Livmoder och äggstockar

Cellförändringar i livmoderhalsen

Cellförändringar i livmoderhalsen beror oftast på en infektion orsakad av humant papillomvirus, HPV. Det är vanligt att cellförändringar läker av sig själv. Men vissa typer av cellförändringar behöver du få behandling för eftersom de annars kan utvecklas till cancer.

Vad är cellförändringar?

Livmodertappen är den nedersta delen av livmodern. Det är där cellförändringar kan uppstå.
Västernorrland

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den nedersta delen av livmoderhalsen som mynnar ut i slidan kallas livmodertappen. Livmodertappens insida och utsida är täckt med olika slags celler. Där cellerna möts finns ett område som är särskilt känsligt och där det kan uppstå cellförändringar. Ytan där cellförändringar kan uppstå är ungefär lika stor som ett frimärke.

De flesta lätta cellförändringar läker av sig själv. De kallas ibland även låggradiga. De utvecklas sällan till livmoderhalscancer, men behöver ändå utredas.

Så kallade höggradiga cellförändringar är inte cancer. Men de har större risk att utvecklas till cancer och behöver därför oftast behandlas. Höggradiga cellförändringar tas vanligtvis bort med en enkel operation.

Symtom

Cellförändringar ger inga symtom eller besvär. 

När och var ska jag söka vård?

Cellförändringar kan endast upptäckas genom att du lämnar ett cellprov. Därför är det viktigt att du gör de cellprov som regionerna erbjuder.

Alla som är registrerade som kvinnor i Sverige kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning.

Du kan även få lämna cellprov om du är hos en barnmorska eller gynekolog för att genomgå en gynekologisk undersökning av andra orsaker.

I några regioner erbjuds egenprovtagning för humant papillomvirus som en första provtagning. Det innebär att du tar provet själv från slidan.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur uppstår cellförändringar i livmoderhalsen?

Cellförändringar i livmoderhalsen beror oftast på ett virus som heter humant papillomvirus och förkortas HPV.

HPV sprids vid sex

HPV är ett mycket vanligt virus som kan delas in i över hundra olika typer. De flesta typer är inte skadliga. Några få typer av HPV kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som kan utvecklas till livmoderhalscancer.

HPV sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra. De virus som kan orsaka cellförändringar överförs genom slemhinnorna vid sex. HPV kan överföras vid alla typer av sex där huden eller slemhinnan kommer i kontakt med en annan persons hud eller slemhinna.

Kondom kan ge ett visst skydd mot att få viruset överfört.

Även yngre personer kan få livmoderhalscancer

Det är vanligast att äldre personer får gynekologisk cancer. Men just livmoderhalscancer är vanligast i åldern 35 till 45 år. Ibland kan också de som är yngre än 25 år få sjukdomen, men det är mycket ovanligt

Kan bero på ärftlighet

Det kan finnas en viss ökad risk att utveckla cellförändringar om någon nära släkting också har haft cellförändringar.

Hur kan jag förebygga?

Du kan vaccinera dig mot de vanligaste virusen som kan leda till att cancer utvecklas i livmoderhalsen.

Vaccination mot HPV ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet och ger ett mycket gott skydd. Vaccinet hjälper inte mot en pågående HPV-infektion. Därför får du allra bäst skydd om du blir vaccinerad innan du har börjat ha sex. 

Vaccinets skydd mot cancer är inte fullständigt. Därför är det viktigt att fortsätta gå på gynekologiska cellprovskontroller när du blir kallad, även om du är vaccinerad.

Lämna cellprov varje gång du blir kallad

Det tar vanligen tio till femton år innan cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer. Det bästa sättet att upptäcka cellförändringar i tid är att regelbundet gå på cellprovskontroller.

Rökning ökar risken

Rökning är skadligt för kroppen och den som röker har en ökad risk för cellförändringar. Att sluta röka gör att cellförändringar lättare kan läka ut.

Undersökningar och utredningar

Efter att du har lämnat cellprovet skickas det till laboratorium för analys. Provet undersöks för att se om det innehåller HPV och cellerna undersöks i mikroskop. Vad som händer sedan beror på vad provet visar och hur gammal du är.

