Vad är cancerrehabilitering?

Skriv ut (ca 4 sidor)

De flesta som har cancer behöver rehabilitering åtminstone någon gång. Cancerrehabilitering är allt som kan göra att livet blir så bra som möjligt under och efter behandlingen av sjukdomen.

Skriv ut

Rehabilitering kan innebära olika saker

Rehabilitering kan innebära olika saker

Rehabilitering vid cancer är åtgärder som kan hindra eller minska den negativa påverkan som sjukdomen kan ha på olika sätt för dig och eventuella närstående. Alla delar av livet och tillvaron räknas. Här är några exempel på vad cancerrehabilitering kan vara:

  • Känslor och tankar. Det är vanligt att känna sig till exempel orolig eller arg eller att börja fundera över frågor som: Varför har just jag fått cancer? Många får de svar och det stöd de behöver av att prata mycket med läkaren och kontaktsjuksköterskan. En del behöver ytterligare stöd under olika skeden av sjukdomen. Här kan du läsa mer om att hantera tankar och känslor vid cancer.
  • Kroppen. Sjukdomen och behandlingen kan påverka kroppen på olika sätt. Många besvär kan avhjälpas, lindras eller förebyggas med rehabilitering. Det kan till exempel vara: lymfödem, trötthet, att ha ont, besvär med magen eller tarmarna, besvär med sexualiteten eller fertiliteten, besvär med minnet eller koncentrationen eller besvär med maten.
  • Livsstil. Att röra på sig är viktigt vid all cancer och kan motverka, lindra eller förebygga många olika sorters besvär. Du kan få hjälp med fysiska aktiviteter och fysioterapi vid cancer. Du kan också få hjälp om du till exempel behöver sluta röka eller ändra dina alkoholvanor.
  • Praktiskt stöd. Du kan behöva hjälp för att tillvaron ska fungera. Det kan innebära olika saker, till exempel något hjälpmedel, särskild tandvård, färdtjänst eller en peruk om behandlingen gör att du tappar hår under en period. Här kan du läsa mer om praktiskt stöd vid cancer.
  • Ekonomin. Dina möjligheter att försörja dig kan påverkas under kortare eller längre tid. Du kan behöva råd och vägledning om sjukskrivning och arbete eller om vilket annat ekonomiskt stöd som kan finnas.

Behoven kan förändras

Dina behov kan förändras med tiden, beroende på vad som händer med sjukdomen och behandlingen. En del behöver rehabilitering en kort tid i samband med behandlingen. Andra kan behöva rehabilitering långt efter att behandlingen mot sjukdomen är avslutad.

Du kan behöva rehabilitering som skiljer så mycket från vad någon annan i samma situation behöver.

Fäll ihop

Hur får jag rehabilitering?

Hur får jag rehabilitering?

Kontaktsjuksköterskan är ditt stöd i cancervården. Tillsammans med läkaren gör ni en vårdplan. Vårdplanen ska bland annat beskriva dina behov av rehabilitering och vilka behov som du kan få senare. Det ska också stå i vårdplanen hur du får stöd och hjälp. Vårdplanen ska uppdateras varje gång något förändras som har betydelse för dig, till exempel dina behov av rehabilitering. Det ska stå i din journal att du har fått en vårdplan.

Olika specialister kan samarbeta i team utifrån de behov som du har. Här är exempel på sådana specialister:

  • arbetsterapeut
  • dietist
  • fysioterapeut
  • kurator
  • logoped
  • psykolog
  • sexolog
  • sjukhuspräst
  • stomiterapeut
  • uroterapeut.

Kontaktsjuksköterskan kan vägleda dig till de personer som kan vara viktiga för din rehabilitering.

Kontaktsjuksköterskan kan också ge stödsamtal om du behöver.

Prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om du har egna förslag om din cancerrehabilitering.

Fäll ihop

Rehabilitering efter lång tid

Rehabilitering efter lång tid

Behov av rehabilitering kan ibland komma lång tid efter att behandlingen av sjukdomen är klar. Det kallas sena effekter. Be vårdpersonalen berätta och skriva ned vilka sena effekter som är vanliga efter den behandling som du behöver. Då är du bättre förberedd om de sena effekterna skulle komma.

Sök vård om du får besvär efter lång tid. De flesta sena effekter går att lindra. En del sena effekter kan förebyggas.

