Diabetes

Insulinkänning vid diabetes

Insulinkänning vid diabetes uppstår när blodsockret sjunker mycket eller snabbt. Vanliga symtom är att bli svettig, darrig, få hjärtklappning och känna sig orolig. Det är viktigt att snabbt få upp blodsockret vid en insulinkänning.

Insulinkänning kallas också hypoglykemi och kan bli allvarligt. Därför är det viktigt att närstående och andra vet vad de ska göra om du eller ett barn får en insulinkänning.

Läs mer om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Symtom

Det här är vanliga symtom på insulinkänning vid diabetes:

  • svettas
  • känna sig hungrig
  • darra eller skaka
  • bli orolig
  • svårt att koncentrera sig
  • lätt bli irriterad eller arg
  • få hjärtklappning
  • känna sig yr, förvirrad och vara svår att få kontakt med.

Om blodsockret fortsätter att sjunka blir man till slut medvetslös.

Det kan gå olika fort att få en insulinkänning och symtomen kan vara olika starka. Symtomen kan också förändras och bli otydliga när man har haft diabetes en längre tid. Ibland kan symtomen nästan försvinna helt.

Små barn kan visa andra symtom på en insulinkänning

Små barn som inte har börjat prata kan inte själva berätta hur de mår och känner sig. Som förälder är det viktigt att känna igen barnets symtom på lågt blodsocker.

Symtomen kan vara olika. En del barn blir bara trötta och vill lägga sig om de får en insulinkänning. Andra kan bli ledsna utan anledning eller få tydliga symtom på insulinkänning.

I början kan det vara svårt att förstå att barnet har en insulinkänning. Men så småningom kommer du att lära dig hur hen reagerar. Prata med diabetesteamet om du behöver råd och stöd.

Vad kan man göra själv?

Det är viktigt att snabbt få upp blodsockret vid en insulinkänning. Här är instruktioner:

  1. Börja med att äta något som höjer blodsockret snabbt, till exempel druvsocker. Ta en till två tabletter per 20 kilo kroppsvikt. Barn kan ta en tablett per 10 kilo kroppsvikt.
  2. Vila en stund.
  3. Mät blodsockervärdet efter 10 till 15 minuter. Ät eller drick något om blodsockret har stigit till den nivå det ska vara på. Det kan vara en frukt, en smörgås eller ett halvt glas mjölk. Barn kan ofta vara hungriga och vilja äta mer när de har insulinkänning. Det går bra, men ge också lämplig mängd måltidsinsulin så att blodsockret inte höjs för mycket.
  4. Fortsätt kontrollera blodsockret tills det inte varierar alltför mycket mellan höga och låga värden. Ta insulin om det behövs.

Man ska vila så länge man har symtom.

Lightprodukter höjer inte blodsockret

Du ska inte dricka eller äta lightprodukter om du har en insulinkänning. Lightprodukter innehåller inget vanligt socker och kan därför inte höja blodsockret.

Kör inte bil

Kör inte bil om du får en insulinkänning. Det går bra att köra igen när alla symtom har försvunnit. Blodsockret ska också ha stigit till en bra nivå och vara stabilt.

Hormonet glukagon behövs om blodsockret inte höjs

Du kan behöva glukagon om det inte går att äta eller dricka för att höja blodsockret.

Glukagon är ett hormon som snabbt höjer blodsockret. Du sprutar in glukagon i en muskel på lårets framsida eller i underhudsfettet någonstans på kroppen. Sprutan kan bara användas en gång.

Glukagon finns även som nässprej.

Barn som behöver glukagon

Barn behöver också få glukagon om blodsockret inte går att höja. Så kan det vara om barnet till exempel inte vill äta druvsocker eller något annat som kan höja blodsockret.

Sprutan med glukagon ska ges av en person som har fått instruktioner om hur hen ska göra. Det kan till exempel vara en närstående eller personal på barnets förskola. Instruktionerna finns också att läsa i bipacksedeln, som är det informationsblad som följer med läkemedlets förpackning.

Ha glukagon hemma och på resor

Det är bra att ha sprutor eller nässprej med glukagon hemma, på jobbet, skolan eller förskolan. Ta även med glukagon vid resor. Visa någon i resesällskapet hur man ger sprutan.

Fortsätt kontrollera blodsockret efteråt

Blodsockret kan stiga mycket efter en insulinkänning. Det kallas för rekyleffekt. Det betyder att blodsockervärdet kan vara högt i upp till ett dygn efter insulinkänningen.

Det är viktigt att fortsätta kontrollera blodsockervärdet efter en insulinkänning. Prata med diabetessjuksköterskan eller läkaren om hur insulinet ska doseras efter insulinkänningen.

Hur kan man förebygga insulinkänning?

Man kan undvika insulinkänning vid högt blodsocker genom att kontrollera blodsockret regelbundet och anpassa maten och doseringen av insulin därefter.

Fundera på vad som kan ha orsakat insulinkänningen

Efter att ha haft insulinkänning är det bra att fundera på vad som orsakade den. Det kanske går att undvika att det händer igen. Det kan till exempel vara att äta lite extra innan eller efter ett träningspass, eller att ändra insulindos.

