Fobier

De flesta har något de känner en överdriven rädsla för. Det kan exempelvis vara 

• blod 
• ormar
• råttor
• spindlar
• hundar.

Du kan också vara rädd att till exempel

• kräkas
• ta sprutor eller lämna blodprov
• flyga eller befinna dig på höga höjder
• vara i ett trångt utrymme som till exempel i en hiss.

Rädslan varierar från ångest eller starkt obehag till panikartad rädsla. Om du har en fobi är du så rädd för någonting att du börjar undvika det. Genom att undvika det som skrämmer kan fobin innebära ett hinder för dig att leva det liv du vill.

Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi. Om ditt liv däremot påverkas och begränsas dagligen på grund av din rädsla, kan det vara en fobi som du kan behöva behandling för. 

Det är inte alla fobier som behöver behandlas. Du avgör själv om din fobi utgör ett hinder för dig att leva det liv som du vill.

Specifika fobier

Den psykiatriska termen är specifik fobi, eftersom rädslan är tydligt knuten till en viss sak, plats eller företeelse. Om du har en specifik fobi reagerar du starkt vid kontakt med det du är rädd för.

Den som har hundfobi kan till exempel undvika att vara i parker eller skogsområden där hundar kan finnas. En person med sprutfobi kan uppleva ett så stort motstånd att hen inte vågar söka vård av rädsla för att få sprutor eller behöva lämna blodprov.

Ibland innebär en specifik fobi inte att livet påverkas så mycket. 

Agorafobi är annorlunda

Något som låter likt på namnet, men som inte har så mycket gemensamt med specifika fobier är agorafobi, eller torgskräck som det också kallas.

Agorafobi innebär att du är rädd för att hamna i situationer där du känner dig utsatt och har svårt att fly, som till exempel när du åker tåg, buss eller tunnelbana. Rädslan handlar om att få en panikattack som ger en stark ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Agorafobi brukar ofta hänga ihop med paniksyndrom. 

Om du har agorafobi brukar du börja undvika många saker i vardagen vilket oftast kan begränsa livet mycket mer än om du har en specifik fobi. 

När du har en fobi känner du en stark rädsla eller ångest och upplever det som att du måste undvika eller komma bort från det du är rädd för. Reaktionerna kan variera beroende på vilken fobi det är. Det är också olika från person till person hur man reagerar.
Vanliga symtom på fobier är att

• gripas av panikkänslor
• få hjärtklappning
• börja svettas
• darra
• känna det som att du får svårt att andas när du ser det du har en fobi för. 

Symtomen beror på att mer stresshormoner än vanligt kommer ut i blodet när du blir rädd, och då brukar blodtrycket stiga. 

En annan typ av reaktion är om du har blodfobi. Då kan blodtrycket först öka för att sedan sjunka. När det sjunker kan du bli kallsvettig och du kan även svimma.

Sök hjälp om du upplever en så stark rädsla för olika föremål eller situationer att det påverkar och begränsar ditt liv. Det gäller också om du försöker lindra dina symtom med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv. 

Kontakta en vårdcentral. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning. Du kan välja var du vill söka vård i hela landet. För att ta reda på hur du gör då kan du läsa mer här.

Om du är under 25 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. 

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Det är bra att skaffa sig kunskap om fobier, till exempel genom att läsa böcker om hur de kan behandlas. Det kan också vara en förberedelse inför att söka hjälp. Se listan med lästips nedan.

Om du har en fobi är det viktigt att du inte undviker det du är rädd för, utan i stället försöker närma dig det. 

Att prata med någon du har förtroende för kan hjälpa. Ibland kan man vilja prata med någon som man inte känner, eller behöver träffa i verkliga livet. Här finns en lista med chatt- och telefonjourer som du kan kontakta, anonymt om du vill och utan kostnad.

Fysisk träning och avslappning, till exempel övningar i mindfulness kan också göra att rädslan blir lättare att hantera.

Fobier brukar behandlas med KBT, kognitiv beteendeterapi. Det kallas för fobiträning och är en form av terapi som oftast utförs av en specialutbildad terapeut. 

I terapin arbetar du och terapeuten tillsammans för att du ska bli av med din fobi. Metoden som används vid fobiträning kallas exponering och är en viktig del i all behandling av ångest. 

Först sätter ni upp mål för behandlingen, till exempel att kunna hantera olika situationer som du är rädd för. Sedan kan behandlingen börja.

Öva på att stanna kvar

Oftast får du börja med en situation som du tycker är medelsvår att hantera. Efter hand ökar utmaningen, så att du får öva dig på att klara av allt svårare situationer. 

Behandlingen går ut på att du stegvis, och med stöd från terapeuten, försätter dig i de olika situationerna och övar dig på att stanna kvar tills obehaget minskar. Du lär dig på det sättet att handskas med rädslan och hantera situationen. 

Kan ta tid

Det varierar hur lång tid det tar att gå igenom behandlingen, men ofta handlar det om flera månaders träning. 

Om fobiträningen går bra minskar eller försvinner fobin. Du kan fortfarande känna dig spänd i situationer som du tidigare kände panikkänslor inför, men inte så mycket att du måste undvika dem.

Du kan ha en viss medfödd känslighet som gör att du har större risk att utveckla fobi. En skrämmande händelse i samband med en viss sak kan sedan göra att man utvecklar en specifik fobi mot det.

Det verkar vara lättare att utveckla fobier mot sådant som har varit en fara i alla tider, till exempel insekter, ormar och höga höjder. Däremot är det ovanligare att fobin gäller moderna, farliga saker som bilar eller vapen. Som vuxen med fobi förstår man oftast att rädslan är överdriven, men fobin kan ändå bli ett tydligt hinder i vardagen.

En annan förklaring är att det handlar om en inlärd rädsla. Genom att undvika det du är rädd för bevaras rädslan, eftersom du inte får tillfälle att märka att det var ofarligt. Undvikandet gör att rädslan stannar kvar.

Ofta kan man se att rädslor lärs in indirekt genom att man ser hur andra beter sig, som när ett barn ser att föräldern blir rädd då hen till exempel ser en orm.

Som närstående till någon som har en fobi kan du känna oro eller frustration och inte veta vad du ska göra. Därför kan det vara bra om du skaffar dig kunskap om vad fobier är, och vilken hjälp som kan behövas. 

Du kan behöva uppmuntra den som har en fobi att söka vård. Du kan själv söka stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS, eller Anhörigas riksförbund.

Fri från oro, ångest och fobier: Råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi. Maria Farm Larsson och Håkan Wisung. Månpocket 2005

Mindfulnessbaserad självhjälp: en övningsbok vid depression, oro och ångest. John D Teasdale, Mark G Williams, Zindel Segal, Natur och kultur akademisk, 2015