Fäll ihop

Rehabilitering för närstående

Rehabilitering för närstående

Om du är närstående kan du också få viss rehabilitering. Kontaktsjuksköterskan kan ge stödsamtal eller råd om var du kan få mer eller annat stöd. Här kan du läsa mer om stöd för närstående vid cancer. Du kan få träffa kuratorn för att få vägledning om vilket stöd som finns om du deltar i vården. Här kan du läsa om anhörigstöd.

Du får gärna vara med vid till exempel läkarbesök, om den som får vård säger ja till det.

Barn som är närstående

Barn har rätt att få information om en närstående har cancer. Det är vårdens ansvar men den som har sjukdomen eller en annan vuxen närstående kan också vara den som pratar med barnet. Kuratorn kan hjälpa till om till exempel förskolan eller skolan behöver få information. Kuratorn kan också ge vägledning om barnet skulle behöva mer stöd, till exempel av elevhälsan eller i en stödgrupp för barn. På Cancerfondens webbplats kan du läsa mer om att prata med barn om cancer.

Fäll ihop

Rehabilitering i grupp: Lära sig leva med cancer

Östergötland

Rehabilitering i grupp: Lära sig leva med cancer

"Lära sig leva med cancer" med betoning på ordet leva, är ett nationellt stöd- och undervisningsprogram med information och rehabilitering för patienter och närstående. Kursen ges i Linköping och Norrköping. 

Läs mer om Rehabilitering i grupp: Lära sig leva med cancer.

Fäll ihop

Hjärtats rum – möten för dig som fått cancer

Östergötland

Hjärtats rum – möten för dig som fått cancer

"Hjärtats rum" är en serie möten för dig som fått ett cancerbesked och bor i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län. Här kan du möta andra i samma situation och fika tillsammans. Under hösten 2017 hålls mötena vid fyra tillfällen. Alla träffar är i Linköping.

Läs mer om Hjärtats rum

Fäll ihop

Olika sätt att få rehabilitering

Olika sätt att få rehabilitering

En del rehabilitering kan du få tillsammans med andra. Ibland finns möjlighet att åka till ett rehabiliteringshem. Det finns också rehabilitering som ordnas utanför vården.

Rehabilitering i grupp

Det kan kännas bra att få dela sin upplevelse med andra. Många sjukhus anordnar kurser där du kan få rehabilitering i grupp. Det finns olika kurser, till exempel för personer som behandlas för samma sorts cancer eller kurser som också är för närstående. 

Rehabilitering i grupp kan innebära föreläsningar, samtal och praktiska övningar. På kurserna kan du till exempel få veta mer om biverkningar av behandlingen och hur du kan lindra dem, känslomässiga reaktioner, träning, mat och vilket stöd du kan få av samhället i övrigt. Grupperna kan ledas av sjuksköterskor, läkare, kuratorer eller fysioterapeuter.

Rehabilitering utanför vården

Även utanför vården kan det finnas stöd av olika slag. Patientföreningar anordnar ibland kurser som underlättar att leva ett bra liv med cancer och medan du får cancerbehandling. Det kan vara till exempel samtalsgrupper, kurser i matlagning, yoga, stresshantering eller trädgårdsterapi.

Det finns också kursgårdar för personer med cancer. En vistelse varar ofta en till tre veckor. Då kan du erbjudas ett program med till exempel fysisk träning, utbildning och samtal. En del landsting kan bekosta hela eller delar av vistelsen.

Fäll ihop

Utbudet varierar

Utbudet varierar

Hur mycket stöd och rehabilitering du kan få av vården beror på var du bor och var du får behandling. Prata med kontaktsjuksköterskan eller med kuratorn om vad som kan vara lämpligt för dig och vilka möjligheter som finns.

Bidrag till rehabilitering

Det finns bidrag från till exempel olika fonder och stiftelser som du kan söka om vården inte bekostar det stöd du vill ha. Kuratorn kan hjälpa till att söka sådana bidrag. Till exempel finns cancerrehabfonden som kan bekosta en vistelse på ett rehabiliteringshem, om ditt hemlandsting inte gör det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-02
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Gunnar Eckerdal, smärtläkare, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2017-11-02
Redaktör:
Katarina Nestor, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland