PSYKISK HÄLSA

Råd till dig som varit med om en allvarlig händelse

Det är vanligt att reagera i efterhand om man har varit med om något som skrämt eller hotat en. Du kan reagera direkt efter händelsen eller långt senare. Ibland kan du behöva stöd eller hjälp att bearbeta dina upplevelser.

Här kan du läsa om vanliga reaktioner som kan komma efter en allvarlig händelse, och vad du kan göra själv för att må bättre. Ibland kan du behöva behandling för att må bättre.

Det finns även ett särskilt kapitel med råd om hur du kan hjälpa ett barn. Du som är ung kan läsa mer på UMO.se.

Vad är en allvarlig händelse?

Vad som är svårt eller allvarligt kan vara olika för olika personer.  Det kan till exempel vara att förlora arbetet, bli kränkt eller råka ut för en olycka eller ett brott. Att förlora det som gett trygghet, kärlek, identitet, hälsa och välbefinnande kan upplevas svårt för de flesta.

När något händer plötsligt

När något händer plötsligt och oväntat kan det ofta vara svårare att hantera direkt, än om du är förberedd. 

En allvarlig händelse kan till exempel vara att du är med om något av följande:

  • en olycka eller naturkatastrof
  • ett överfall
  • ett sjukdomsbesked
  • en svår behandling
  • ett besked om dödsfall
  • våld, hot eller kränkningar som exempelvis mobbning.

Det gäller även om du blir vittne till att någon annan blir utsatt för något av ovanstående saker. Det kan även vara någon annan händelse eller situation som du upplever som en personlig katastrof.

Det blir lättare att hantera händelsen om man vet att det finns stöd att få.

Händelser i omvärlden

Att nära följa rapportering från händelser som skolskjutningar, krigsövergrepp eller terrorhändelser kan också skapa reaktioner på kort och på längre sikt, särskilt hos barn och tonåringar.

Om du själv varit med om något liknande så kan det göra dig påmind om hur du den gången upplevde det.

Vanliga reaktioner efter en allvarlig händelse

När någonting mycket allvarligt sker är det vanligt att man först försöker klara av det som händer. Först när hotet är borta och du känner dig trygg igen kan du börja bearbeta det du har varit med om.

Det finns en del sätt som är vanliga att reagera på vid en allvarlig händelse. Att känna till dem kan göra det lättare att förstå sig själv och andra.

Du kan reagera direkt och på lång sikt. Här kommer en beskrivning av vanliga reaktioner efter en allvarlig händelse.

Känsla av overklighet

Precis efter händelsen kan det som hänt kännas overkligt. Du vet vad du har varit med om, men det känns ändå ofattbart. Du kan känna dig tom och avstängd. Reaktionerna på det som hänt kommer ofta i efterhand.

Kroppsliga reaktioner

Det är vanligt att kroppen reagerar efter en allvarlig händelse. Du kan då få några av följande symtom:

  • svettningar
  • huvudvärk
  • hjärtklappning
  • sämre aptit
  • darrningar och fumlighet
  • yrsel, matthet eller svimningskänsla
  • spänningar och värk i musklerna, främst i bröstkorgen, axlarna och nacken.

Sömnsvårigheter och mardrömmar

Det kan vara svårt att somna. När du somnar kan de plågsamma minnena dyka upp i tankarna. Sömnen blir orolig och du kan vakna ofta under natten och tidigt på morgonen.

Hos en del upprepar sig det som hände i form av mardrömmar. Mardrömmarna kan också handla om andra hotfulla situationer än dem som man upplevt i verkligheten. Sömnbesvären brukar avta när man börjat förstå vad man har varit med om.

Påträngande minnesbilder

Det är vanligt att du återvänder till det som hänt i dina tankar, vare sig du vill det eller inte. Minnen av det som hänt kan visa sig som inre bilder. Minnesbilderna kan kännas påträngande och obehagliga, eftersom de inte går att styra.

Minnesbilderna kan vara så verkliga att det känns som att du är tillbaka på platsen där allt hände. Sådana minnesbilder kallas ibland för återupplevande eller flashbacks och kan återkomma både när du är vaken eller drömmer.

Irritation och oro

Det är vanligt att känna sig orolig, irriterad eller rastlös. Du kan få svårt att koncentrera dig och komma igång med saker du vill göra. Dessa upplevelser kan bli starkare och mer plågsamma med tiden, i takt med att man återupplever det som hänt.

En del personer vill vara ensamma, medan andra tvärtom vill undvika ensamhet eftersom de inte orkar med sina egna tankar och känslor.

Katastroftankar och otrygghet

Du kan uppleva en ökad vaksamhet, till exempel att du rycker till vid minsta ljud. En del får ett ökat behov av fysisk närhet och trygghet.

