Feber är en del av kroppens försvar
Feber är inte en sjukdom utan ett symtom på att någonting är fel i kroppen. Feber är inte farligt eller skadligt i sig, utan är en del av kroppens naturliga försvar mot till exempel främmande virus och bakterier.
Febern varar oftast inte mer än några dagar.
Temperaturen regleras
Kroppstemperaturen regleras i hjärnan i ett område som kallas hypotalamus, som fungerar som en termostat. Den ser till att hålla temperaturen kring 37 grader eftersom kroppen då fungerar bäst. Hjärnans termostat får information om kroppstemperaturen dels från blodet, dels från nerver som känner av kyla och värme i huden och i kroppens inre.
Frossa och svettningar
När du får en infektion ökar de vita blodkropparna som är kroppens försvarsceller. Dessa blodkroppar frigör ämnen som påverkar kroppens termostat så att den ställs in på en högre temperatur. Då får du feber.
Du huttrar och fryser medan temperaturen stiger. När den nått det värde som termostaten är inställd på avstannar temperaturstegringen och frossan upphör. När febern går ner igen blir du svettig eftersom kroppen gör sig av med överskottsvärme.
Kroppens temperatur varierar
Den normala kroppstemperaturen hos vuxna varierar från person till person, men brukar ligga mellan 36 och 37,8 grader. På kvällen är temperaturen lite högre än på morgonen. Barn har oftast högre temperatur än vuxna. Generellt kan man säga att temperaturer över omkring 38 grader hos vuxna är feber. Det viktigaste är egentligen inte temperaturen i sig, utan det är hur man mår för övrigt som avgör om man är sjuk. Särskilt äldre människor kan ha allvarliga infektioner utan att reagera med ökad kroppstemperatur.
Man kan få högre kroppstemperatur utan att vara sjuk, till exempel när man idrottar. Kvinnor har något högre kroppstemperatur efter ägglossningen fram till menstruationen. Barn som leker livligt kan också få högre temperatur.
Läs mer om feber hos barn.
Feber kommer sällan ensam
Feber kommer ofta tillsammans med ett eller flera andra symtom beroende på vad som orsakar febern. Du kan till exempel få halsont, hosta eller huvudvärk. Vid en del virusinfektioner hos barn kan feber vara det enda symtomet. Då brukar febern gå över efter ett par, tre dagar.
Febersjukdomar som orsakas av virus
Förkylningar som orsakas av virus är mycket vanliga och kan ge feber med hosta och snuva. Influensa är också vanligt, särskilt vintertid, och då brukar man få hög feber, värk i kroppen och hosta. Barn får ofta feber och utslag, till exempel vid tredagarsfeber. Körtelfeber är en långdragen virussjukdom som förutom att ge feber ofta gör att man får halsont, svullna körtlar och ont i magen. Det är vanligt att man blir trött ganska länge efter körtelfeber.
Febersjukdomar som orsakas av bakterier
Urinvägsinfektioner orsakas oftast av bakterier och gör att det svider när man kissar. Ibland kan man även få feber. Man kan få bakterieinfektioner i huden som förutom feber också gör att det område som är infekterat blir varmt, rött och gör ont.
Lunginflammation kan orsakas av bakterier och ger ofta både feber och hosta. Bihåleinflammation och öroninflammation är komplikationer som kan uppstå efter en förkylning. Vid könssjukdomar och blindtarmsinflammation kan man förutom feber också ha ont i magen.
Andra orsaker till feber
Förutom bakterier och virus finns det även andra orsaker till att man kan få feber. Inflammationssjukdomar som reumatism kan utöver ledbesvär ge feber, särskilt om man är äldre. Man kan också få feber vid vissa matförgiftningar. En del läkemedel kan också ibland ge feber.
I sällsynta fall kan feber bero på en allvarlig sjukdom. Du kan rådgöra med vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om du känner dig tveksam.