Barn som smittas av körtelfeber brukar få lindriga symtom som påminner om en förkylning.

Du som får körtelfeber som tonåring eller vuxen kan få andra besvär. Symtomen kan påminna om halsfluss, men är ofta kraftigare.

Det här är vanliga symtom på körtelfeber för dig som är tonåring eller äldre:

• Du har ont i halsen och svårt att svälja.
• Du känner dig trött.
• Du har ont i huvudet.
• Du har minskad lust att äta.
• Du har feber.
• Du har svullna lymfkörtlar på halsen, i armhålorna och i ljumskarna.
• Dina halsmandlar är förstorade och har en gråvit beläggning.

Det här är mer ovanliga symtom:

• Du blir svullen runt ögonen.
• Du har utslag på huden.
• Du har gula ögonvitor.
• Du mår illa.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du har ont i halsen och har feber i mer än två dygn utan andra symtom på förkylning.
• Du har svårt att svälja.
• Du får feber igen efter att ha varit feberfri i minst ett dygn.
• Du har någon annan sjukdom eller tar läkemedel som påverkar ditt immunförsvar samtidigt som du tror att du har körtelfeber.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du vet att du har körtelfeber och något av följande stämmer:

• Du får plötsligt mycket ont i magen.
• Du kan inte svälja din egen saliv.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112

Ring genast 112 om du har körtelfeber och det här stämmer:

• Du blir blek och matt.
• Du får svårt att andas.

På vårdcentralen undersöker läkaren dig i munnen och i halsen.

Läkaren känner med händerna

Läkaren undersöker dig sedan i armhålorna, ljumskarna och på andra ställen på kroppen där det finns många lymfkörtlar. Det är för att känna om de är svullna. Då kan de också vara ömma.

Läkaren känner även på magen för att avgöra om mjälten eller levern är svullen. Det är vanligt vid körtelfeber men man brukar inte märka det själv.

Läs mer om kroppsundersökning hos läkare.

Du kan få lämna blodprov

Du kan få lämna blodprov som kan visa om du har en infektion eller inflammation i kroppen.

Det finns blodprov som direkt kan visa om du har körtelfeber. Men ofta är det först när du har haft sjukdomen i en vecka som det syns i detta prov.

Prov från halsmandlarna

Det är vanligt att även lämna prov från halsmandlarna för att se om dina symtom beror på halsfluss. Läkaren tar provet i svalget med bomull på en pinne.

Körtelfeber går inte att behandla med antibiotika eftersom sjukdomen beror på ett virus.

Men ibland får man också en bakterieinfektion. Då hjälper antibiotika.

Det är ovanligt att behöva vård på sjukhus vid körtelfeber. En orsak kan vara om du har mycket svårt att svälja. Då kan du behöva vätska och näring genom dropp direkt i blodet. Läs mer om behandling genom venkateter i handen eller armen.

Det finns en del saker du kan göra själv för att lindra besvären vid körtelfeber.

Lindra halsont

Matlusten kan minska när du har ont i halsen. Det viktigaste är att du dricker, även om du har svårt att svälja. Kall och varm dryck kan kännas skönt för halsen. Det kan också kännas bra att äta något kallt som yoghurt eller glass.

Ibland känns det bättre om du har något att suga på. Du kan pröva halstabletter som finns på apotek och i vissa matvaruaffärer. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.

Det finns också receptfria sugtabletter och sprejer som kan lindra halsont.

En del av dessa läkemedel kan användas både av barn och av vuxna, men inte alla. Läs på förpackningen eller fråga på ett apotek om du känner dig osäker.

Läkemedel mot smärta och feber

Det finns olika receptfria läkemedel vid tillfällig smärta som du kan använda trots att levern kan vara påverkad vid körtelfeber. Fråga på ett apotek om du är osäker på vad du ska använda.

Undvik alkohol

Levern brukar påverkas av körtelfeber. Därför bör du undvika att dricka alkohol tills du känner dig helt bra, men minst fyra veckor.

Viktigt att följa råd om fysisk ansträngning

Promenader och lugn fysisk aktivitet gör att du snabbare kommer i form igen när du har blivit frisk. Däremot kan du bli sjuk igen om du inte väntar tillräckligt länge med hårdare ansträngning.

Börja försiktigt när du är helt frisk med till exempel träning och idrott. Följ de råd du har fått. De kan skilja sig från de råd någon annan med körtelfeber har fått. Råden beror bland annat på hur sjuk du har varit.

Det är olika hur länge barn behöver vara hemma. Det som avgör är hur barnet mår.

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-viruset. Smittan brukar spridas genom saliv, till exempel när man pussas.

Det tar oftast mellan fyra och sex veckor från att du har smittats till att du får symtom.

Hur länge är jag smittsam?

Du kan börja smitta andra ungefär en vecka innan du själv märker att du är sjuk. Du kan fortsätta vara smittsam i upp till ett halvår.

De flesta blir smittade som barn

Epstein-Barr-viruset är ett mycket vanligt virus. De flesta smittas av viruset när de är barn och märker knappt av några symtom. Personer som inte blev smittade av viruset som barn kan få det senare i livet. 

Du blir immun

När du har haft körtelfeber en gång har din kropp bildat så kallade antikroppar mot sjukdomen. Det innebär att du är immun och inte kan smittas igen.

Det finns inga kända risker för barnet om du får körtelfeber när du är gravid.

Det är vanligt att känna sig mycket trött efter körtelfeber. Oftast går tröttheten över efter några månader, men ibland dröjer det ett halvår eller längre tid.

Andra komplikationer och följdsjukdomar är ovanligare. Mjälten kan brista. En del får blodbrist eller besvär med njurarna eller med hjärtat.

Det är mycket ovanligt med hjärninflammation, hjärnhinneinflammation eller att bli så svullen i halsen att man får svårt att andas.

De allra flesta som får en komplikation eller följdsjukdom blir friska.