Prata med diabetessköterskan eller läkaren om du behöver råd om hur du ska undvika insulinkänning.

Kontrollera ditt blodsockervärde om du dricker alkohol

Om du dricker alkohol bör du helst göra det samtidigt som du äter.

Alkohol ökar blodsockret till en början, men värdet sjunker när alkoholen bryts ner i levern. Blodsockret sjunker så länge det finns alkohol i blodet, och ibland kan värdet sjunka mycket. Kontrollera därför ditt blodsocker oftare om du dricker alkohol.

När du dricker alkohol kan det vara svårare att märka symtomen på en insulinkänning.

När och var ska jag söka vård?

Ring genast 112 om något av följande stämmer:

  • Du eller barnet har en insulinkänning och det går inte att få upp blodsockret.
  • En person med diabetes blir medvetslös.

Om du har diabetes typ 2 och blodsockret sjunker igen

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får lågt blodsocker strax efter att du har lyckats höja det. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

På sjukhuset får man lämna blodprov och urinprov. Proven visar snabbt om det är insulinkänning.

Behandling

Behandlingen sker på ett sjukhus. Man får sockerlösning direkt i blodet genom en venkateter i handen eller i armen om blodsockret fortfarande är lågt.

Råd till närstående

Som närstående kan du lära dig känna igen symtomen på insulinkänning. Symtomen är ofta samma från gång till gång.

Du kan också lära dig hur du ska ge en spruta med glukagon. Diabetesmottagningen kan hjälpa till med det. Instruktionerna finns också att läsa i bipacksedeln, som är det informationsblad som följer med läkemedlets förpackning.

Tänk att det beror på lågt blodsocker

Det kan ibland vara svårt att avgöra om en person är förvirrad och omtöcknad på grund av för lågt eller för högt blodsocker. Utgå alltid från att det beror på lågt blodsocker om du inte har möjlighet att mäta blodsockervärdet. Det är inte farligt att ge druvsocker, mat, dryck eller glukagon, även om det sedan skulle visa sig att personen hade högt blodsocker. 

Du kan behöva hjälpa personen att få vård

Hjälp personen att få i sig något som höjer blodsockret om personen kan äta eller dricka.

Du kan behöva ringa 112 eller hjälpa personen till en akutmottagning om blodsockret inte höjs.

Glukagon behövs om personen blir medvetslös

En person med diabetes som blir medvetslös behöver få en spruta eller nässprej med glukagon. Ge sprutan i en muskel på lårets framsida eller i underhudsfettet någonstans på kroppen. Vuxna behöver hela innehållet i sprutan. Barn under 12 år behöver ungefär hälften av innehållet.

Ge inte något att äta eller dricka till en person som är medvetslös. Pröva i stället att smörja lite honung eller socker på insidan av kinden eller på tänderna.

Ring 112 och lägg personen i stabilt sidoläge

Vad händer i kroppen vid en insulinkänning?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt som socker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin.

Vid insulinkänning är blodsockret mycket lågt. Det brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3–4 mmol/L, men det kan skilja sig mellan personer. Mmol/L är en förkortning för millimol per liter, som är ett mått på blodsockervärdet.

När blodsockret är så lågt får cellerna ingen energi. Då kan man till exempel bli okoncentrerad, långsam, förvirrad och yr. Till slut blir man medvetslös.

Kroppen kan själv höja lågt blodsocker

Kroppen kan själv höja lågt blodsocker genom att utsöndra hormoner i blodet. Exempel på sådana hormoner är kortisol, adrenalin, tillväxthormon och glukagon. Men kroppen kan behöva hjälp att öka blodsockret tillräckligt mycket. Det är därför mycket viktigt att få behandling för insulinkänningen.

Läs mer om hormoner i texten Hormonsystemet.

Vad beror insulinkänning på?

Det kan finnas flera orsaker till att man får en insulinkänning vid diabetes. Ibland finns det mer än en orsak samtidigt. Här är några exempel:

  • Du har tagit för mycket insulin.
  • Du har ätit för lite efter att ha tagit insulin, eller att det har gått får lång tid mellan två måltider.
  • Du har druckit alkohol.
  • Du har varit fysiskt aktiv eller tränat intensivt utan att ändra mängden insulin och mat.

Insulinkänning av en del läkemedel vid typ 2-diabetes

Man kan också få insulinkänning vid typ 2-diabetes om man använder insulin eller sulfonureider, så kallade SU-preparat.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Mer om diabetes

Diabetes typ 1

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och man får för mycket socker i blodet. Typ 1-diabetes är en sjukdom man har hela livet. Man behöver få behandling med insulin och kontrollera blodsockret regelbundet.

Behandling av typ 1-diabetes

Behandlingen vid typ 1-diabetes består av att kontrollera blodsockervärdet och att ta insulin. Med insulin kan cellerna ta upp det socker som finns i blodet. En stor del i behandlingen är också att förstå hur blodsockervärdet påverkas av vad du äter och gör.

Diabetes typ 2

Vid typ 2-diabetes är blodsockret högt trots att insulinnivån är hög, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Du kan bli trött och behöva kissa ofta. Det finns mycket du kan göra själv för att må bättre.

Till toppen av sidan