En tappningskateter används bara en gång och slängs sedan. Det är en tunn och mjuk slang som du sätter in i urinröret så att urinen kan rinna ut. Det kallas för självtappning. När blåsan är tömd tas katetern bort.

En tappningskateter kallas också engångskateter eller RIK. RIK är en förkortning för ren intermittent kateterisering. 

Katetern brukar vara mellan fyra och fem millimeter i diameter. Det varierar hur lång den är.

Du får information av vårdpersonalen om vilka olika typer av tappningskatetrar som finns och vilken sort som passar bäst för dig.

Du får lära dig att sköta katetern

Vårdpersonalen visar hur du ska använda katetern. Du får pröva att själv sätta in katetern tillsammans med vårdpersonalen.

Om du har en personlig assistent kan hen få lära sig att sköta tappningskatetern om du har svårt att göra det själv. Ibland kan också en närstående få lära sig.

Du kan hjälpa ditt barn med katetern

Du som har ett barn som behöver kateter får oftast lära dig att sköta katetern åt barnet. Ibland kan barnet också lära sig självtappning.

Beställning av nya katetrar

Eftersom tappningskatetrar är engångsmaterial och aldrig får återanvändas kommer du regelbundet behöva beställa hem material under perioden som du använder tappningskateter. Du får information av vårdpersonalen om hur beställning fungerar i din region.

Vanligtvis får du nya katetrar utskrivna via ett så kallat hjälpmedelskort. Det kostar ingenting. Ofta går det att få katetrarna med hemleverans. I en del regioner kan du behöva betala en avgift för det.

Förlängningsslang och andra hjälpmedel

Du kan koppla en förlängningsslang till katetern om du har svårt att nå med katetern till toaletten, till exempel om du sitter i rullstol.

Det finns hjälpmedel för att föra in katetern om du har svårt att hålla i den, till exempel om du har reumatism.

Du får kontaktuppgifter av vårdpersonalen

När du har fått din kateter berättar vårdpersonalen vem du ska kontakta om det blir problem med katetern.

Du får också veta hur du beställer nya katetrar.

Du behöver tömma urinblåsan med hjälp av en kateter fyra till sex gånger per dygn om du inte kan kissa alls. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig. Du kan behöva mäta hur mycket du kissar för att veta exakt hur ofta du ska tömma urinblåsan. Det kan också förändras under perioden som du använder kateter. 

Det är inte bra att tömma urinblåsan för ofta. Då kan den bli sämre på att lagra urin.

Viktigt med god hygien

Det är viktigt att tvätta händerna noga med tvål och vatten innan du använder katetern. På så vis undviker du infektioner.

Tvätta underlivet en gång om dagen. Gärna med intimtvätt, som finns att köpa på apoteket.

Katetern behöver blötas

De flesta katetrar är redan blöta eftersom de är fyllda med vätska i förpackningen. Ibland finns vätskan i en liten behållare som du behöver klämma sönder. Katetern glider sedan lätt och behöver inte blötas med vatten.

Om katetern inte kommer med vätska behöver du blöta den i kranvatten. Använd inte vatten från egen brunn.

Så sätter du in katetern

Försök först kissa som vanligt utan katetern.

Gör så här för att föra in katetern:

1. Tvätta händerna med tvål och vatten.
2. Se till att katetern är blöt.  
3. Sätt in katetern försiktigt i urinröret. Det ska gå lätt att sätta in katetern. Det ska inte göra ont. Vid motstånd ska du aldrig trycka, utan ta det försiktigt.
4. Rikta andra änden av katetern mot toaletten och fortsätt att försiktigt föra in katetern tills den når urinblåsan. Kisset rinner ut väldigt fort när katetern kommer in i urinblåsan.
5. När urinen slutar rinna drar du försiktigt ut katetern. Om urinen börjar rinna igen innan katetern har dragits ut helt ska du stanna upp och låta det rinna färdigt. Det är viktigt att all urin töms ut, för att minska risken för urinvägsinfektion.
6. Kasta katetern i de brännbara soporna och tvätta händerna noga igen.

Vanligtvis behövs inget bedövningsmedel vid självtappning. Om du behöver använda bedövningsmedel berättar vårdpersonalen hur du gör.

Påverkar inte samlivet

Självtappning påverkar inte förmågan att få stånd eller att ha samlag.

Om du ska resa bort

Använd tappningskatetrar som redan är fyllda med vätska när du ska resa bort. Då behöver du inte ha tillgång till rent vatten för att sätta in katetern.

Packa dina tappningskatetrar i handbagaget om du ska flyga, så att de inte riskerar att komma bort. Det finns särskilda respass som du kan få från tillverkaren av din kateter för att lättare passera genom tullen.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.    

Första gångerna du använder tappningskatetern kan det svida och kännas obehagligt. Det kan också komma lite blod på katetern eller i urinen i början. När du blir van vid att använda katetern så brukar det kännas lättare och besvären försvinner.

Om du trycker för hårt när du för in katetern kan det skava, blöda lite eller bli en skada i urinröret. Det kan också ske om katetern är för torr.

Prata med vårdpersonalen om du känner mycket obehag. Du kan behöva en annan katetermodell för att det ska fungera så bra som möjligt för dig.

Urinvägsinfektion

Att använda kateter i urinröret ökar risken för urinvägsinfektion. När du sätter in katetern kan det komma in bakterier som kan orsaka en urinvägsinfektion som behöver behandlas. Det kan också hända om urinblåsan inte töms helt på urin.

Överfylld blåsa

Du kan få en överfylld urinblåsa om katetern används för sällan eller dras ut för tidigt så att det blir kvar urin. Se därför till att tömma urinblåsan regelbundet och att allt kiss kommer ut.

En överfylld urinblåsa kan leda till att urinblåsans muskler tänjs ut och fungerar sämre. Urinen kan ibland rinna bakåt till njurarna om det är för fullt i urinblåsan.

När och var behöver jag söka vård?

Kontakta mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får ett eller flera av de här besvären:

• Du har ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen.
• Du får feber.
• Du får besvär med katetern som du inte tycker stämmer överens med den information du har fått.
• Ditt barn har kateter och är hängigt och vill till exempel inte äta.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jourmottagning mottagning om något av det här stämmer:

• Du blöder kraftigt.
• Du kan inte föra in tappningskatetern.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.