När du tar läkemedel

Skriv ut (ca 7 sidor)

När du tar läkemedel är det en del du bör tänka på. Effekten av ett läkemedel kan påverkas av andra läkemedel du tar eller av viss mat eller dryck. Annat som kan påverka användningen av läkemedel är din ålder, om du är gravid eller ammar eller om du får vissa biverkningar.

Skriv ut

Här kan du läsa om vad som är viktigt att känna till när du tar läkemedel.

Vad händer med läkemedel i kroppen?

Vad händer med läkemedel i kroppen?

  • Bild på tablettkartor

När du tar läkemedel genom munnen tas det verksamma ämnet ofta upp i blodet via slemhinnorna i magen och tunntarmen eller munhålan. Sedan sprids det i kroppen via blodet och når det ställe där det ska verka. Ett exempel på det är hostdämpande läkemedel som tas upp i blodet genom tarmen och sedan når den del av hjärnan som styr hostreflexerna.

Läkemedel som du får med en spruta, en så kallad injektion, sprutas in antingen under huden, i en muskel eller direkt i blodet. Om läkemedlet sprutas in under huden eller i en muskel, sprids det till blodet via underhudsfettet eller muskeln. Med blodet sprids det sedan i kroppen och når den del där det ska verka.

En del läkemedel används för så kallad lokalbehandling. Då använder du läkemedlet på den del av kroppen som ska behandlas. Till exempel smörjs kortison-kräm direkt på de eksem som ska behandlas.

Läkemedlen bryts ofta ner i kroppen, till exempel i levern eller njurarna, och lämnar så småningom kroppen med urinen, avföringen, när du svettas eller andas ut.

Fäll ihop

Viktigt när du använder läkemedel

Viktigt när du använder läkemedel

  • Foto på en doseringask

    En doseringsask kan vara ett bra hjälpmedel om du har svårt att komma ihåg att ta dina läkemedel.

Läkemedel är personliga

Ett läkemedel som är utskrivet på recept ska bara användas av den som fått receptet. Läkaren har valt läkemedel och dos med hänsyn till den sjukdom som behandlas, ålder, andra eventuella sjukdomar och läkemedel. En annan person kan få oväntade biverkningar och kanske inte heller någon nytta av läkemedlet. Därför ska du aldrig ge ditt receptbelagda läkemedel till någon annan, och du ska inte heller använda någon annans receptbelagda läkemedel.

Följ anvisningarna

För att ett läkemedel ska fungera som det är tänkt är det viktigt att du använder det på rätt sätt. Du får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur du ska ta läkemedlet. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. Personalen på apoteket brukar tala om hur du ska använda läkemedlet. Du kan alltid fråga om du är osäker.

Det är också viktigt att du förvarar läkemedlet på rätt sätt. Annars finns det risk för att det inte fungerar som det ska. Tänk också på att förvara läkemedel oåtkomliga för barn.

Det finns information på läkemedelsförpackningen och i den så kallade bipacksedeln, det vill säga informationsbladet som följer med förpackningen.

Viktigt att ta rätt dos

För att läkemedlet ska ge så bra verkan och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att du följer doseringsanvisningarna. Om du tar för låg dos kanske läkemedlet inte hjälper. Tar du i stället för hög dos kan effekten bli för kraftig och du kan få onödiga biverkningar. Det kan också vara farligt om du får i dig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria läkemedel som det är för receptbelagda. När du hämtar ut läkemedel på recept står det på apoteksetiketten vilken dos du ska ta. För receptfria läkemedel finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen. Om läkemedlet kan användas av barn anges dosering efter barnets vikt eller ålder.

Ta läkemedel med jämna mellanrum

För att få rätt effekt av ditt läkemedel är det oftast viktigt att du tar det så jämnt fördelat över tid som möjligt. Om du ska ta läkemedlet tre gånger dagligen betyder det tre gånger per dygn, det vill säga var åttonde timme. Ska du ta läkemedlet en gång om dagen bör du försöka ta det vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver inte vara exakt samma, men du bör försöka hålla ungefärliga tid.

Koppla till regelbundna vanor

Vissa läkemedel ska du ta vid ett visst tillfälle, till exempel tillsammans med en måltid eller mellan måltider. Men ibland spelar det ingen roll och du kan välja själv. Det är lättare att komma ihåg att ta läkemedel om du gör det i samband med någon regelbunden vana. Det kan till exempel vara när du stiger upp på morgonen, borstar tänderna eller vid en måltid.

Avbryt inte behandlingen

Även om du känner dig frisk ska du aldrig avbryta eller ändra din medicinering i förtid utan att fråga den som har ordinerat läkemedlet. Ibland kan dina besvär snabbt komma tillbaka om du slutar för tidigt. Vissa läkemedel måste fasas ut gradvis enligt ett särskilt schema.

Ibland kan vissa biverkningar göra att du måste avbryta behandlingen. Det kan du läsa om i bipacksedeln.

Använd inte gamla läkemedel

Med tiden kan läkemedel brytas ner så att mängden av det verksamma ämnet minskar och mängden av oönskade nedbrytningsämnen ökar. Det kan också börja växa bakterier. Gamla läkemedel, och läkemedel som har förvarats felaktigt, kan därför ge sämre effekt och mer biverkningar och ibland till och med vara skadliga. Använd inte läkemedel som passerat utgångsdatum eller som har ändrat smak, lukt, konsistens eller utseende.

På förpackningen står hur länge du kan använda läkemedlet. Vissa läkemedel kan bara användas en viss tid efter att förpackningen har öppnats. Då är det bra att skriva öppningsdatum på förpackningen. Om du är osäker på hur länge ett läkemedel går att använda kan du fråga på ett apotek.

Kasta inte läkemedel i toaletten

För att skydda miljön ska du inte spola ner gamla läkemedel i toaletten eller i handfatet. Alla apotek tar emot gamla läkemedel och ser till att de tas omhand på rätt sätt. På apoteken kan du få en särskild returpåse som du ska lägga läkemedlen i.

Fäll ihop

Råd för barn, äldre, gravida och ammande

Råd för barn, äldre, gravida och ammande

Läkemedel till små barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel, och vissa är helt olämpliga för barn. Därför bör du fråga på barnavårdscentralen, BVC, eller på ett apotek om du är osäker. Om barnet är under sex månader är det alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan du ger receptfria läkemedel.

Läs mer om att ge läkemedel till barn.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Därför är det extra viktigt att du tar läkemedel på rätt sätt om du är äldre. Det är också viktigt att en längre tids medicinering regelbundet kontrolleras av sjukvårdspersonal.

Läs mer om att ta läkemedel när man är äldre.

Du som är gravid eller ammar

En del läkemedel kan påverka fostret om du är gravid, eller överföras till barnet via modersmjölken. Vissa läkemedel kan påverka möjligheten att bli gravid. Du bör därför inte använda läkemedel när du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar utan att först fråga din läkare, på mödravårdscentralen eller på ett apotek.

Läs mer om läkemedel vid graviditet och amning.

Fäll ihop

Kombination med mat, dryck eller andra mediciner

Kombination med mat, dryck eller andra mediciner

Mat och dryck kan påverka

En del läkemedel ska tas tillsammans med mat, medan andra ska tas mellan måltiderna.
Men många läkemedel kan du ta både med och utan mat. Då är det ofta bra att ta det i samband med en måltid. Då är det lättare att komma ihåg att ta det och ibland kan risken för biverkningar från magen minska.

Du kan behöva undvika viss mat för att inte läkemedlens effekt ska påverkas. Till exempel får vissa läkemedel sämre effekt om de tas tillsammans med mjölkprodukter medan andra kan ge kraftigare effekt med ökad risk för biverkningar om de tas tillsammans med grapefruktjuice. En del läkemedel får inte tas tillsammans med något annat än vanligt vatten.

Information brukar finnas i bipacksedeln, men du kan också fråga på ett apotek om du är osäker.

Läkemedel och alkohol

Alkohol och läkemedel kan vara en dålig och i vissa fall farlig kombination. Det går inte att dra någon exakt gräns mellan vad som är farligt och ofarligt. Alla människor reagerar inte på samma sätt och samma person kan reagera olika vid olika tillfällen. En del läkemedel tillsammans med alkohol innebär alltid en stor risk.

Du bör fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller. Om du är osäker är det bäst att avstå från alkohol helt och hållet.

Läs mer om läkemedel och alkohol.

När du tar flera olika läkemedel

Om du samtidigt tar flera olika läkemedel kan de ibland påverka varandra, till exempel genom att öka eller minska varandras effekt. Det kallas för interaktion. Om effekten av ett läkemedel ökar kan också biverkningarna öka.

Vissa läkemedel påverkar varandra så mycket att de inte alls ska tas tillsammans. Andra läkemedel som påverkar varandra kan tas samtidigt om doserna anpassas. Du ska alltid tala om för din läkare vilka läkemedel du använder. Läkaren kan då välja det läkemedel och den dos som passar bäst för dig.

Fäll ihop

Biverkningar

Biverkningar

Ett läkemedel har en önskad effekt på en sjukdom eller något besvär, men med den följer även oönskade effekter, så kallade biverkningar. Till exempel om du tar antibiotika mot en infektion påverkas inte bara de bakterier som orsakar infektionen, utan även de nyttiga bakterier som finns i tarmen och du kan då få diarré.

Olika reaktioner

En del läkemedel ger oftare biverkningar än andra, men olika personer kan också reagera olika på samma slags läkemedel. Att vissa personer får mer biverkningar än andra kan bero på att kroppen tar upp olika mycket av det verksamma ämne som finns i läkemedlet. Det kan också bero på skillnader i förmågan att bryta ner ämnet och hur lång tid det tar innan ämnet lämnar kroppen. Annat som kan påverka hur du reagerar är till exempel ålder, vikt och andra sjukdomar.

Det är viktigt att du själv känner efter och bedömer hur du påverkas av ett läkemedel. Det kan hända att du bara blir påverkad de första dagarna, och sedan känner dig som vanligt igen. Ibland kan en biverkning sitta i längre.

