Barn och ungas oro och rädsla för kriget i Ukraina
Innehållet gäller SkåneMånga personer är oroliga just nu på grund av kriget i Ukraina. På den här sidan har vi samlat råd om vad du kan göra om du är orolig och mår dåligt.
Det är naturligt att känna oro
Det är naturligt att vara orolig och rädd. Oro och rädsla är hjärnans sätt att reagera på nya, osäkra och skrämmande saker.
Alla reagerar olika när de är rädda eller oroliga. En del blir arga eller ledsna. Andra kan få svårt att koncentrera sig eller få svårt att sova. Man kan också få ont i kroppen. En del bekymrar sig inte alls så mycket och det är också okej.
Saker du kan göra för att må bättre
Känner du dig orolig eller rädd? Du kan göra mycket själv för att må bättre. Här finns några råd och tips som kan hjälpa.
- Försök leva ditt liv som vanligt genom att göra saker som du brukar.
- Rör på dig.
- Gör saker som du mår bra av.
Prata med någon
Det hjälper ofta att prata med någon som du tycker om, om hur du känner. Till exempel dina föräldrar, en kompis, ett syskon eller kanske någon som jobbar på din skola.
Men ibland kan det vara skönt att prata med någon helt annan. Då kan du ringa en stödlinje eller chatta med en vuxen, utan att berätta vem du är.
Stödlinjer och chattar - umo.se.
Pålitlig information om kriget
Det är bra att följa vad som händer i kriget, men det kan också lätt bli för mycket jobbig information. När det är krig sprids ofta rykten och information som inte stämmer. Tro inte på allt du läser, ser och hör om kriget. Ta hjälp av vuxna för att förstå vad som händer.
Det sprids också många otäcka bilder i sociala medier. Tänk på att saker som du delar kan vara läskiga och jobbiga för andra, även om de inte är det för dig.
På Krisinformation.se kan du hitta bra information riktad till barn och unga om kriget i Ukraina.
Lilla Aktuellt har ställt frågor om situationen i Ukraina till statsminister Magdalena Andersson. Det kan du titta på här.
Om du har det jobbigt hemma
En del familjer har det jobbigt just nu. Många vuxna blir stressade över förändringarna i samhället och deras problem kan då bli värre. Det påverkar alla i familjen.
Kom ihåg att det aldrig är ett barns fel om vuxna mår dåligt, blir arga, bråkar eller slåss. Det är också viktigt att veta att det finns hjälp att få.
När behöver jag söka vård?
Är du väldigt orolig och har svårt att fungera i vardagen på grund av din oro? Till exempel svårt att sova, inte kan släppa orostankarna och mår mycket dåligt. Då kan du behöva söka hjälp.
Så här kan du söka hjälp:
- För barn under sex år är det första steget att ta kontakt med en barnavårdscentral, BVC.
- För äldre barn och dig som är ung, kan ett första steg vara att prata med din skolkurator eller skolsköterska.
- Du som är under 18 år kan även ringa En väg in, barn- och ungdomspsykiatrins telefonrådgivning eller chatta annonymt med någon som arbetar inom barn och ungdomspsykiatrin.
- Du som är 12 till 22 år kan också vända dig till:
Information till dig som är vuxen
Barn och unga kan reagera på olika sätt i kriser. Ont i magen, ilska eller koncentrationssvårigheter kan vara exempe på oro. Det är viktigt att du som vuxen ger barnet trygghet.
Bemöt barnets oro genom att svara sanningsenligt och sakligt med fakta. Det kan också vara bra att själv ställa frågor till barnet. Fråga gärna vad hen själv vet om det som händer just nu, och om hen har några frågor eller vill veta något mer.
Det finns mycket stöd och råd till dig som har barn som kan hjälpa dig att stötta barnet.
Mer på andra webbplatser
- Känner du oro för kriget i Ukraina? - Umo
- Har du varit med om något väldigt skrämmande? (film på umo.se på ukrainska)
- Har du varit med om något väldigt skrämmande? (film på umo.se på ryska)
- Orolig för krig och skolattacker? - Psykiatri Skåne (skane.se)
- Bup – för dig under 18 år - Psykiatri Skåne (skane.se)
- Vår psykolog: Så pratar du med barnen om Ukraina - Rädda Barnen
- Information till barn - Krisinformation.se