Hjärna och nerver

Långvarig smärta

När du har ont länge kan smärtan hindra dig från att röra på dig och leva som du vill. Då behöver du få behandling. Det finns också mycket du kan göra själv för att må så bra som möjligt.

När du har ont i tre månader eller längre kallas det för långvarig smärta. När du har långvarig smärta kan du behöva annan hjälp än den som har tillfällig eller akut smärta. Det är viktigt att du kan fortsätta att vara aktiv, trots smärtan.

Vad beror det på?

Det finns många orsaker till att smärta blir långvarig. Den kan bero på en sjukdom, skada eller inflammation i kroppen. Ibland kan smärtan bero på att nervsystemet har blivit överkänsligt.

Den ökade känsligheten kan leda till att du fortsätter att ha ont även när den ursprungliga skadan eller inflammationen har läkt.

Olika typer av smärta

Det finns olika typer av långvarig smärta:

  • Nervsmärta.
  • Smärta på grund av skadad vävnad.
  • Smärta på grund av att smärtsystemet blivit överkänsligt.

Du kan ha flera typer av smärta samtidigt.

Vad händer i kroppen när man har ont länge?

Kroppens smärtsystem är en del av nervsystemet. När något gör ont skickas signaler till ryggmärgen och vidare till hjärnan. När signalerna når hjärnan blir vi medvetna om att det gör ont. Samtidigt reagerar vi känslomässigt på smärtan.

Känsligare för smärta

När du har ont länge förändras nervsystemets sätt att hantera signalerna om smärta och värk. Nerverna kan bli mer känsliga vilket gör att hjärnan tolkar smärtan som intensivare. Samtidigt kan kroppens eget smärtlindrande system börja fungera sämre.

När nervsystemet förändras kan också smärtan breda ut sig eller flytta till andra ställen på kroppen.

Vardagen påverkas

Du som har ont länge kan påverkas på många sätt. Smärtan kan hindra dig ifrån att röra på dig och komma ut och träffa andra människor. Den kan också hindra dig från att sova bra och få den återhämtning du behöver.

Det är ansträngande att ha ont och du blir lättare trött. Du kanske oroar dig över att något är allvarligt fel. Till slut kan det kännas som att smärtan tar över hela vardagen.

Olika besvär kan förstärka varandra

Smärtan påverkas ofta av stress, som gör att smärtan och stressen ökar. Samma sak gäller smärta och sömnsvårigheter, där de båda besvären kan förstärka varandra. Till slut kan det vara svårt att avgöra vad som orsakar vad.

Här är några vanliga besvär som kan komma av långvarig smärta:

Vad kan jag göra själv?

För dig som lever med smärta är regelbundna vanor extra viktigt. Vanor går att förändra. Även små förändringar av dagliga vanor kan göra skillnad.

Det finns många KBT-behandlingar och program på nätet som du kan använda som stöd för att skapa nya vanor. En del är gratis men en del kostar pengar. När du tar hand om dig själv och din kropp hjälper du nervsystemets eget system för smärtlindring.

Här kan du läsa mer om hållbara vanor och att göra din egen hälsoplan.

Var så aktiv du kan

Det är också bra att lära sig mer om hur smärta fungerar. Många som lever med smärta undviker aktiviteter för att inte få mer ont. Men när du vilar försvagas musklerna. Dessutom försämras kroppens eget system för smärtlindring. Att inte röra på sig kan leda till att du får mer ont.

När du är aktiv och rör på dig minskar stressen. När kroppen är aktiv produceras ämnen som hjälper dig att må bra. Din motståndskraft mot smärta ökar.

Hitta din träningsform

Det är viktigt att träningen är anpassad till dig. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta en träningsform som gör att du kan hålla dig aktiv på en lagom nivå.

När du regelbundet rör på kroppen och äter hälsosamt sover du ofta bättre och får mer återhämtning.

Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Här finns råd till dig som är äldre och vill hålla dig aktiv.

Gör saker du mår bra av

Försök att fortsätta göra saker som du mår bra av. Låt inte smärtan stoppa dig från det som är lustfyllt. För många är det viktigt att känna gemenskap med andra.

När du gör sådant du mår bra av hjälper det dig att hantera din smärta. Med tiden kan också nervsystemet balanseras så att du får mindre ont.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din vårdcentral om du har haft ont länge och smärtan hindrar dig i vardagen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Även om du tidigare har sökt vård för smärta är det viktigt att du söker vård på nytt om du plötsligt får mycket mer ont. Samma sak gäller om det uppstår en ny smärta som du inte känner igen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du berätta om dina besvär. Det är bra om du har skrivit ner dina symtom. Sådant som när på dygnet och i vilka situationer du har ont och hur det känns. Det kan vara lättare att beskriva smärtan om du har med dig dina anteckningar till läkaren.

Beskriv smärtan

Vid läkarbesöket kan du få beskriva hur smärtan känns. Du får också berätta om hur smärtan påverkar dig i vardagen, och svara på frågor om dina dagliga vanor. Om smärtan hindrar dig är det viktigt att det kommer fram.

Likaså hur du mår i övrigt och vilka saker du själv har prövat för att må bättre på egen hand.

Läkaren undersöker och föreslår behandling

Hos läkaren får du också genomgå en kroppsundersökning. Ibland behövs även andra undersökningar, till exempel röntgen eller provtagning.

Du kan även få träffa en fysioterapeut, en psykolog eller en arbetsterapeut, som undersöker dig. Efter utredningen får du en samlad bedömning och ett förslag till behandling.

Behandling vid långvarig smärta

Behandlingen beror på vilken typ av smärta du har. Det finns många olika behandlingsmetoder.

Målet med behandlingen är att lindra smärtan och minska andra symtom, som till exempel sömnsvårigheter. Du kan också behöva hjälp att få vardagen att fungera bättre trots smärta.

Följande behandlingar kan hjälpa under lång tid:

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan minska vissa typer av långvarig smärta. Om du känner dig osäker på hur kan komma igång kan du få råd av en fysioterapeut, naprapat eller en kiropraktor. Du kan även få fysisk aktivitet på recept.

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT är en behandling som kan hjälpa vid långvarig smärta. Då får du lära dig olika beteenden som gör att du får en bättre kontroll över stress och smärta. Det kan minska upplevelsen av att det gör ont. Du kan även få hjälp genom någon annan typ av psykologisk behandling

Arbetsterapeut

En arbetsterapeut kan hjälpa dig med till exempel hjälpmedel som underlättar för dig i vardagen. Du kan även få stöd i att göra förändringar av dina rutiner.

Behandling med läkemedel

Vanliga smärtlindrande läkemedel fungerar ofta sämre vid långvarig smärta. I stället kan det vara bra att prova andra typer av läkemedel som minskar överkänsligheten i nervsystemet. Här kan du läsa mer om läkemedel vid långvarig smärta.

Tänk på att inte dricka alkohol ihop med vissa läkemedel.

Elektrisk stimulering av nerver, tens

Tens aktiverar kroppens egna system för att lindra smärtan. Smärtsignalerna blockeras och det gör mindre ont.

Om den hjälp man har fått inte hjälpt tillräckligt kan man ibland få en remiss till speciell behandling vid nervsmärta. Det finns till exempel nervblockader eller ryggmärgsstimulering som hjälper vid vissa typer av smärttillstånd.

Råd till närstående

Det kan vara svårt att vara närstående till en person som har ont under lång tid. Det kan vara svårt att veta hur du kan hjälpa och stödja på bästa sätt.  

Om du har frågor eller vill lära dig mer om hur du kan stödja personen som har ont kan ni diskutera om du kan följa med till ett vårdbesök. Du kan även behöva söka stöd för egen del.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan