Det kan göra ont att bli biten av en huggorm, men det gör inte alltid ont.

Bettet kan leda till olika reaktioner. Hur starkt du reagerar beror på mängden gift som har kommit in i kroppen och var du har blivit biten. Barn, äldre och gravida är särskilt känsliga.

Så här kan du reagera på huggormens gift:

• Du kan få en liten svullnad där du blev biten. Ibland kan hela kroppsdelen svullna upp.
• Det är ovanligt, men en del kan kräkas, få diarré, svårt att andas eller svimma.

Inte alla får symtom

En del av de som har blivit huggormsbitna får inga symtom. Det beror på att inget gift har sprutats in.

Ring genast 112 om du tror att du har blivit biten av en huggorm.

Hos 112 får du råd om vad du ska göra. De hjälper dig att avgöra om det var en huggorm som bet dig. Om det var en huggorm får du rådet att genast åka till sjukhus. Det är bra om någon kan följa med dig, även om du inte mår dåligt.

Du behöver bli hämtad med ambulans om du känner dig sjuk och mår dåligt.

När du blir biten av en huggorm kan giftet spridas i kroppen. Gör så här för att det inte ska spridas så snabbt:

• Var stilla och vila om du kan eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning.
• Håll den bitna kroppsdelen stilla.
• Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt bettstället ofta svullnar upp.
• Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet. Försök inte heller kyla, värma eller dra åt ett skärp eller liknande runt den ormbitna kroppsdelen. Det kan göra att giftet sprids snabbare.

Du kan behandlas på olika sätt beroende på vilka symtom du har. Om du har reagerat starkt på bettet finns det ett huggormsserum som kan hejda sjukdomsförloppet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.