Om du tidigare varit med om andra svåra händelser kan minnet av dessa tidigare händelser komma tillbaka på nytt.

Det kan kännas som att din trygghet har försvunnit. Det kan göra dig orolig för att du själv eller någon i din familj ska bli sjuk eller dö, eller att en ny katastrofal händelse ska ske.

Skuldkänslor

Det är vanligt att bli arg och irriterad på de som finns omkring dig, fast du inte vill det. Det kan öka dina skuldkänslor.

Överlevnadsångest

Den som har överlevt allvarliga händelser, katastrofer eller krigshändelser kan både känna sig tacksam över att ha överlevt, men också känna skuld och obehag. Då kan vara svårt att känna sig glad eller lättad, trots att faran är över.

Frågor om livets mening

När du har varit med om en tragisk eller svår händelse är det vanligt att börja fundera över livets mål och mening.

Du kan omvärdera mycket av det du tidigare uppfattat som självklart. Ibland kan du börja tvivla på det som du förut trodde på.

Vad kan jag göra själv?

Oftast börjar du må bättre av dig själv efter en tid. Du kan behöva tänka igenom, förstå och bearbeta det du varit med om och du kan behöva stöd från omgivningen.

Med tiden tänker du allt mer sällan på det som hänt, och minnena och känslorna är mindre plågsamma än de var i början.

För att börja må bättre kan du pröva att följa råden som följer nedan.

Prata med andra

Även om det är svårt att berätta och jobbiga känslor kommer tillbaka kan det vara bra att dela upplevelser, tankar och känslor med andra. Prata med dina närmaste.

Prata gärna med andra också, som till exempel om det finns andra personer som var med vid händelsen. Tillsammans kan ni komma fram till en helhetsbild av det som hände.

När du får en bättre förståelse för det som hänt brukar mardrömmar och påträngande minnesbilder komma allt mer sällan.

Det kan också vara bra att hålla kontakten med andra människor, även om det kan kännas jobbigt först. Om du behöver prata med någon anonymt kan du kontakta en anonym stödlinje på mejl, chatt eller telefon.

En del av dessa drivs av ideella organisationer, en del av föreningar där de som jobbar har egen erfarenhet.

Skriv ner dina upplevelser

Det kan också vara bra att skriva om det som hände, för att bearbeta minnen och tankar. En del föredrar att måla eller uttrycka sig i någon konstform.

När du skapar och är kreativ kan du använda dina upplevelser på ett sätt som hjälper dig att bearbeta det du har varit med om.

Att lyssna på musik kan också vara hjälpsamt.

Besök platsen där det hände

En del kan känna sig oroliga för att besöka platsen där händelsen inträffade, eller platser som påminner om den. Då kan det vara bra att så snart som möjligt återvända till den platsen, gärna i sällskap med någon som du känner dig trygg med. Kanske känns det lugnare när du väl kommer dit, än du föreställt dig?

Om det inte är möjligt för dig att återvända till den fysiska platsen kan du besöka platsen i tanken, föreställa dig att du är tillbaka.

Genom att återvända till platsen när faran är över, hjälper du dig själv att återta din trygghet, erövra platsen och kunna börja bearbeta det som hänt.

Håll vardagliga rutiner

Oftast är det bäst att komma tillbaka till en vardag så snart som möjligt. Att få regelbundna rutiner och vanor och att göra saker som får dig att tänka på annat en stund är bra.

Försök att hitta bra vanor och rutiner

Det finns några grundläggande saker som kan hjälpa dig att må bra. Här kommer några förslag:

Sänk kraven

Försök att sänka kraven på dig själv och vad du presterar den närmaste tiden. Räkna inte med att du ska fungera som vanligt den första tiden till exempel på arbetet eller i skolan.

Läs mer om hur du kan undvika stress i den här texten. En del har nytta av att träna avslappning och mindfulness.

Du som arbetar eller går i skolan kan gärna berätta för din chef eller din lärare om vad du har varit med om. På så vis kan personen hjälpa dig att komma tillbaka till ditt arbete eller skola i en takt som passar dig.

Hur kan jag stötta ett barn?

Barn och tonåringar har ofta inte samma möjligheter att förstå eller tolka sina upplevelser som vuxna. För att kunna vara ett bra stöd kan du först behöva ta hand om dig själv först. Sök stöd om du behöver.

Du kan hjälpa ett barn att hantera sina upplevelser genom att upprepade gånger försäkra barnet om att faran är över.

Du kan stötta barnet genom att se till att du och andra vuxna gör följande:

  • Försök att vara tillgängliga för frågor och funderingar.
  • Försök att berätta om det som händer och har hänt på ett begripligt sätt.
  • Försök att så snart som möjligt komma tillbaka till vardagsrutiner och aktiviteter.
  • Försök att hitta på roliga saker att göra tillsammans.

Pröva annat än att prata

Det passar inte alla barn att prata direkt efter att något har hänt. Det kan också vara svårt för alla barn att sätta ord på det man varit med om. Pröva att ge barnet möjlighet att uttrycka sig på andra sätt. Att rita, skriva eller leka är andra sätt som kan vara lättare.

Du kan hjälpa barnet om du märker att hen leker, skriver eller ritar samma sak om och om igen. Då kan du fråga barnet om det finns ett annat, bättre slut på historien. Då stärker barnet sin egen berättelse, och känner sig mindre maktlös.

Informera barnet

Barn behöver hjälp att förstå vad som har hänt, på en nivå som de kan förstå. De behöver information om vad som kommer att hända. Hen kan även behöva veta varför hen själv och andra runt omkring reagerar som de gör.

Försök att vara ärlig. Det är det bästa för barnet på sikt. Anpassa det du berättar till personens ålder och mognad. Ställ frågor för att ta reda på om barnet verkligen har förstått.

Samtidigt behöver barn inte höra allt som vuxna säger. Undvik att följa eventuell nyhetsrapportering om det som hänt, eller liknande händelser. Berätta istället om det du vet, med dina egna ord.

Ge barnet hopp

Det kan vara svårt för barn att förstå att saker förändras med tiden. Du kan behöva prata med ditt barn om att det kommer att bli bättre igen. Barnet kan behöva få höra att faran är över, om och om igen för att känna sig trygg.

Låt barnet följa med

Det kan vara bra att komma tillbaka till platsen där händelsen inträffade, om det finns en sådan. Om det finns ett dödsfall kan det vara bra för barn att följa med på begravning och vara med om den döda personen ska visas.

Det är viktigt att barnet får förbereda sig på det som ska hända innan. Du eller någon annan nära vuxen behöver också vara med, som kan vara ett stöd och lyssna om barnet behöver prata om det hen varit med om efteråt.

Bra med aktivitet och skola

Det är bra om barnet så snart som möjligt kan återgå till vardagen, och gå till förskolan eller skolan, och fortsätta att göra roliga saker på fritiden. Att få vara med kompisar kan också vara viktigt.

Försök att leva så vanligt som möjligt hemma. Fasta rutiner för mat och sömn är viktigt, och att komma ut och röra på sig.

Ta emot hjälp om det behövs

Sök vård om du är orolig för ditt barns utveckling eller om du märker att något inte är som det ska. Som förälder kan det ibland vara svårt att veta hur ens barn mår, speciellt om du själv är starkt påverkad av det som hänt.

Barn påverkas av hur de vuxna mår, och den som inte mår bra själv har svårt att räcka till och vara ett stöd för barnet. Därför är det viktigt att även du som vuxen får den hjälp du behöver.

Du kan läsa mer om hur barn kan reagera på svåra händelser på katastrofpsykologi.se.

Ibland kan du behöva behandling

Ibland kan du må dåligt under en längre tid efter det som hänt. Du kan till exempel ha svårt att sova på natten eller ha ont i nacke eller axlar.

En del undviker allt som påminner om händelsen och får besvär med ångest. En del börjar undvika sociala kontakter och utvecklar depression. Då är det viktigt att du söker hjälp. Det finns behandling som hjälper.

Olika behandlingar

Beroende på vad du har varit med om och vad du har för besvär kan du få prova olika behandlingar.

Den form av psykoterapi som oftast rekommenderas om du har svårt att sova, depression eller ångest heter kognitiv beteendeterapi, KBT.

Många regioner erbjuder KBT på nätet. Då kan du ta del av din behandling när det passar dig.

Ibland kan det hjälpa med fysioterapi eller behandling med läkemedel.

Posttraumatisk stress

Det kan hända att du drömmer mardrömmar, får ångest och panikattacker eller påträngande minnesbilder långt efter händelsen. Då kan det ibland handla om något som kallas posttraumatiskt stressyndrom, som brukar förkortas PTSD. Det finns behandling som hjälper.

Läs mer om PTSD och hur det behandlas hos vuxna, eller om PTSD och hur det behandlas hos barn och tonåringar.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du eller ditt barn mår så dåligt efter allvarliga händelser att ni inte klarar av vardagen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att ta ditt liv. Ring också 112 om du är närstående till någon som du tror har planer på att ta sitt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Här kan du läsa mer om att söka psykiatrisk vård.

Till toppen av sidan