Feber

Den normala kroppstemperaturen hos vuxna varierar från person till person, men brukar ligga mellan 36 och 37,8 grader. Temperaturer på 38 grader och högre räknas som feber.

När du får feber kan du känna dig svag och lite yr. Du fryser vanligtvis när temperaturen stiger och svettas när febern går ner igen.

Läs mer om feber hos barn.

I de flesta fall går febern över av sig själv utan att du behöver söka vård eller få någon behandling.

Vila innan tempen tas

Om du vill mäta din temperatur bör du göra det när du har vilat minst 30 minuter, till exempel på morgonen innan du går upp. Du kan mäta i ändtarmen, munnen, armhålan, pannan eller örat.

Det mest tillförlitliga sättet att mäta temperaturen på är att mäta i örat eller ändtarmen. Termometern ska avläsas efter olika lång tid beroende på var du mäter. Följ instruktionerna till den febertermometer som du använder.

Vila och extra dryck

Det är viktigt att du dricker rikligt eftersom du förlorar mycket vätska när du svettas. Om du inte har någon aptit behöver du inte tvinga i dig mat.

Sovrummet får gärna vara svalt, men inte kallt. Det är vanligt att man känner frossa, huttrar och fryser när febern stiger. Då kan du ta på dig extra kläder tills du blir varm, och sedan klä av dig igen.

När du har feber bör du vara hemma från arbetet eller skolan för att låta kroppen vila och återhämta sig. Du ska undvika att anstränga dig fysiskt men du behöver inte ligga till sängs. Det är bra att vara uppe och röra på sig lite grann.

Du ska aldrig träna eller idrotta när du har feber. Vid en kraftig förkylning med feber kan i sällsynta fall virusinfektionen spridas till hjärtmuskeln och leda till hjärtmuskelinflammation, så kallad myokardit. Om du tränar samtidigt kan ansträngningen av hjärtat orsaka rubbningar i hjärtats rytm.

Läs mer om hjärtmuskelinflammation.

Om du känner dig andfådd, trött och orkeslös och har ont i bröstet bör du ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 eller kontakta en vårdcentral. Det är särskilt viktigt om du är ung och inte har haft några besvär från hjärtat tidigare.

Receptfria läkemedel

Om du mår mycket dåligt kan du ta febernedsättande läkemedel, men det är viktigt att inte överdosera dem. Det finns olika receptfria läkemedel som du kan pröva. Exempel på sådana läkemedel är:

• Paracetamol, som finns bland annat i Alvedon och Panodil.
• Ibuprofen, som finns exempelvis i Ipren och Ibumetin.
• Acetylsalicylsyra, som till exempel finns i Bamyl och Aspirin. Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda acetylsalicylsyra vid feber utan att först ha talat med läkare.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för ibuprofen, acetylsalicylsyra eller liknande läkemedel, så kallade cox-hämmare.

De allra flesta som får feber behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Det är hur du mår som avgör när du ska söka vård.

Du ska alltid söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning vid följande symtom:

• Kraftig feberfrossa.
• Om du har feber och svårt att svälja eller andas.
• Om du har feber och svårt att böja nacken.
• Om det känns som om du håller på att förlora medvetandet.
• När ett barn får feberkramp för första gången. 

Du bör kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 vid följande symtom:

• När febern kommer snabbt, är hög och du mår mycket dåligt.
• När febern fortsätter att vara hög i fyra dygn utan att det finns någon uppenbar orsak.
• Om febern först går ner och sedan börjar stiga igen, vilket kan bero på att du har fått en bakterieinfektion som ska behandlas med antibiotika.
• Om du får ont i magen i samband med febern.
• Om du har svårt att kissa eller om det svider när du kissar samtidigt som du har feber.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vill du få hjälp att bedöma om du ska söka sjukvård? Svara på tre frågor utifrån symtom så guidar vi dig vidare. Vanliga symtom - när ska jag söka vård?

Om du har feber och söker vård gör läkaren en bedömning av vad som har orsakat febern. Därefter får du antingen gå igenom en behandling eller göra ytterligare undersökningar. Läkaren kan också skriva en remiss till en specialistmottagning.

För att kunna ta reda på vad som orsakar febern behöver läkaren veta om du har några andra symtom samtidigt. Läkaren brukar också fråga när febern började, hur hög den har varit och om den har varierat kraftigt med höga febertoppar och frossa.

