FLER BEHANDLINGAR

Selektiv Dorsal Rhizotomi operation - SDR

Innehållet gäller Skåne

Selektiv Dorsal Rhizotomi, som också kallas för SDR, är en operation för vissa barn som har cerebral pares, CP. Operationen görs för att minska på hög muskelspänning i benen som kallas spasticitet.

SDR görs i första hand på barn i förskoleåldern. Operationen underlättar träning av muskelstyrkan som behövs för att stå och röra sig. När muskelspänningen minskar blir det också lättare för barnet att sitta med bra balans. Barn som har ont av muskelspänningen kan även få mindre smärta efter operationen. 

Förberedelser

En utredning görs av barnneurolog och fysioterapeut innan SDR kan bli aktuellt för barnet. I Skåne genomförs utredningen på barn- och ungdomsmedicinmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Utredningen innebär en undersökning av barnets funktionsförmåga och förutsättningar. Undersökningen säkerställer om operation är en lämplig behandlingsmetod för barnet.

Så går behandlingen till

Barnet är sövt med narkos under operationen som görs för att minska spasticitet. Spasticitet beror på överaktivitet i reflexbanorna i benen. Överaktiviteten minskas genom att skära av delar av de nervrötter i ryggen som leder information från benens muskulatur tillbaka till ryggmärgen. Operationen tar 6-8 timmar.

Efter operationen kommer barnet få en successivt ökad träning. Träningen hjälper barnet att komma igång med att röra sig och bli allt mer aktiv.

Sammanlagt vårdas barnet tio dygn på Skånes universitetssjukhus. De avslutande två veckorna av operationsperioden tränar barnet på BarnRehab Skåne med individuellt anpassade aktiviteter i lekfull miljö. Efter sammanlagt fyra veckor på sjukhuset och BarnRehab Skåne, fortsätter den lokala habiliteringspersonalen att se till att barnet får träningsinsatser i sin vardag.

Regelbundna återbesök med funktionsuppföljningar till sjukgymnast eller fysioterapeut och barnneurolog erbjuds åtminstone upp till fem år efter operationen.

Så mår du efteråt

Barnet vaknar efter operationen med förälder vid sin sida. Efter narkosen är barnet ofta illamående och behöver dropp för att få i sig vätska. Under de första fem dygnen efter operationen ligger barnet plant för att kunna få smärtlindring via läkemedelspump. Barnet behöver också hjälp för att vända sig i sängen de första dygnen.

Komplikationer och följdsjukdomar

Barnet får förebyggande antibiotika i samband med operationen vilket minskar risken för infektioner. Narkos innebär en något ökad risk för lunginflammation efter en operation.

I ett par månader efter operationen kan barnet ha en övergående pirrande känsla i huden på benen.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i ditt barns vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan