Hemorrojder

Ett vanligt tecken på hemorrojder är att du blöder från ändtarmen, Det kan till exempel komma lite ljusrött blod på papperet när du torkar dig efter ett toalettbesök, eller blodstänk i toalettstolen. Blodet är oftast inte blandat med avföring.

Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:

• Det kan klia och svida runt ändtarmsöppningen.
• Det kan läcka gaser och avföring eller slem utan att du kan hindra det.
• Det kan göra ont när du bajsar.
• Du kan känna något som buktar ut vid ändtarmsöppningen.

Att det svider kan bero på att tarmslemhinnan intill hemorrojden har blivit irriterad och att det har bildats små sprickor. Läckaget kan uppstå eftersom hemorrojderna är täckta av slemhinna som utsöndrar slem, och att ändtarmsöppningen inte sluter riktigt tätt.

I samband med att du krystar kan hemorrojder framträda och de går då att känna med fingertopparna. Ibland går det att trycka in hemorrojderna igen. Stora hemorrojder kan vara svåra eller omöjliga att trycka tillbaka samtidigt som de kan göra ont om de blir inflammerade.

De allra flesta som får hemorrojder behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om har ett eller flera av följande symtom:

• Du blöder från ändtarmen.
• Du har ont i eller runt ändtarmsöppningen.
• Det har kliat runt ändtarmsöppningen i mer än en vecka.
• Det läcker ut slem eller avföring.
• Besvären går inte över, trots behandling i två till tre veckor.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt eller har mycket ont. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Förstoppning ökar besvären för den som redan har hemorrojder. Om du har lätt för att få förstoppning är det bra att undvika sådant som orsakar hård avföring. Bland annat påverkar mat och dryck avföringens konsistens.

Stoppande mat kan orsaka hård avföring. Exempel på stoppande mat är bland annat matprodukter som innehåller mycket vitt mjöl som pasta och ljust bröd. Vissa läkemedel kan också ge hård avföring.

Du kan minska dina besvär genom regelbunden fysisk aktivitet.

Ät mer fibrer

För att undvika förstoppning är det bra att äta mer fiberrik mat som müsli och grovt bröd. Vetekli är också rikt på fibrer och kan blandas i gröt eller andra maträtter.

Andra saker som du kan göra är följande:

• Byt ut sallad, tomat och gurka som inte innehåller så stor mängd fibrer mot bönor, ärtor, potatis, broccoli och blomkål.
• Drick ett extra glas vatten vid varje måltid.
• Försök att gå på toaletten varje dag, och gärna samma tid, till exempel efter frukost.

Om du tycker att det är svårt att få i dig fibrer med maten finns det fibrer i pulverform, så kallat bulkmedel som läkaren kan skriva ut. De finns även att köpa receptfritt på apotek.

Du ska ta bulkmedel med mycket vätska. Bulkmedlet binder till sig vätska i tjocktarmen. Om magen är trög blir effekten att tarminnehåll ökar i volym och tarmen får mer att arbeta med. All vätska gör också att tarminnehållet får en mjukare och smidigare konsistens. På så sätt underlättas passagen genom tarmen och det går lättare att få ut avföringen.

Bulkmedel och mat som innehåller fibrer ger ofta gaser i magen, men även gaserna hjälper till att underlätta tarmtömningen. Du kan minska mängden fibrer tillfälligt om gasbildningen blir för jobbig.

Håll ut – det tar minst sex veckor

Öka fiberintaget under minst sex veckor. Då brukar besvären av hemorrojderna försvinna, men de kan återkomma om du blir förstoppad igen.

Lindra besvären

Du kan lindra besvären med receptfria läkemedel om du är säker på att du har hemorrojder. Då är det viktigt att tvätta huden runt ändtarmsöppningen med ljummet vatten efter att ha bajsat, samt morgon och kväll.

Tvätta bara med vatten. Tvål kan irritera huden ytterligare. Torka försiktigt genom att klappa torrt med handduken, i stället för att gnida.

Du kan också pröva att trycka tillbaka hemorrojderna, men det ska inte göra ont.

I nedersta delen av ändtarmen finns analkanalen som leder ut i ändtarmsöppningen. Där finns små kuddar som består av bindväv och blodkärl, så kallade analkuddar. De kan förstoras och svullna upp, och även glida ner så att de kommer ut genom analöppningen. Det är det som kallas för inre hemorrojder. 

Yttre hemorrojder bildas i huden i analöppningen som bildar flikar. Ofta uppträder inre och yttre hemorrojder samtidigt.

En förklaring till ökande svullnad kan vara ökad spänning i den muskel som reglerar hur ändtarmsöppningen sluts och öppnas.

Ofarligt och vanligt

Hemorrojder är vanligt och oftast ofarligt. Det är mycket ovanligt att de övergår till att bli något allvarligt.

Du kan ofta behandla hemorrojderna själv om du har haft hemorrojder tidigare och känner igen symtomen. Blödningar som förändras bör alltid undersökas av läkare. Det kan till exempel att blodet blir mörkare och att det är mer blandat med bajset.

Den största risken med hemorrojder är att de kan dölja en mer allvarlig sjukdom, eftersom båda kan ge blod i avföringen. Kontakta därför alltid en vårdcentral det kommer blod i avföringen för första gången.

Det är vanligt att gravida får hemorrojder. Dels har gravida en större mängd blod i kroppen, dels trycker den växande livmodern på de stora blodkärlen i buken vilket i förlängningen gör det lite svårare för blodet att cirkulera. Detta leder till att trycket i ändtarmens blodkärl blir högre och att hemorrojder lättare bildas. Vanligtvis försvinner de efter förlossningen.

Hormonförändringar i samband med graviditet kan också orsaka förstoppning.

Vissa läkemedel kan bidra till förstoppning och därmed ge större problem med hemorrojderna. Det gäller till exempel följande läkemedel:

• Järnpreparat.
• Vissa smärtstillande läkemedel.
• Vissa läkemedel mot psykiska sjukdomar.
• Vissa läkemedel mot högt blodtryck.
• Vissa läkemedel mot sur mage.

Rådgör med den läkare som skrev ut receptet om du misstänker att det är läkemedel som orsakar förstoppningen. Tillsammans får ni väga besvären med förstoppning mot den nytta läkemedlet kan göra. Ibland kan läkaren ändra dos eller föreslå ett annat läkemedel, som kanske kan ge mindre besvär med förstoppning.

Före undersökningen får du få berätta för läkaren om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Du får också svara på om du har några sjukdomar och om du använder några läkemedel.

Läkaren börjar undersökningen med att titta hur det ser ut runt ändtarmsöppningen. Sedan känner läkaren med ett finger i och innanför ändtarmsöppningen.

Därefter undersöker läkaren slemhinnan i ändtarmen och nedersta delen av tjocktarmen med hjälp av ett rörformat instrument som förs in i tarmen. Instrumentet kallas proktoskop. Röret är gjort av plast och är åtta till tio centimeter långt. För att få instrumentet att glida in lättare används en glidgelé. Läkaren tittar sedan på tarmens slemhinna genom proktoskopet medan detta långsamt förs ut. Samtidigt uppmanas du att krysta. Om du har hemorrojder buktar dessa in i proktoskopet och de kan lätt undersökas.

Läkaren kan också vilja undersöka ändtarmen om du blöder från ändtarmen. Det gör hen med hjälp av ett så kallat rektoskop. Det är viktigt att undersöka om det finns någon allvarligare förändring längre upp i tarmen som orsakar blödningen. Läkaren kan också ta prover från slemhinnan som sedan undersöks med hjälp av mikroskop.

Om det är osäkert varifrån blödningen kommer kan läkaren titta ännu längre upp i tjocktarmen med hjälp av ett koloskop. Du får då en remiss till undersökningen, som görs vid ett senare tillfälle efter en del förberedelser.

Om läkaren inte upptäcker några hemorrojder kan besvären bero på följande orsaker:

• Sprickor i huden i analkanalen, så kallad analfissur.
• En ömmande knöl som orsakats av en bakterieinfektion.
• En fistel, som är en liten öppning till en kanal, eller förbindelse som normalt inte ska finnas. Den kan bland annat uppstå om man har en inflammatorisk tarmsjukdom.
• Klåda kring ändtarmsöppningen som kan orsakas av hudinfektioner eller mask i tarmen, till exempel springmask.

Du kan blöda från ändtarmsöppningen utan att läkaren hittar någon särskild orsak. Det kan då bero på slemhinnan skadats, till exempel att den blivit skör på grund av en inflammation eller att du torkat dig för kraftigt.

Om hemorrojderna är små och inte ger alltför mycket besvär brukar läkaren rekommendera något receptfritt läkemedel som finns att köpa på apotek. Läkaren kan också skriva ut läkemedlet på recept.

Läkemedlen lindrar smärta och dämpar klådan. En del av dem innehåller ämnen som dämpar inflammationen, om man har en sådan, eller drar samman blodkärlen. Läkemedlen finns i två olika former. Dels som stopiller som du för in i ändtarmen, dels som salva som du smörjer på hemorrojderna och runt ändtarmsöppningen.

Läkemedlen brukar användas under två till tre veckor. Noggranna anvisningar följer med läkemedelsförpackningen.

Exempel på receptfria läkemedel som kan köpas på apotek:

• Xyloproct och Scheriproct lindrar smärta, minskar blödningar och motverkar klåda och inflammation. Läkemedlen finns både i form av stolpiller, som man för in i ändtarmen, och salva.
• Alcosanal lindrar klåda och finns som stolpiller och salva.
• Xylocain salva används tillfälligt om det gör ont att tömma tarmen. Salvan verkar bedövande.

Rådgör med din läkare om de receptfria läkemedlen inte hjälper. Det finns receptbelagda läkemedel som läkaren kan skriva ut.

Vid hudirritation och klåda kan till exempel kortisonsalva eller kortisonkräm användas under några veckor. Exempel är Mildison Lipid kräm och Hydrokortison Trimb salva, och kan köpas receptfritt i mindre förpackningar.

Ibland behövs kirurgisk behandling

Du kan behöva bli undersökt av en kirurg om det visar sig att hemorrojderna är stora eller att de orsakar kraftiga blödningar. Det finns flera olika behandlingsmetoder för att ta bort hemorrojderna.

Injektionsbehandling

Läkemedel sprutas in med en spruta vid hemorrojderna. Medlet gör så att blodkärlen som leder till hemorrojderna skrumpnar. Därmed stryps blodtillförseln och hemorrojderna minskar så småningom.

Gummibandsligering

Med hjälp av en speciell apparat dras ett gummiband runt hemorrojden. Eftersom hemorrojderna inte längre får någon blodtillförsel skrumpnar de och lossnar efter en till två veckor.

Operation

Vid en operation skärs hemorrojderna bort. Man får ryggbedövning eller så blir man sövd under operationen. Såret sys antingen ihop igen eller lämnas öppet och får läka av sig själv. Andra metoder är att klippa av hemorrojderna med en speciell apparat som också skarvar ihop slemhinnan med små häftklamrar. Eller så sätts ett stygn runt hemorrojdernas blodkärl.

Det finns för- och nackdelar med alla metoderna. Att operera bort hemorrojderna anses vara effektivare än behandling med spruta eller med gummiband. Men det finns en viss risk att hemorrojderna kommer tillbaka efter en operation.

Det gör ofta ont under själva läkningen men smärtan brukar försvinna efter en till två veckor. Tiden direkt efter operationen kan vara lite besvärlig och det är viktigt att avföringen hålls mjuk för att minska smärtan. Det är till exempel bra att dricka mycket vatten och äta fiberrikt. Det finns dessutom olika receptfria läkemedel på apotek som gör det lättare att bajsa.

Det kan finnas kvar rester av hudflikar intill ändtarmsöppningen när hemorrojderna har gått tillbaka. Flikarna brukar inte ge några direkta besvär, men eftersom de är svåra att hålla rena kan du få klåda. Eventuellt kan flikarna behöva tas bort av den anledningen.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det en remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.