Du får gå igenom en mer omfattande allmän kroppsundersökning om det inte är uppenbart vad som har orsakat febern.

Olika behandlingar

Om du har feber får du vanligtvis ta läkemedel som lindrar symtomen. I första hand används receptfria febernedsättande läkemedel som också dämpar smärta. Om du har förkylningsfeber kan näsdroppar, nässprej och ibland hostdämpande läkemedel lindra förkylningssymtomen.

Du kan få behandling med antibiotika om du har en bakterieinfektion som till exempel halsfluss, lunginflammation eller urinvägsinfektion.

Feber är en del av kroppens försvar

Feber är inte en sjukdom utan ett symtom på att någonting är fel i kroppen. Feber är inte farligt eller skadligt i sig, utan är en del av kroppens naturliga försvar mot till exempel främmande virus och bakterier.

Febern varar oftast inte mer än några dagar.

Temperaturen regleras

Kroppstemperaturen regleras i hjärnan i ett område som kallas hypotalamus, som fungerar som en termostat. Den ser till att hålla temperaturen kring 37 grader eftersom kroppen då fungerar bäst. Hjärnans termostat får information om kroppstemperaturen dels från blodet, dels från nerver som känner av kyla och värme i huden och i kroppens inre.

Frossa och svettningar

När du får en infektion ökar de vita blodkropparna som är kroppens försvarsceller. Dessa blodkroppar frigör ämnen som påverkar kroppens termostat så att den ställs in på en högre temperatur. Då får du feber.

Du huttrar och fryser medan temperaturen stiger. När den nått det värde som termostaten är inställd på avstannar temperaturstegringen och frossan upphör. När febern går ner igen blir du svettig eftersom kroppen gör sig av med överskottsvärme.

Kroppens temperatur varierar

Den normala kroppstemperaturen hos vuxna varierar från person till person, men brukar ligga mellan 36 och 37,8 grader. På kvällen är temperaturen lite högre än på morgonen. Barn har oftast högre temperatur än vuxna. Generellt kan man säga att temperaturer över omkring 38 grader hos vuxna är feber. Det viktigaste är egentligen inte temperaturen i sig, utan det är hur man mår för övrigt som avgör om man är sjuk. Särskilt äldre människor kan ha allvarliga infektioner utan att reagera med ökad kroppstemperatur.

Man kan få högre kroppstemperatur utan att vara sjuk, till exempel när man idrottar. Kvinnor har något högre kroppstemperatur efter ägglossningen fram till menstruationen. Barn som leker livligt kan också få högre temperatur.

Läs mer om feber hos barn.

Feber kommer sällan ensam

Feber kommer ofta tillsammans med ett eller flera andra symtom beroende på vad som orsakar febern. Du kan till exempel få halsont, hosta eller huvudvärk. Vid en del virusinfektioner hos barn kan feber vara det enda symtomet. Då brukar febern gå över efter ett par, tre dagar.

Febersjukdomar som orsakas av virus

Förkylningar som orsakas av virus är mycket vanliga och kan ge feber med hosta och snuva. Influensa är också vanligt, särskilt vintertid, och då brukar man få hög feber, värk i kroppen och hosta. Barn får ofta feber och utslag, till exempel vid tredagarsfeber. Körtelfeber är en långdragen virussjukdom som förutom att ge feber ofta gör att man får halsont, svullna körtlar och ont i magen. Det är vanligt att man blir trött ganska länge efter körtelfeber.

Febersjukdomar som orsakas av bakterier

Urinvägsinfektioner orsakas oftast av bakterier och gör att det svider när man kissar. Ibland kan man även få feber. Man kan få bakterieinfektioner i huden som förutom feber också gör att det område som är infekterat blir varmt, rött och gör ont.

Lunginflammation kan orsakas av bakterier och ger ofta både feber och hosta. Bihåleinflammation och öroninflammation är komplikationer som kan uppstå efter en förkylning. Vid könssjukdomar och blindtarmsinflammation kan man förutom feber också ha ont i magen.

Andra orsaker till feber

Förutom bakterier och virus finns det även andra orsaker till att man kan få feber. Inflammationssjukdomar som reumatism kan utöver ledbesvär ge feber, särskilt om man är äldre. Man kan också få feber vid vissa matförgiftningar. En del läkemedel kan också ibland ge feber.

I sällsynta fall kan feber bero på en allvarlig sjukdom. Du kan rådgöra med vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om du känner dig tveksam.