Du är under 30 år och har cellförändringar

Det här händer beroende på din ålder och vad provet visar:

  • Du är under 30 år, har låggradiga cellförändringar men inte HPV. Inget mer behöver göras. Du blir kallad till nytt prov tre år senare.
  • Du är under 28 år, har låggradiga cellförändringar och HPV. Du blir kallad till en gynekologimottagning. Vanligtvis får du lämna ett nytt prov efter ungefär fyra månader. Om du då fortfarande har låggradiga förändringar blir du kallad igen till en gynekologimottagning och blir undersökt av en läkare.
  • Du är mellan 28 och 30 år, har låggradiga cellförändringar och HPV. Du blir kallad till en gynekologimottagning och blir undersökt av en läkare utan någon extra provtagning innan.
  • Du är under 30 år och har höggradiga förändringar. Du blir kallad till en gynekologimottagning för undersökning.

Du är 30 år eller äldre

Det här händer beroende på vad provet visar:

  • Ditt cellprov innehåller inte HPV. Provet är som det ska och inget mer görs. Du får en ny kallelse för cellprov om tre år.
  • Ditt cellprov innehåller HPV men inga cellförändringar syns vid analys av cellerna. Inget mer görs, men det är särskilt viktigt att du går på nästa undersökning. Du blir kallad för nytt prov ett och ett halvt år senare om HPV var av typen 16 eller 18. Du erbjuds ny provtagning efter tre år om HPV är någon annan av de typer som kan orsaka cancer. Vanligtvis finns inte HPV kvar då. Kroppen behöver ofta ungefär ett år för att läka ut dessa infektioner. Men om HPV finns kvar i det nya provet blir du kallad för utredning hos en gynekolog.
  • Ditt cellprov innehåller HPV och du har cellförändringar som syns i mikroskop. Du behöver bli undersökt av en gynekolog. En gynekologimottagning nära där du bor får resultatet av provtagningen. Därefter blir du kallad till en undersökning.

Fler undersökningar

Det är vanligt att få vänta fyra till sex månader på den kompletterande undersökningen. Under väntetiden läker många virusinfektioner och cellförändringar ut.

Du behöver inte vara orolig för att utveckla cancer under väntetiden. Det behövs mycket längre tid än så cellförändringar ska utvecklas till livmoderhalscancer.

Läkaren tar ett cellprov och undersöker livmodertappen

När du kommer för en kompletterande undersökning tar läkaren ett nytt cellprov om det var mer än tre månader sedan det förra provet togs. Sedan undersöker hen livmodertappen med ett specialmikroskop som kallas kolposkop.

Läkaren baddar livmodertappen med ett par olika vätskor som gör att eventuella förändringar syns bättre. För en del kan vätskan som baddas på livmodertappen svida lite en kort stund.

Ofta har läkaren en kamera kopplad till kolposkopet. Hen kan ta bilder som läggs i din journal. Du kan också själv få se livmodertappen och förändringarna om du vill.

Ett prov från livmodertappen skickas på analys

Det är vanligt att läkaren tar ett vävnadsprov från livmodertappen med ett speciellt instrument. För en del kan det kännas lite obehagligt en kort stund.

Vävnadsprovet skickas sedan till ett laboratorium för att analyseras.

När och hur får jag svar?

Provsvaren kommer till läkaren inom några veckor. Utifrån dem bedömer hen om du behöver komma på återbesök eller få behandling. När bedömningen är klar får du svar från gynekologimottagningen.

Behandling

Det är vanligt att låggradiga cellförändringar läker och försvinner. Då behövs ingen behandling.

Läkaren brukar rekommendera behandling om cellprovet och undersökningen har visat att det finns höggradiga cellförändringar. Men om du är under 25 år kan läkaren föreslå att du kommer på uppföljande undersökningar i stället för att få behandling. Det beror på att det finns stora möjligheter att förändringarna läker ut hos så unga personer.

Olika sätt att behandla cellförändringar

Det finns olika sätt att behandla höggradiga cellförändringar. Vanligast är att operera bort den lilla bit av livmodertappen där cellförändringarna finns.

Behandlingen görs på sjukhus eller på en gynekologimottagning. Det är vanligast att få lokalbedövning, men om du vill bli sövd brukar det gå att ordna.

Att operera bort cellförändringar

Läkaren opererar bort en liten bit av livmodertappen med glödtråd eller laser. Det kallas konisering eller excision. Vävnadsbiten skickas sedan till ett laboratorium. Där undersöks hur allvarliga cellförändringarna är och om hela det förändrade området har blivit borttaget.

