Råd vid värmebölja

Skriv ut (ca 2 sidor)

På sommaren när värmen slår till påverkas vi olika mycket av de höga temperaturerna. Vi som lever i ett land där det vanligtvis inte är så varmt behöver tänka till och anpassa våra liv efter värmen. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare.

Skriv ut

Hur påverkas du av värmen?

Hur påverkas du av värmen?

Äldre personer eller personer med en kronisk sjukdom behöver till exempel vara extra varsamma. Även små barn och gravida kan vara särskilt känsliga för högre temperatur. Personer med en funktionsnedsättning kan behöva extra stöd och även du som tar vissa typer av mediciner.

Värmen gör att de ytliga blodkärlen vidgas och då svettas du mer. När du svettas måste du ersätta den förlorade vätskan. Får du inte i dig tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Värmen ökar risken för hjärtsvikt för dig som redan har problem med hjärtat. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 grader.

Symtom vid värmeslag:

  • huvudvärk
  • illamående
  • kräkningar
  • synrubbningar
  • yrsel
  • förvirring
  • snabb puls.

Riskgrupper vid värmebölja är:

  • äldre
  • kroniskt sjuka (exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, diabetes, demens och psykisk sjukdom)
  • personer med funktionsnedsättning
  • små barn och gravida
  • personer som tar vissa typer av medicin - dosen kan behöva ändras (exempelvis vätskedrivande tabletter).
Fäll ihop

Vad är värmebölja?

Vad är värmebölja?

Värmebölja används som begrepp när vi får en längre period med ovanligt höga temperaturer, på en specifik geografisk plats. SMHI har ett värmevarningssystem för höga temperaturer för att åtgärder ska sättas in i tid för sårbara grupper i samhället.

  • Meddelande om höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 grader, i tre dagar i följd.
  • Klass 1-varning för mycket höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader, i tre dagar i följd.
  • Klass 2-varning för extremt höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader i fem dagar i följd och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33 grader, i tre dagar i följd.

I Sverige inträffar värmebölja vid lägre temperaturer än i södra Europa eftersom att vi inte är lika vana vid värme här.

Fäll ihop

Vad kan du göra själv?

Vad kan du göra själv?

För att minska hälsoriskerna i samband med höga temperaturer kan du se till att hålla dig sval och ersätta den vätska du blir av med när du svettas. Titta även till dina vänner och anhöriga, och tipsa om råden.

Råd vid värmebölja:

  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen – risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd.
  • Drick mer än vanligt – vänta inte på törstkänsla.
  • Ät gärna mat som är rik på vätska – till exempel grönsaker och frukt. Lite extra salt på maten kan vara bra för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt.
  • Ordna en sval miljö – använd gardiner, persienner och markiser. Försök vara i bostadens svalaste rum. Vädra på natten när det är svalt.
  • Svalka kroppen – en kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken kan också svalka. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande kläder i syntetkläder.
  • Ta det lugnt – undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Förvara läkemedel rätt – vissa mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs instruktionerna på förpackningen.
Fäll ihop

När behöver du kontakta vården?

När behöver du kontakta vården?

Förhöjd kroppstemperatur, puls och andning kan vara tecken på att kroppen påverkas av värmen. Börjar du känna sig onormalt yr eller trött kan det också vara en signal på att hälsan är påverkad.

Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan behöva justeras när det är varmt. Har du funderingar kring din medicinering kan du kontakta din vårdcentral för råd.

Får du besvär i samband med en värmebölja eller höga temperaturer bör du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-07-13
Skribent och redaktör:

Jenny Johansson, 1177 Vårdguiden, Region Skåne

Granskare:

Birgitta Malmberg, överläkare på Arbets- och miljömedicin syd, Region Skåne