditeten. Under graviditeten är det vanligt att ha lite tätare kontakt med sin läkare. Vissa läkemedel måste kontrolleras ofta med blodprov under graviditeten. Du kan behöva öka läkemedelsdosen efter hand. Detta gäller särskilt läkemedel som innehåller lamotrigin, levetiracetam, oxkarbazepin och zonisamid.

Vad gör jag om jag blivit oplanerat gravid när jag har epilepsi?

Du ska inte sluta med din behandling om du har blivit gravid och du och din läkare inte kommit överens om att du ska sluta med behandlingen. Ett plötsligt avbrott i behandlingen kan framkalla flera epileptiska anfall. Meddela din läkare så snart som möjligt att du är gravid. Eventuellt justeras då behandlingen.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Till toppen av sidan