De flesta mår bra efter operationen. Det är vanligt att få små blödningar de första dagarna efter behandlingen. En del kan få illaluktande flytningar, men dessa brukar försvinna av sig själv. Kontakta i första hand den gynekologimottagning där du behandlas om flytningarna inte upphör.

Sök vård om du blöder mycket eller få feber

En del kan få kraftigare blödningar, men det är ovanligt. Feber kan vara tecken på infektion. Kontakta den gynekologimottagning där du behandlas eller en akutmottagning om du blöder mycket eller får feber.

Behandling av livmodertappen med värme eller nedfrysning

Ett alternativ till operation är att läkaren behandlar livmodertappen med värme, nedfrysning eller laser. Då försvinner vävnaden i stället för att läkaren skär bort den. Behandling med nedfrysning kallas kryo. När behandlingen sker på detta sätt finns ingen vävnad att skicka för laboratorieundersökning.  Därför används dessa metoder alltmer sällan.

Efter behandlingen

Efteråt mår du som vanligt. Du kan direkt efteråt fortsätta med de aktiviteter som du vanligtvis har om operationen gjordes med lokalbedövning. Men du bör följa dessa rekommendationer:

  • Avstå från vaginala samlag i tre till fyra veckor.
  • Avstå från bad i bassäng så länge du blöder eller har flytningar.
  • Använd binda i stället för tampong eller menskopp vid mensblödningar under denna tid.

Återbesök efter sex månader

Du får komma till gynekologimottagningen på ett återbesök sex månader efter behandlingen. Då får du lämna ett nytt cellprov.

Oftast visar undersökningarna att cellförändringarna är borta, men ibland finns HPV kvar. Då får du lämna ytterligare ett prov efter sex månader. Det behövs inga fler undersökningar vid gynekologimottagningen om proverna visar att du inte längre har HPV eller cellförändringar.

Viktigt att fortsätta gå på cellprovtagning

Det är viktigt att fortsätta gå på gynekologisk cellprovtagning när du blir kallad. Du kommer att kallas vart tredje år oavsett ålder om du har haft höggradiga cellförändringar som har bekräftats med vävnadsprov. Det finns en något ökad risk att få nya förändringar om du tidigare har haft höggradiga cellförändringar. Du behöver inte gå på cellprovtagning oftare än vart tredje år.

Cellförändringar utvecklas sällan till livmoderhalscancer

De flesta cellförändringar läker av sig själv, men förändringar som finns kvar kan utvecklas till cancer om de inte behandlas.

Risken att utveckla livmoderhalscancer minskar kraftigt genom regelbundna cellprovskontroller. Då kan cellförändringar upptäckas och behandlas i tid.

Cellförändringar och graviditet

Behandlingar av cellförändringar gör det inte svårare att bli gravid. Det medför vanligtvis inte heller några problem under graviditeten.

Det kan finnas en liten ökad risk för att du föder tidigare än du annars skulle ha gjort. Men det vanligaste är att föda i fullgången tid även efter behandling av utbredda cellförändringar.

Du kan lämna cellprov när du är gravid

Om det är tid för cellprov behöver du inte tveka att lämna det även om du är gravid. Cellförändringar och HPV-infektion påverkas inte av graviditeten och de påverkar inte heller barnet. Undersökningen och provtagningen är inte skadlig för dig eller för barnet.

Du behöver inte vara orolig om provet visar tecken på cellförändringar som behöver undersökas. Eftersom du är gravid kommer du att få en tid för undersökning på en specialiserad gynekologisk mottagning inom någon vecka efter provsvar.

En del cellförändringar läker ut av sig själv. Andra cellförändringar behöver tas bort, men det görs oftast efter att du har fött ditt barn.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Läs mer på 1177.se

Gynekologisk cellprovtagning

Vid gynekologisk cellprovtagning tas ett cellprov från livmodertappen. Provet tas för att tidigt upptäcka cellförändringar som annars kan leda till livmoderhalscancer. Det är viktigt att gå till provtagningen när du blir kallad. Du som är över 23 år erbjuds cellprovtagning regelbundet.

Vaccination mot HPV

Vaccination mot HPV ingår i vaccinationsprogrammet för alla barn från och med hösten 2020. Tidigare ingick det endast för flickor.

Livmoderhalscancer

Cancer i livmoderhalsen innebär att det har bildats en cancertumör i den nedre delen av livmodern. Det beror ofta på ett virus. De flesta som får livmoderhalscancer är 30-40 år eller över 70 år. Det går oftast att få behandling som tar bort sjukdomen.

Till toppen av sidan