Det är bra att ta reda på vad som gäller för det läkemedel du använder. Du kan läsa i bipacksedeln, fråga en läkare eller på ett apotek.

De flesta biverkningar är ofarliga

Ofta är biverkningar lindriga och ofarliga. Många biverkningar går över när du har använt läkemedlet en tid. Men en del läkemedel, till exempel cancerläkemedel, kan ge svåra biverkningar. Risken för biverkningar måste alltid bedömas i förhållande till nyttan med läkemedlet.

Svåra hudutslag eller andnöd är exempel på allvarliga biverkningar. Upplever du sådana symtom ska du snarast kontakta sjukvården, för att få råd om vad du ska göra.

Vissa besvär av ett läkemedel kan bero på att du är allergisk mot det verksamma ämnet eller någon tillsats i läkemedlet. Allergiska reaktioner är ofta lindriga men kan ibland vara allvarliga, även om det är ovanligt. Om du misstänker att du själv eller någon annan har fått en allergisk reaktion, ska du genast kontakta sjukvården.

Om du är allergisk mot ett läkemedel hjälper det inte att minska dosen, utan du måste avbryta behandlingen. Du ska alltid berätta för din läkare om du är allergisk mot ett visst läkemedel. Det är också bra att berätta om du är allergisk mot något annat, till exempel viss mat.

Om du får biverkningar

En del biverkningar kan motverkas eller lindras. Genom att följa råden om hur du ska ta läkemedlet kan du i regel minska risken för vissa biverkningar, till exempel magbesvär.

Om du får besvärande biverkningar ska du i första hand kontakta den läkare eller annan sjukvårdspersonal som ordinerat läkemedlet. Den som ordinerat läkemedlet är insatt i sjukdomshistorien och din behandling, och är den som bäst kan bedöma om biverkningarna är en anledning till att byta läkemedel eller ändra doseringen.

Muntorrhet

Det finns många läkemedel som gör att mängden saliv i munnen minskar. Denna minskning sker gradvis och kan därför finnas där utan att du upplever att du är torr i munnen. Om du har för lite saliv minskar skyddet mot hål i tänderna och risken för inflammation i tandköttet eller munslemhinnan ökar. Om du använder något läkemedel som gör att du blir torr i munnen är det extra viktigt att borsta tänderna noga med fluortandkräm, även om du inte känner dig torr i munnen. Du kan ytterligare förstärka skyddet genom att tugga fluortuggummi eller suga på en fluortablett.

Läkemedel och trafik

När du är sjuk kan du reagera långsammare än vanligt. Vissa läkemedel kan också göra att du blir trött och inte kan reagera lika fort som du brukar. Uppmärksamheten och förmågan att snabbt bedöma en viss situation kan trubbas av. En del läkemedel kan påverka synen, till exempel kan du se suddigt eller få svårt att fokusera blicken.

Dessa biverkningar kan göra det farligt att köra bil eller något annat motorfordon. De kan även påverka förmågan att sköta maskiner eller klara riskfyllda arbeten. Du ska aldrig ge dig ut i trafiken eller utföra riskfyllda arbeten innan du vet hur du reagerar på ett läkemedel.

Läkaren har skyldighet att berätta om ett läkemedel påverkar körförmågan, men du är själv ansvarig för att avgöra om du kan ge dig ut i trafiken. I bipacksedeln finns information om läkemedlet kan påverka körförmågan. Du kan också fråga en läkare eller på ett apotek. Exempel på läkemedel som kan påverka förmågan att köra bil är sömnmedel, lugnande medel, starka smärtlindrande medel, medel mot åksjuka och vissa medel mot allergi.

Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Att bli beroende

Vissa läkemedel, till exempel sömnmedel och lugnande medel, fungerar bäst för tillfällig behandling. Om du använder dem utan uppehåll under en längre tid kan du bli beroende. Då behöver du oftast ta större och större doser för att få samma effekt. Det kan också bli svårt att sluta med läkemedlet trots att de ursprungliga besvären har gått över. Om du misstänker att du håller på att bli beroende av ett läkemedel bör du diskutera det med din läkare.

Du kan själv anmäla biverkningar

När nya läkemedel kommer är bara de vanligaste biverkningarna kända från de studier som gjorts på en utvald grupp patienter och friska frivilliga försökspersoner. Ofta saknas kunskap om mer ovanliga biverkningar. En bra biverkningsrapportering är därför viktig för att få mer kunskap om säkerheten hos nya läkemedel när de börjar användas i stor skala.

Du kan själv rapportera biverkningar till Läkemedelsverket. Besvär som du upplever i samband med en läkemedelsbehandling kan vara en biverkning men kan även bero på annat än läkemedlet, till exempel sjukdomen eller andra läkemedel som du använder. Du behöver inte vara säker på att biverkningen beror just på läkemedlet, det räcker att du tror det. Misstänkta biverkningar från alla läkemedel, både receptbelagda och receptfria, kan rapporteras.

Du kan rapportera direkt på Läkemedelsverkets webbsida eller genom att skicka in en rapport.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-08-22
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Linda Landelius, apotekare, Hallands sjukhus, Halmstad

Fotograf:

Juliana Wiklund